
Sign up to save your podcasts
Or


Lennart Carlsson fortsätter berätta om sina erfarenheter som radarjaktledare i Flygvapnet under kalla kriget. Bland annat berättar han om om när han som först i västvärlden på 70-talet ledde mot det då supermoderna Suchoj Su-24. En av de svenska piloterna lyckas dessutom ta de första bilderna utanför Warszawapakten av det sovjetiska flygplanet, bilderna användes sen i byteshandel med västeuropeiska underrättelsetjänster.
Lennart Carlsson - anropsnamn CL - satt som radarjaktledare i Flygvapnets radargruppcentraler från 60- till 90-talet. Han ledde under denna period hundratals uppdrag mot utländskt stridsflyg över Östersjön.
I sista delen får vi höra hur Vonnegut slipper ur fångenskapen i Dresden våren 1945 och tar sig hem till USA. Och så får vi höra hans egen teori varför svenskarna inte ville ge honom Nobelpriset i litteratur.
När Dresden brandbombas i februari 1945 sitter Vonnegut i en källare inne i staden tillsammans med de andra krigsfångarna. Det blir en stark upplevelse för den blivande författaren när han är med och röjer upp i den förstörda staden.
Nu är Vonneguts 106:e infanteridivisionen framme vid fronten i en belgisk skog. Deras division saknar stridserfarenhet och räknar med att det ska vara ett lugnt frontavsnitt. Men det är december 1944 och på andra sidan fronten laddar tyska pansardivisioner för att genomföra ett kraftfullt anfall mot de amerikanska positionerna: Ardenneroffensiven inleds strax.
Under 1944 tvingas Vonnegut avbryta sina college-studier som armén skickat honom till. Nu är invasionen av Europa förestående och infanteridivisionerna behöver allt manskap de kan få. Trots att Vonnegut är utbildad artillerist på haubits M1 blir han nu spanings- och underrättelsesoldat i 106:e infanteridivisionen.
I mars 1943 rycker Kurt Vonnegut in till amerikanska armén som frivillig. Han blir placerad efter sitt önskemål, att bli artillerist. Han blir utbildad på amerikanska arméns kraftigaste haubits vid den här tiden; M1 på hela 240 mm. Granaten vägde 160 kilo.
Det var romanen Slakthus 5 från 1969 som blev det stora genombrottet för den amerikanske
När Government House i Port Stanley omringas av amfibiska pansarskyttefordon vid 9-tiden på förmiddagen, förstår guvernören att kapitulation är enda alternativet.
Det pågår en eldstrid vid Government house och vid landstigningsstränderna i norr är 21 amtracks - amfibiska pansarskyttefordon på väg mot stranden, med 21 skyttesoldater i varje. Men brittiska Royal Marines har amerikanska 66 mm LAW pansarskott och svenska granatgevär och de tänker inte låta pansarskyttefordonen rulla förbi oskadda.
From the publisher's feed

60 Listeners

3 Listeners

18 Listeners

6 Listeners

6 Listeners

7 Listeners

7 Listeners