Det finns en tragik i att exeptionella kreativa förmågor är en tydlig gren i att vara en EIPS- person. Det förvirrar omgivningen och gör att du flyger under radar.

Alla sidor är där, acceptans är det enda som hjälper. Ett försök att se sig själv med humor kan ta en långt

Hur man kan uppleva att man inte har rätten till sitt eget liv eller att man ens vet vem man är. De positiva sidorna som överskuggar de dåliga och får människor att tro att allting är bra.

Korta inslag av mitt liv som jag minns det. Att leva med EIPS och ständigt pendla mellan vad man tror och känner är ens liv. Ens kall, färdigheter och drömmar.

Varför- en logisk fråga om känslomässiga saker. En nödvändig fråga för att komma vidare, men en omöjlig fråga att besvara direkt.

Att leva med EIPS.