
Sign up to save your podcasts
Or


Based on Podcast App listening data
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Paris har väl alltid varit Paris? Jo, förvisso har staden sedan de romerska kejsarnas tid legat där mitt i Europa och sett viktig ut. Men det Paris där Solkungen huserade eller där hans efterföljare hamnade i giljotinen var en förvuxen medeltida soptipp. Underbar och kaotisk. Levande och motbjudande. Gammal.
Att Paris fick sin moderna skepnad har vi två män att tacka: den enväldige kejsaren Napoleon III och hans drivne tjänsteman Georges-Eugène Haussmann. Boulevarder, parker, hus, operor och kloaker anlades i en takt som nog aldrig sedan dess har överträffats. På 15 år blev staden större, öppnare och stramare.
Det ligger nära till hans att tänka på efterkrigstidens omstöpning av de svenska orterna. Rivningen av Klarakvarteren och byggandet av stora gråa Domus-hus. Men inte ens svenska socialdemokrater man mäta sig mot haussmannifieringen av Paris.
Alla ska till Paris! Mycket nöje.
——
Läslista:
• Christiansen, Rupert, Ljusets stad: hur det moderna Paris skapades, Bokförlaget Daidalos, Göteborg, 2019
• Wilson, Ben, Metropolis: historien om mänsklighetens största triumf, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021
• Steinick, Karl ”Visionär gav oss älskat Paris” Svenska Dagbladet 2009-03-27
• Schneider, Wolf, "Det började i Babylon", 1960
• Lans, Karl ”Medeltidens Paris – Europas huvudstad” Populär historia 4/2008
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nu blir det en rafflande episod vilken går att betrakta som en enastående märklig bedrägerihärva, eller som en bakomliggande faktor till franska revolutionen och demokratins genombrott. Egendomlig och underhållande är den i allafall. Affären innehåller ett diamanthalsband för många tiotals miljoner och några bedragare som lyckades lura en stackars bekräftelsetörstande kardinal att han blivit bundis med drottningen, som egentligen avskydde honom. I den vevan kommer halsbandet in i bilden, och drottningens image inför folket tar allvarlig skada.
Läslista:
“Marie Antoinette” - Antonia Frasier
“Axel von Fersen och drottning Marie- Antoinette” - Margareta Beckman
“Vad hände egentligen?”
“Kungliga skandaler genom historien” - tidsskrift
Världens historia 4/2010
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Varför heter vi egentligen som vi heter? Heter jag, min svåger och min sons kompis pappa (tre män födda mitt under 80-talet) alla Robin för att Björn Borg döpte sin son till det och utsatte det kollektiva svenska psyket för namnet?
Personnamn har historia, socioekonomiska och kulturella faktorer som ligger och skvalpar i bakgrunden. Det är vad denna veckas avsnitt handlar om.
—-
Läslista
Massor med artiklar från Institutet för språk och folkminne
”Man är vad man heter” Charlotte Hagström
”Mitt förnamn är Ronny” Ronny Ambjörnsson
”Så har vi valt våra förnamn” av Åke Steinvall i Populär historia 2023
”De naturliga efternamnen” ScB
”Novation i norr nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890” Linnea Gustafsson 2002
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi önskar er alla ett gott nytt år och vill tacka för så mycket för det gångna året. Kommentera gärna och berätta vad ni tycker har varit bäst i år. Planeringen inför 2025 pågår för fulla muggar och alla fingervisningar om vad som uppskattas mest är värdefulla för oss. Men först ska avsluta poddåret 2024 men en sjujävla berättelse!
Norden har sin egen Herakles. Han kallades Beowulf och enligt det kväde som bär hans namn dräpte han tre monster under sin långa och ärofyllda gärning. Sagan är en av JRR Tolkiens största inspirationer för berättelserna från Midgård.
Men Beowulfkvädet är också föremål för en intensiv och ganska illasinnad debatt om huruvida den går att använda som historisk källa. Sagan kommer mycket sannolikt från nordiskt 500-tal innan den skrevs ned i England någon gång på 700-talet. Sagan äger rum på Danmark och innehåller referenser till sveakungar och medeltida krig. Är det sanning eller myt? Varför bråkas det så mycket?
——
Läslista:
1.Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: resan till Mordor, Historiska media, Lund, 2020
2.Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 2021
3.Gräslund, Bo, Beowulfkvädet: den nordiska bakgrunden, [Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur], Uppsala, 2018
4.Lovén, Christian, ‘Beowulf och Gotland: replik till Bo Gräslund’, Fornvännen (Print)., 2019(114):4, s. 249-252, 2019
5.Lönnroth, Lars, Det germanska spåret: en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien, Första utgåvan, Natur & kultur, Stockholm, 2017
6.”Drakdödaren som var kung på Gotland” af Klintberg, Bengt i SvD 2018-10-13
7.”Lätt att rasera teori om Gotländsk Beowulf” Harrison, Dick på SvD.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
God jul i stugorna! Historiepodden gör sin vana trogen ett julavsnitt. I genren julavsnitt har vi ofta kokat soppa på en spik. Men den här gången tänkte vi koka glögg i stället. Med rödtjut, pomerans, kryddnejlika, ingefära och kardemumma i beredskap ger vi oss ut på en fri resa genom antik medicin, medeltida furstehov och 1800-talets trygga borgerskap.
Vi utser glögghistoriens värsta bad boys, analyserar julstämningen hos Herman Lindqvist och myser i vintermörkret.
—
Läslista:
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
From the publisher's feed
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ranked by our users in the last 21 days

56 Listeners

10 Listeners

9 Listeners

39 Listeners

9 Listeners

15 Listeners

32 Listeners

57 Listeners

5 Listeners

7 Listeners

6 Listeners

6 Listeners

32 Listeners

11 Listeners

7 Listeners

12 Listeners

6 Listeners