Barnaministeriet

Vad hände egentligen i Kärrtorp när en fredlig demonstration i december 2013 kom att likna ett slagfält? Vi låter barnen som var med berätta och reflektera över händelserna.

Varje år utsätts en stor mängd barn för sexuella övergrepp. I många fall sker övergreppen i hemmen av en nära släkting. Beviskravet är högt och väldigt få åtalas och döms för sexuella övergrepp på barn. Men hur tänker och hur lever en familj vidare efter en friande dom? Vi tar upp den svåra frågan ur ett barnperspektiv.

Hur fungerar rättssystemet när brottsoffret är ett barn? Att brott mot barn är särskilt svåra att utreda vittnar såväl poliser, åklagare och domare om. Höga beviskrav, ojämlika förutsättningar och bristande barnperspektiv är några av de utmaningar som rättsväsendet står inför när de här ärendena hanteras. Hur resonerar åklagare och domare som jobbar med de här frågorna? Vi hör även forskare som menar att det går att stärka barnets roll, utan att äventyra rättssäkerheten. Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Hur fungerar rättssystemet när brottsoffret är ett barn? Att brott mot barn är särskilt svåra att utreda vittnar såväl poliser, åklagare och domare om. Höga beviskrav, ojämlika förutsättningar och bristande barnperspektiv är några av de utmaningar som rättsväsendet står inför när de här ärendena hanteras. Hur resonerar åklagare och domare som jobbar med de här frågorna? Vi hör även forskare som menar att det går att stärka barnets roll, utan att äventyra rättssäkerheten. Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Barnahus är en plats där bland annat polis och socialtjänst finns under samma tak, för barn som kan ha utsatts för våld eller övergrepp. Men hur skyddas barn när de kommer hem igen? Och vem har egentligen ansvaret för hur verksamheten på ett barnahus fungerar? Vår granskning visar att rutinerna för skyddet av barnen ofta brister, och att barn som berättat om våld eller övergrepp riskerar att skickas hem ensamma till den misstänkta förövaren. Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Barnahus är en plats där bland annat polis och socialtjänst finns under samma tak, för barn som kan ha utsatts för våld eller övergrepp. Men hur skyddas barn när de kommer hem igen? Och vem har egentligen ansvaret för hur verksamheten på ett barnahus fungerar? Vår granskning visar att rutinerna för skyddet av barnen ofta brister, och att barn som berättat om våld eller övergrepp riskerar att skickas hem ensamma till den misstänkta förövaren. Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar utsätts oftare än andra för våld och övergrepp och har samtidigt svårare att få upprättelse i rättsapparaten. Man brukar kalla den här gruppen av barn för "safe targets", alltså att det är riskfritt att förgripa sig på dem, berättar Katrin Lainpelto, forskare vid Stockholms barnrättscentrum. Hon har studerat situationen för barn med dessa, ofta osynliga funktionshinder och menar att de är i en särskilt utsatt situation. Hur kommer det sig? Och hur ställer sig de ansvariga och berörda till att det ser ut som det gör? Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar utsätts oftare än andra för våld och övergrepp och har samtidigt svårare att få upprättelse i rättsapparaten. Man brukar kalla den här gruppen av barn för "safe targets", alltså att det är riskfritt att förgripa sig på dem, berättar Katrin Lainpelto, forskare vid Stockholms barnrättscentrum. Hon har studerat situationen för barn med dessa, ofta osynliga funktionshinder och menar att de är i en särskilt utsatt situation. Hur kommer det sig? Och hur ställer sig de ansvariga och berörda till att det ser ut som det gör? Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. Ganska snart började Maja också få svårt att röra saker i hemmet. Hon började stå upp när hon tittade på Bolibompa eftersom hon tyckte att soffan var äcklig. När den tidigare så glada Maja också visade tecken på att vara olycklig, tog föräldrarna tag i saken på allvar. Maja fick snart en diagnos: OCD, eller tvångssyndrom. Nu är Maja elva år och har ganska bra kontroll över tvätt-tvånget. Men till hösten ska hon börja i ny skola med nya klasskompisar, och familjen oroar sig över vad omställningen ska göra med Maja och hennes tvång.

Anna bor med sin mamma och pappa i Stockholm. Hon är 15 år och älskar dans, sång och musik och sin pojkvän Gustav. Nu ska hon sluta nian och börja gymnasiesärskolan. Hon är både förväntansfull och nyfiken inför den nya värld som snart ska öppna sig, men också en smula osäker. Anna har en extra kromosom. Det är inget som hon själv tänker särskilt mycket på eftersom hon går i en vanlig klass, inte i särklass som andra barn som har Downs syndrom.