Historiepodden

Det har blivit en ny tradition i Historiepodden att varje gång vi firar jämnt antal hundra avsnitt bjuder vi in en auktoritet på ett ämne vi just då funderar mycket på. När avsnitt 400 stod för dörren ville vi veta allt om rasande kungar. Den gången ringde vi Herman Lindqvist.

Men den här gången vände vi blicken inåt. 500 avsnitt på 10 år… vad betyder det egentligen. Är Historiepodden nu formellt en långkörare? För att få svar på den frågan skickade vi skyndsamt ett fax till Sveriges ledande popkulturella auktoritet: Kalle Lind.

Det blev ett slingrande avsnitt där ”Blondie”, ”Rederiet”, ”Spanska inkvisitionen”, ”Barnens brevlåda”, ”Den amerikanska statens relation till sin afro-amerikanska befolkning” och hundra andra potentiella långkörare tröskades igenom. Kördes i långbänk om till tillåts parafrasera Fälldin.

Det är som vanligt när vi firar ett lite annorlunda avsnitt men det var ett rent nöje att prata med Kalle Lind. Hoppas ni tycker det är roligt att lyssna till!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi började vår romersk-kartagiska resa med avsnitt 80 om första puniska kriget i november 2015. Sommaren 2019 kom nästa strandhugg. Den gången följde fyra avsnitt om den största drabbningen mellan Medelhavets två stormakter: andra puniska kriget.

Helt tyst har det inte varit sedan dess. Bland annat har Daniel i sin bok skrivit om Rom och Kartago. Men innan avsnitt 500 står för dörren är det dags att sätta punkt för huvudspåret i en av den klassiska historians mest omtalade trilogier. Nu blir det tredje puniska kriget.

En konflikt som bara utspelar sig kring Kartago i dagens Tunisien, som provocerades fram i onödan av romarna och som efter dryga två år av illa skött krigsföring fick det slut det hela tiden skulle få. Kartago slutade existera som egen stat. Det slets upp med rötter och allt.

Det kittlande med berättelsen om hur Kartago förstördes är kanske lika mycket att romarna, som det heter, ansågs att ”det måste förstöras”.

Mycket nöje.

—

Läslista:

• Goldsworthy, Adrian Keith, Puniska krigen: kampen mellan Rom och Karthago, Historiska media, Lund, 2003
• Miles, Richard, Carthage must be destroyed the rise and fall of an ancient Mediterranean civilization, Penguin, London, 2011
• Beard, Mary, SPQR: historien om det antika Rom, Norstedt, Stockholm, 2016
• Hermansson, Daniel, De kom, de såg, de segrade: vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan, Första upplagan, Volante, Stockholm, 2023

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Länge har ni väntat, Västmanland! I dag kommer Historiepodden till er och stiger rakt ner i silvergruvans mörker. Här kommer nämligen ett mustigt avsnitt om den gruva om under några decennier på 1500-talet hjälpte till att lägga grunden till stormaktspolitiken.

Vi pratar om silver, att turista i stormakten Sverige och mycket mer därtill. Det blev ett intressant avsnitt som via förankringen i det lokala lyckades säga en hel del om både det nationella och globala i olika århundraden.

—

Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se

—

• Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000
• Engelbertsson, Bob ”På besök i Silvergruvan” Populär historia mars 1995
• Engelbertsson, Bob, 'Sala silvergruva under gångna sekler', Dædalus (Stockholm)., 1995(63), s. 93-115, 1995
• Oscarsson, L. Ingemar, På besök i stormaktstidens Sverige, Natur & Kultur Allmänlitteratur, 2024

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi släpper här det första av två förinspelade avsnitt med anledning av att historiepoddsfamiljen blir en medlem större. Och vad passar bättre för att fira en ny liten människa än en berättelse om en gammal liten människa?

Robert Walser var en schweizisk författare som i början av 1900-talet nådde modesta framgångar i Berlins kulturvärld. Han var lite av en Kafka innan Kafka. Men Robert Walser hade svårt med såväl pengar som mental hälsa. För att komma runt kraven på skrivandet uppfann han ”mikroskriften”. Hela noveller skrevs i täta miniatyrkrumelurer på visitkort och blad från almanackor.

Först i modern tid har Walser åter hittat nya läsare. Och med det människor som vigt sina liv till att översätta de pappersarken. Det här är berättelsen om det minsta av alla missförstådda genier. Hoppas ni gillar den!

—

Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se

—

• Walser, Robert, Betydande människor kallar mig ett barn: mikroskrifter i urval, Bokförlaget Faethon, Stockholm, 2019
• Bernofsky, Susan, Clairvoyant of the Small, Yale University Press, 2021
• Seelig, Carl, Vandringar med Robert Walser, Bokförlaget Faethon, Stockholm, 2019
• ”Robert Walsers sista steg i snön” Niklas Qvarnström i P1 2023-12-19

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.

För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.

Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.

Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk 80 åter igen debatteras. Är det subventionerade gröna stålet vår industriella framtid eller håller historien på att återupprepa sig? Vi har inte svaret på den frågan. Det har ingen. Men vi kan berätta om Stålverk 80 i alla fall. En mustig saga med bullriga politiker, självsäkra industrimän och desperata kommunalpolitiker.

MYCKET NÖJE!

—

Läslista:

Mellgren, Erik ”Stålverk 80 – från statlig jättesatsning till nedläggning” Teknikhistoria 2/2024

Jörnmark, Jan, Coal and steel in Western Europe 1945-1993: innovative change and institutional adaptation, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993

Jörnmark, Jan ”Statssubventionerat stål – lika fel nu som då” Timbro 1/2023

Groth, Östen, Norrbotten 1 Ur Norrbottens historia, Skrivarförl./Norrbottens bildningsförb., Luleå, 1984

Holmbäck, Bure (red.), Ljuset i norr: betraktelser från Sveriges bortersta del, Carlsson i samarbete med Norrbottensakad., Stockholm, 1998

Granström, Majlis (red.), Norrbotten, Norrbottens hembygdsförbund, Luleå, 2000

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.