Medicine doktor och sjukgymnast Kristina Kindblom är aktuell med en ny pedagogisk bok om förflyttningar och hur vårdpersonal kan aktivera patienterna att bli mer delaktiga. Boken har flera medförfattare och tar upp olika aspekter, såsom tyst kunskap, rädsla, biomekanik, mm. Boken innehåller både teori och praktiska övningar som med hjälp av illustrationer behöver utföras för att förstå, samt patientberättelser.

Tomas Waldegren, Msc, arbetar som sjukgymnast på en psykiatrisk klinik och har över 20 års erfarenhet av kroppsbaserad behandling. Tillsammans med sina kollegor har Tomas utarbetat en ”Jönköpingsmodell” där behandlingen bygger på fysiologisk grundforskning (mekanismbaserad behandling) och i podden förklaras några av de basala behandlingsprinciperna. Tomas är aktuell som medförfattare i boken ”Psykiskt trauma - utifrån ett kroppsligt perspektiv” om fysioterapeutisk traumabehandling, tex vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Fysioterapeuterna Felicia Kuhler och Ayla Langlais berättar om sitt arbete med digital proprioceptiv rehabilitering, där patienterna får guidning för sina neuromuskulära besvär från nacke/huvud med hjälp av VR-teknik. Hur går det till, hur ser evidensnivån ut, och vad tycker patienterna? Det är några frågor som docent Wim Grooten ställer i avsnittet.

Nydisputerade fysioterapeuten Patrik Karlsson berättar om hur cancerrehabilitering efter bukkirurgi kan se ut och förbättras. I sina fyra studier har han studerat interventioner på vårdavdelning och i primärvård med syfte att öka patientens fysiska aktivitetsnivå och livskvalitet efter bukkirurgi pga cancer.

I dagens avsnitt samtalar docent Wim Grooten med professor Lena Nilsson-Wikmar som under fem decennier har arbetat för att utveckla yrket och ämnet fysioterapi. Vi tar ett historiskt perspektiv på ryggforskning, kvinnohälsa, internationalisering och den biopsykosociala modellen mm. Om fysioterapins framtid säger Lena så här: ”Fysioterapi har en ljus framtid med klar himmel och fräscha moln".

Dagens gäst är Martin Asker, medicine doktor, naprapat och forskare på Sophiahemmet som leder ”Handball Research Group”. I månadens poddavsnitt berättar Martin om sin forskning samt sina kliniska erfarenheter av skadeförebyggande arbete inom framförallt handboll.

Wim talar med Emma Swärdh, leg fysioterapeut, assisterande lektor och medicine doktor. Planeten mår idag inte bra, och det påverkar oss människor så pass mycket att klimatförändringar och minskad biologisk mångfald numera beskrivs som de största hoten mot folkhälsan under detta århundrade. Dessvärre bidrar även hälso- och sjukvården till problemet genom att släppa ut växthusgaser. Fysioterapeuter har således en etisk skyldighet att arbeta med de ekologiska bestämningsfaktorerna för hälsa, såsom klimatförändringar, ekosystem och biologisk mångfald. I detta avsnitt får vi lyssna hur fysioterapeuter kan börja ta sig an detta relativt nya område inom professionen. Från patient till ekosystem!

Medicine doktorn och fysioterapeuten Cecilia Winberg, ordförande för fackförbund Fysioterapeuterna, ger oss en inblick vad förbundet gör för fysioterapin i Sverige och Europa. Vi får höra hur förbundet arbetar med olika frågor såsom remissvar, specialistutbildning, årets fysioterapeut, kongress, lönebildning, utbildning, etc.

Maria Ayre, mångårig sjukgymnast som arbetar både med människor och hästar, har de senaste åren fördjupat sig inom fascia och biotensegrity. Tensegrity som struktur kallas även för flytande kompression och är en bra modell för hur naturen skapar robusta dock flexibla mikro- och makrostrukturer. Systemet består av sammanvävda komponenter inuti ett nätverk av kontinuerlig spänning och återfinns överallt i vår kropp. Vi får lyssna på hypoteser om bindväv och fascians betydelse för rörelser och hur vi kan använda biotensegrity i behandling.

I juni 2023 försvarade Nathalie Frisendahl, medicine doktor, sin avhandling om fallprevention där hon har studerat och utvecklat ett screeningsinstrument (FIF - First-time Injurious Fall) som kan upptäcka skadliga fallolyckor. I avsnittet pratar vi om instrumentets goda prediktiva förmåga och Nathalie redogör även för hur de äldre och vårdpersonalen upplever att instrumentet fungerar i vården.