Gästabudet

Vi landar i Ísafjörður för att träffa Eiríkur Örn Norðdahl, romanförfattaren och poeten som alltid bär hatt. Utöver att vara känd från fotografier i de flesta vietnamesiska hem är han också nominerad till Nordiska Rådets Pris för andra gången. Han berättar om uppväxten i det lilla samhället på nordvästra Island, att ta med bomber till skolan, jobben på räkfabriken, manliga häxbränningar och hur det legendariska poesisällskapet Nýhil exploderade. Men framförallt pratar vi om Eirikurs mäktiga roman ”Naturlagarna”, där Gud uppenbarar sig i Ísafjörður, försupna präster raglar omkring och sinnenas vittnesbörd ställs mot allsköns former av masspsykos. Dessutom diskuterar vi Islands schizoida relation till kristendomen, sälar som får barn med människor och isländsk exportnationalism.   

Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till hela avsnittet. 

Nationell identitet – vad betyder det för den isländska litteraturen? Vi samtalar med Halla Þórlaug Óskarsdóttir och Haukur Ingvarsson om samtida och historisk litteratur, samt snön, havet och turismen. Har Island verkligen varit en dansk koloni, och var det egentligen islänningar som ”upptäckte” Amerika? Dessutom får vi lära oss om den legendariska Fjölnir-gruppen, tysta isländska fäder och Haukurs identifikation med sköldpaddan Lonely George. Samtalet spelades in på Skálda bókabúð den 20/5 2025. 

Prenumerera på http://underproduktion.se/gastabudet eller http//www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Är poesin den nya romanen? Det menar åtminstone den norska kritikern Eirik Vassenden i en långessä i Vagant. Vi applicerar hans resonemang på den svenska lyriken, och ger exempel på mer eller mindre lyckade försök att skriva berättande poesi. Mikaela berättar om sitt besök på Lillehammers litteraturfestival, som gett henne insikter om svenska kritikers barbarism och Vigdis Hjorths alkoholism. Lyra spekulerar i poesins död, Agri resonerar om vårt cinematografiska tänkande och så beskriver vår huspsykolog de tre personlighetstyperna: poet, prosaist och essäist. Dessutom berättar vi om vår helt operversa sommarläsning. 

Stående utanför ett hus som Halldór Laxness gästat i Ísafjörður börjar vi nysta i den isländska litteraturen. Eftersom Lyra vet mycket lite har hon ringt upp John Swedenmark, en av Sveriges främsta översättare av isländsk litteratur, som förklarar den isländska litteraturtraditionen och det isländska kynnet för oss. På en uteservering i Reykjavik träffar vi sedan författarna och kritikerna Halla Þórlaug Óskarsdóttir och Haukur Ingvarsson, som berättar allt vi behöver veta om den samtida litteraturscenen. Hur många islandströjor kan man köpa för ett recensionsarvode, är det status att prata ”blandinaviska” och vad hände egentligen med litteraturen när amerikanerna kom under andra världskriget?

Vi träffar den ständigt Nobelpristippade danska prosadrottningen Helle Helle, vars sparsmakade romaner förfinat konsten att uttrycka känslor utan att definiera eller analysera dem. Varför är det så viktigt för henne, och hur arbetar hon med form? Vi pratar om skamkänslor, arbetarklassens språkintresse, vad det betyder att hejda sig mitt i livet – och så berättar Helle vad Poul Borum sa till henne på Forfatterskolen 1989 som hon aldrig kunnat sluta tänka på.

Prenumerera via Under Produktion för att lyssna! Eller prenumerera på Flamman och få Gästabudet på köpet.

Foto: Mikkel Carl

Politiskt skrivande – hur har det sett ut i Danmark och Sverige sedan millenieskiftet? Vi diskuterar med kritikern och litteraturvetaren Tue Andersen Nexø, vars senaste bok ”Fælles liv” handlar om utopiska motbilder till välfärdsstaten i nyare dansk litteratur. Vi pratar om hur kontroverserna kring Yahya Hassan överskred landsgränserna, varför danska författare hellre vill vara aktivister än intellektuella och vilka romaner statsministern Mette Frederiksen ställer i fönstret under sina nyårstal. Dessutom bråkar vi lite: är det fruktbart att tala om en kulturell hegemoni i den litterära offentligheten, eller syftar sådan kritik bara till att tysta vänterförfattare?

Samtalet hölls i ideellt drivna Møllegades Boghandel 5/5 2025.

Prenumera på http://underproduktion.se/gastabudet eller via Flamman för att få tillgång till alla avsnitt!

Köpenhamn! Vi träffar Tue Andersen Nexø, kritiker och litteraturvetare, på författarhaket Props Coffee Shop. Tue berättar om hur ekosystemet i den danska litteraturvärlden fungerar. Vi får lära oss att danska författare brukar hålla gästpredikningar i Folkkyrkan, och hur skandalerna under #metoo förändrade Forfatterskolen i Köpenhamn. 

I resten av avsnittet besöker vi bland annat den vackra Assistenskyrkogården där två av Danmarks litterära giganter ligger begravda, nämligenSøren Kierkegaard och H.C. Andersen. Mikaela berättar om Kierkegaards brutna förlovning, och Lyra redogör för kulturfejden när Kierkegaard ägnade hela sin debutbok åt att såga en av Andersens romaner. 

Prenumerera för att lyssna här! http://www.gastabudet.com/prenumerera

Är den svenska litteraturkritiken inavlad? Den frågan ställer sig Gästabudet utifrån Lars Kullmans bibliometriska analys av gästrecensioner som presenterades i Kvartal, och gav upphov till en kulturdebatt. Kristin McMillen på ETC anklagade DN:s boklista för att favorisera DN:s egna skribenter, varpå Jonas Thente skrev en replik där han intygade sin omutlighet. Men hur står det egentligen till med Thentes kritiska integritet? Lyra gräver fram en mailväxling från när hon skulle gästrecensera för DN, som i princip slutade med att hennes sågning begravdes.

Från och med det här avsnittet inleder Gästabudet ett samarbete med tidningen Flamman! Flamman är Sveriges äldsta socialistiska tidning och bevakar allt från nyheter till opinion och kultur. Om du tecknar en prenumeration på Flamman får du numera också tillgång till Gästabudet, tillsammans med deras andra poddar. Du kan också fortsatt prenumerera på endast Gästabudet via Under Produktion.

Vi dricker kaffe hemma hos Martina Moliis-Mellberg, ett stjärnskott i den finlandssvenska samtidspoesin. Hon berättar om sin komplicerade relation till Sverige, att läsa finska som hemspråk när man bara kan säga ”yksi kaksi kolme” och arbetet med antologin ”Bländad av död och kärlek. 130 år med finlandssvensk poesi” som hon har satt ihop tillsammans med Maïmouna Jagne-Soreau och Martin Welander. Dessutom diskuterar vi poetiskt självförtroende, att skriva självbekännande eller helt utan diktjag, renässansen för poeten Larry Silván, som gick bort 1976 vid 21 års ålder, och fördelarna och nackdelarna med att inte få sitt författarskap klassat som ”queert”. 

Prenumerera här för att lyssna på hela avsnittet: http://underproduktion.se/gastabudet

Foto: Helen Korpak