Del 2 av 2 med Elon Axberg, huvudsekreterare för Elmarknadsutredningen om de åtgärder som föreslås för att skapa en bättre fungerande elmarknad.

I det här avsnittet intervjuas huvudsekreteraren för Elmarknadsutredningen om de åtgärder som föreslås för att skapa en bättre fungerande elmarknad. Fokus ligger på hur myndigheter, systemansvariga och marknadsaktörer kan samordnas tydligare för att möta en allt mer dynamisk och decentraliserad elproduktion. Samtalet belyser också hur kunder kan få en mer aktiv roll på marknaden – bland annat genom bättre information och nya flexibilitetslösningar. Elsystemet förändras snabbt, med en ökande andel variabel elproduktion och nya krav på flexibilitet och robusthet. Frågorna i podden fördjupar sig i hur de föreslagna reformerna kan bidra till ökad leveranssäkerhet, stärkt konkurrenskraft och en mer konsumentnära marknad. Vi söker insikter i både utmaningarna och möjligheterna för framtidens elsystem – och varför dessa förändringar berör alla, från industrin till enskilda hushåll.

Regeringen har satt ett energipolitiskt mål om 100% fossilfri elproduktion till år 2040 och en elproduktion på 300 TWh till 2045 – en fördubbling jämfört med i dag. Samtidigt har det riktats kritik mot att dagens elmarknad inte nödvändigtvis ger rätt förutsättningar för att nå målen. För att besvara frågor om bland annat vilken finansiell elmarknad som krävs, hur ansvar och roller bör fördelas och vilka stödmarknader som behövs, tillsatte regeringen i början av förra året Elmarknadsutredningen, som nu har presenterats. Till utredare utsågs Bo Diczfalusy, som tillsammans med sitt kansli fått i uppdrag att ta sig an många av de svåra avvägningar som krävs för en effektiv, rättvis och tillförlitlig omställning. Det här avsnittet av Energistrategipodden ger en överblick av några av de centrala frågorna i utredningen. Framöver följer även två fördjupande poddavsnitt med huvudsekreteraren Elon Axberg.

Vi lever i en farlig tid - och det kommer vi göra under överskådlig tid. Hoten mot Sverige är breda, komplexa och allvarliga. Vi måste dra slutsatser av detta. Så skriver chefen för MUST i åtsöversikten från förra året. Sedan dess har Trumps hantering av Ukraina-kriget och det amerikanske regeringens ifrågasättande av sina förpliktelser inom NATO inte gjort situationen bättre.

Idag gästas vi av Anders Wallinder, chef för avdelningen energiberedskap på Energimyndigheten. Som sektorsansvairg myndighet har han och hans kollegor att fgöra en helhetsbedömning av risk- och sårbarheter inom branschen. Jag och många med mig funderar mycket på hur omvärldens ökande hotbild kan och bör översättas till förmågor som nu behöver byggas bland energibolagen. Det här är en överblicksintevju, vars syfte det är att ge en generell förståelse av var vi står idag, och vad som behövs framåt.

Vartannat år gör Energimyndigheten långsiktiga scenarier över energisystemet för att visa på helhetsbilden och möjliga utvecklingsvägar framåt. I år har de använt en analys som dels tittar längs axeln globalisering på ena ledden och miljöhänsyn på den andra. Utfallsrummet blir stor med 220 TWh till 2050 i minsta fallet och 360 i det högsta. I det här avsnittet tittar vi på antagandena bakom analys och vad Martin och hans team hittat för robusta resultat.

