Johan Kants rektorspodd

I ett samtal med läsforskaren Bo Sundblad talar vi om resultatuppföljningen och den effekt den har på läraren och skolan. Vad är det som händer när man följer upp resultat kontinuerligt under läsårets gång?

• Vad händer med organisationen?
• Vad kan man göra med resurserna (dvs lärartid)?
• Vad går det att se hos de enskilda eleverna?
• Vad inträffar hos läraren när denne ser att dess arbete ger resultat?

Någonting positivt händer med lärarorganisationen och i dessa dystra Covid-tider kommer resultaten som ett ljus i mörkret.

Trevlig lyssning!

Under hösten 2020 har debatten kring de växande friskolekoncernerna och de resursstarka eleverna som söker sig dit. På ojämna villkor konkurrerar kommunala och fristående skolor.

Bakgrunden till denna debatt är den bok som Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans gav ut i maj 2020. Under hösten kom Linnea Lindqvist, rektor för Hammarkullsskolan, ut med boken En tickande bomb. När Filippa Mannerheims debattartikel publicerades i Expressen formligen exploderade debatten. I det här poddavsnittet samtalar jag med Marcus Larsson och Linnea Lindqvist om läget kring diskussionerna.

Trevlig lyssning!

I många år har Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, varit engagerad i skolfrågor. Föga förvånande har han blivit ifrågasatt av det pedagogiska etablissemanget, medan andra som också förfärats över svensk skolas nedgång intresserat undrat vad Magnus Henrekson tycker är fel. I debattartiklar och inom media har Henrekson gång på gång lyft fram diverse svårigheter som skolan står i och givit förslag på ett förändrat fokus på skolans innehåll.

I en uppgörelse med det pedagogiska etablissemanget kom Magnus Henrekson ut med en bok tillsammans med Martin Ingvar, Inger Enkvist och Ingrid Wållgren. Kunskapssynen och pedagogiken gav eko i den pedagogiska världen och jag skrev några blogginlägg om boken och Magnus gästbloggade hos mig.

I det här samtalet tar jag upp Magnus skolengagemang och till viss det innehållet i boken.

Trevlig lyssning!

Sällan har jag politiker med i min podd. Anledningen är att jag vill komma närmare professionerna - de som jobbar i skolan och debatterar skolan. Över lag sätter politiker upp mål och visioner medan pedagoger, tjänstemän, skolledare och lärare försöker förverkliga politiska beslut. Hur blir det egentligen?

En politiker som jag anser har stuckit ut en hel del i sina tankar om skolan är Rossana Dinamarca. Som Vänsterpartiets skoltalesperson gick hon emot mycket av det som jag trodde på (och tror på) och var en av de största kritikerna till Jan Björklund. Vid ett tillfälle var hon på besök på Jordbromalmsskolan och vi kom att tala om betyg. Vi var inte överens.

Många år har gått sedan dess och jag har velat samtala med Rossana i min podd. Under en ganska lång tid har jag försökt få till ett samtal med henne, men Rossana har lämnat politiken och studerar numer juridik.

Äntligen fick jag till ett möte för några månader sedan och kan nu publicera ett samtal där vi inte är riktigt överens. Som bonus var Vänsterpartiets nuvarande talesperson i skolfrågor, Daniel Riazat, med på samtalet.

Den här podden är opolitisk och inte bunden till någon livsåskådning. Samtalet är därför inte en politisk manifestation utan det som Rossana och Daniel säger, oavsett om de refererar till ett partiprogram, är tankar och åsikter som får stå för dem. För mig var det intressant att få fram ett perspektiv som inte klingar med mina egna tankar, särskilt när det gäller betyg.

Trevlig lyssning

Visst är det svårt med elevhälsa? Att ständigt fokusera på kärnuppdraget, att undervisa eleverna i de kunskaper som de har rätt att lära sig, samtidigt som de ska må bra. För visst är det skolans uppgift att se till att eleverna mår bra?

Några som inte tycker det är svårt med elevhälsa är gänget på Visättraskolan i Huddinge. Hårt arbete ja, men Semira Vikström, Dounya Hayyoun och Erik Hall leder personalen på skolan med hjälp av elevhälsoarbetet. Trion har tillsammans med forskaren Ingrid Hylander skrivit en bok med titeln Elevhälsa i praktiken - Hur gör vi?

Trevlig lyssning!

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med beprövad erfarenhet menas den tysta kunskap som lärarkåren sitter på är inte vatten värd. I debatten är det kunnande som finns inom lärare inte vatten värd. Hur ofta hör du lärare som deltar i den offentliga debatten hänvisa sina påstående till den erfarenhet hen har? Däremot hörs det ganska ofta "vetenskapen säger" eller "enligt forskning". Fast när det gäller att vara noggrann när det gäller grundläggande forskningsmetodik inom pedagogiken ligger inte så värst högt på prioritetslistan. Jag har själv på bloggen lyft upp hur det fuskas, t.ex. Ruth Butler 1988 eller Betygens geografi.

Betyg och bedömning är kanske det område som den ideologiska debatten där det forskningsfuskas mest.

Vi har tidigare i år talat om just vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men jag anser att det är viktigt att åter ta upp detta ämne då jag anser att lärares tysta kunskap inte väger tungt i debatten.

Trevlig lyssning!

Hans-Albin Larsson är professor i historia med specialitet mot bland annat skolhistoria och didaktik. Under decennier har han följt svensk skolas utveckling och de aktörer som varit delaktiga att få skolan dit den är idag. Intressant? Det tycker jag verkligen.

Trevlig lyssning!

Hammarkullen - ett av de särskilt utsatta områdena enligt polisen, styrt av en kriminell släkt som enligt boken Familjen, bygger på en hederskultur. Alltså det som i senaste tidens debatt kallas för Klankriminalitet.

Barnen på Hammarkullsskolan ser de gråa husen ett par hundra meter från skolgården och några elever bor även på dessa adresser där försörjningsstöd, arbetslöshet, utanförskap och segregation är vardag.

Men är allt så nattsvart? Nej, för på Hammarkullsskolan är Linnea Lindqvist rektor. En engagerad och debattglad kvinna som kämpar mot segregation och ständiga neddragningar av resurser i skolan. Linnea har gjort sig känd för att vara en av initiativtagarna till Lärarupproret och hon är ständigt med och lyfter fram det arbete som tankesmedjan Balans presenterar.

Nu är Linnea även aktuell med boken En tickande bomb - en bok om skolsegregation.

Trevlig lyssning!

"Den språkfattige blir hämmad i sin sociala kontakt med andra (vilket leder till isolering och ensamhet). Förmågan att utvecklas intellektuellt och emotionellt reduceras; p g a den språkliga otillräckligheten kan man inte inhämta och bearbeta kunskaper, analysera problem, argumentera och ifrågasätta på det sätt som man annars skulle kunna. Detta leder till mindre möjligheter att skapa sig en position i samhället (sämre jobb e t c). Eftersom den språkfattige inte kan eller vågar använda sitt språk i många situationer, avhänder han/hon sig många möjligheter att politiskt, ekonomiskt och kulturellt påverka och förbättra sin egen situation. I stället blir det de språkligt avancerade, som också besitter kunskaperna och den sociala prestigen, som ensamma får utöva den politiska, ekonomiska och kulturella makten. Den språkfattige tvivlar på sig själv och sina möjligheter i samhället. Han kan känna sig utestängd och kanske inte så sällan rent desperat." (Per Linell: Människans språk, s 45) Vad betyder det att ha ett rikt språk? Hur påverkas människan av det och vad händer med den språkfattige? I en hotellobby i Göteborg träffar jag Per Linell, professor emeritus, för att tala om Människans språk. Trevlig lyssning!

Marcus Larsson, en halvan av tankesmedjan Balans, hade beskrivit det svenska skolsystemet i allmänhet och friskolesystemet i synnerhet. Jag var tvungen att bege mig till Göteborg för att få en pratstund med Marcus. En dryg timmes samtal skulle kunnat varit minste det dubbla.

Lyssna!!!