Året Kraftkvinna, Ulrika Tornerefelt leder som VD Stella Futura, grundat 2018 som specialiserar sig både på hållbara energilösningar i Afrika och energilager i Sverige. Med över 20 års erfarenhet inom energisektorn driver Tornerefelt företagets mission att skapa utveckla en dynamisk och utvecklande arbetsplats som hjälper till att driva tillgången till pålitlig grön energi. Under hennes ledning har Stella Futura utvecklat innovativa affärsmodeller som Energy-as-a-Service, vilket gör förnybar energi tillgänglig utan höga initiala investeringar. Bolaget har gått igenom några starka år med stor tillväxt i ryggen. Samtidigt möter bolaget och branschen en tuffare verklighet idag och vi resonerar om ledarskapet i dessa olika skeenden. Vilken strategi och förmåga ska man ha för att möta en snabbt föränderlig omvärld?

Martin Rokka, turbiningenjör på Göteborg Energi, diskuterar utmaningar inom kraft- och fjärrvärme. Han lyfter problematiken kring överlämning av ansvarsområden och hur detta sällan sker smärtfritt. Diskussionen berör de ökande kostnaderna för nya anläggningar trots ambitioner att återanvända befintliga system.Martin betonar behovet av standardisering för att minska kostnader och öka effektiviteten, men påpekar att ingenjörers tendens att optimera och skapa nya lösningar ofta leder till ökad komplexitet. Standardisering skulle även förbättra säkerhet och tillgång till reservdelar. Framtida utmaningar inkluderar volatila energipriser, digitalisering och förändrade kundbehov. Martin förklarar hur Göteborg Energi diversifierar sina anläggningar för att hantera osäkerheter och lyfter värmepumpars roll i ett flexibelt energisystem. Avslutningsvis diskuteras potential för biokol och CCS-teknik för att minska koldioxidutsläpp.

Baseload Capital är ett svenskt bolag som fokuserar på geotermisk energi som en koldioxidsnål baslastkälla. De utvecklar projekt världen över där man utvinner värme ur jordens inre för el- och värmeproduktion. Genom att samarbeta med olja- och gasindustrin samt investerare som Bill Gates Breakthrough Energy Ventures, vill de sänka borrningsriskerna och nå skalfördelar i både medel- och högtemperatursegmentet. Med storskaliga projekt i bland annat Island, Japan och USA, anser Baseload att geotermi kan komplettera förnybar sol- och vindkraft och därmed bidra till en hållbar energiomställning på global nivå. I dagens podd möter vi Alexander Helling, bolagets vd, för att diskutera strategi, teknik och vision för framtidens energimarknad.

LKAB, Sveriges statliga järnmalmsproducent, var en av de första aktörerna att beskriva hur de står inför en historisk omställning till fossilfri stålproduktion som drastiskt ökar landets energibehov. I samtalet med energichef Stefan Savonen framkommer att denna industriella transformation kräver omfattande samhällsinvesteringar i elinfrastruktur, transportnät och offentlig service. Hur driver man så komplexa förändringar och vilka hinder stöter de på? Samtidigt påverkas processen av ett förändrat omvärldsläge där kundernas prioriteringar kan ha skiftat från hållbarhet till försörjningstrygghet och kostnadseffektivitet. Vad krävs av bolaget och politiken i ett sådant läge?

Hur kan ett energisystem utformas för att kostnadseffektivt försörja städer i Sverige till 2050? Det är en fråga som Joel Bertilsson, doktorand på avdelningen för energiteknik vid Chalmers tekniska högskola, har undersökt. Genom sin analys och sina antaganden har han identifierat utmaningar för den förbränningsbaserade tekniken framåt. Värmepumpar är i ett elektrifierat scenario mer kostnadseffektiva än fjärrvärme. Men analysen bygger på antaganden som både kan föråldras och kanske till och med bli obsoleta. Hur kan forskningen både se till att visa resultatet för vad det är och samtidigt skapa förståelse för att det just är ett scenario man tittar på?

Givet den oroliga omvärlden blir forskningens roll att bidra med faktaunderlag allt viktigare. En stor del av denna diskussion handlar därför om forskningens betydelse, vikten av att arbeta tvärfunktionellt och att vara nära samhällets behov av insikter.