Johan Kants rektorspodd

Ganska länge har jag bloggat om skillnaden mellan vetenskap och ideologi. Jag har vid flera tillfällen pekat på hur en stor del av det pedagogiska etablissemanget drivs av ideologi snarare än av vetenskap - därav Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE).

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alltså, skolan ska INTE vila på ideologi och beprövad erfarenhet.

Jag har träffat Bo Sundblad för att tala om skillnaden mellan vetenskap och ideologi i akt och mening att försöka problematisera kring detta. För ideologin smyger sig in och t.ex. lärarutbildningen är ganska hårt styrd av ideologi.

Här blir det problem med att skolan ska vila på vetenskaplig grund.

Trevlig lyssning!

I detta poddavsnitt talar jag med Tommie som är enhetschef på en avdelning som jobbar för att hjälpa skolor att få elever som har blivit hemmasittare till skolan. Ett vanligt och svårt problem. Det är inte så att vi under detta samtal presenterar facit men förhoppningsvis kan det vara en inspiration till att intressera sig för problematiken och kanske få tips.

Trevlig lyssning!

Peter Fägersten; vän, lärare, rektor och kollega, har varit min följeslagare ända sedan komvux. Under många år har vi haft diskussioner om många olika ämnen. I det här poddavsnittet har jag bett Peter tala om Erich Fromm och flykten från frihet, som även är titeln på en bok han skrivit. I detta avsnitt bryter vi vid ett tillfälle på grund av att jag inte gjort tillräcklig research. Erich Fromm kommer från Tyskland och inte från USA som jag i första läget påstod. Dåligt kan man tycka, men mina ursprungliga minnen från Fromm efter att ha läst boken var så övertygande att det blev som det blev. Egentligen var det själva samtalet om skolan utifrån detta som jag ville åt. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok. Trevlig lyssning!

Under den stora migrationen 2015 där tusentals människor kom till Sverige och Europa från framförallt Afghanistan och Syrien kämpade Maria med att hjälpa nyanlända. Som SVA-lärare på ett introduktionsprogram på gymnasiet i Botkyrka fick Maria och hennes kollegor kavla upp ärmarna rejält för att på bästa möjliga sätt se till att alla fick någon form av hjälp in i det svenska språket.

Jag blev under den här tiden imponerad över hur hårt Maria kämpade för dessa ungdomars rättigheter till en bra utbildning, men även hennes kamp för enskildas individers möjlighet att få stanna i Sverige. En ojämn kamp där politiker och myndigheter hade bestämt sig att se förbi den humanitära katastrof som oroligheterna i mellanöstern förde med sig. Människor som flydde till Sverige med i princip bara kläderna på sin kropp fick en oviss tillvaro i Sverige - skulle de få stanna eller utvisas?

Oavsett vad vi tycker om den stora migrationen, ni kan säkert utläsa vad jag tycker, ville jag tala med Maria om hennes upplevelser som SVA-lärare. Det här poddavsnittut är ett samtal kring de problem som finns kring skolan och svenska som andraspråk (SVA). Kanske kan det upplevas som lite gnälligt, men det handlar om att SVA är svårt i en komplex situation. Inga färdiga svar utlovas i detta samtal bara ett samtal där komplexiteten lyfts upp.

Trevlig lyssning!

Annas son hamnade i konflikt i skolan. Anna som är jurist och ensamstående förälder försökte få till en bra kommunikation med skolan för att det skulle bli bättre för sonen. Anna försökte inte bortförklara Olivers beteende eller påstå att han var oskyldig.

Men att sonen hade en annan hudfärg och att han gång på gång var utsatt för kränkande behandling särskilt från en specifik elev var påfrestande. Oliver var hackkyckling.

Anna ville ha ett bra samarbete med skolan för att få till en lösning. Där och då kommunicerade skolan dåligt; det tog lång tid att svara på mail, vissa gånger svarade man inte alls och dessutom skylde skolan ifrån sig.

När problemen fortsatte och skolan inte tog tag i situationen kände Anna att hon var tvungen att göra en polisanmälan och en anmälan till Skolinspektionen. Då agerade skolan.

Lyssna på Annas historia kring kommunikation med henne som vårdnadshavare. Jag tror inte att Annas upplevelse är unik och jag tror att skolan generellt har en hel del förbättringsområden. Vi läser en hel del om föräldrar som beter sig illa och detta känner jag igen från egen erfarenhet.

Men skolan har också ett ansvar att lyssna på elever och vårdnadshavare och göra skolan till en bra arbetsplats för alla.

Trevlig lyssning!

Om du har tre år på dig - hela lågstadiet - kan man få alla elever att läsa flytande då? Ja, säger alla som jag hört få den frågan. När jag ställer följdfrågan om varför vi inte gör det då? Blir det tyst.

Ja, varför gör vi inte det? När vi vet att läsningen har en avgörande del för all inlärning - en elev som läser som en gud får betyg i samtliga ämnen. Ändå lämnar 20% av pojkarna grundskolan efter 9 år och kan inte läsa tillräckligt bra - varför? Hur är det möjligt?

Denna gåta ska jag grotta vidare i framöver.

I det här poddavsnittet berättar den erfarna lågstadieläraren Annie hur hon jobbar med läsningen för att få alla elever att innan julen i årskurs 1 ha kommit igång med sin läsning. I klassrummet, indelade i nivågrupper, får eleverna läsa och sedan går Annie runt och sitter med de olika grupperna.

Trevlig lyssning!

Christer är en livs levande legend i Jordbro - en institution på Lunda- / Höglundaskolan. Med över 40 år i Jordbro arbetar Christer fortfarande som mellanstadielärare för att han älskar sitt arbete.

I det här poddavsnittet berättar Christer om sina erfarenheter från sina yrkesår och om hur skolan har förändrats men även om vad som behöver göras åt svensk skola.

Trevlig lyssning!

Planering har alltid varit en viktig del i läraryrket. Med Lgr 11:s kursplan har lärarens planering blivit viktigare än någonsin eftersom texten är så enormt abstrakt.

Viktigt att hålla koll på learning outcome - förväntat resultat. Vilka kunskaper är det läraren vill att eleven ska uppnå?

Genom att ha en bra planering går det att kommunicera med elever och föräldrar vad de ska förväntas de ska göra i skolan.

• Förväntat resultat.
• Aktiviteter för bedömning.
• Hur bedömning ska gå till.

Denna planering kopplas ihop till kursplanen. Därefter planerar läraren hur undervisningen ska gå till.

Trevlig lyssning!

I skoldebatten förekommer emellanåt begreppet anknytning - men vad innebär det? I det här poddavsnittet berättar Björn Neubeck, som är behandlare, om vad det innebär att anknyta till människor och primärt då skolelever.

Själva anknytningsteorin kommer ursprungligen från engelska psykoanalytikern John Bowlby. Vill du veta mer och kolla mina referenser föreslår jag att du går in på johankant.se för att läsa mer.

Trevlig lyssning!

I våras blev jag fullständigt golvad av Micael Kallins artikelserie "De osynliga" på nättidningen Kvartal. Det journalisten Micael Kallin beskrev var det som jag hade mött i mitt arbete som lärare och rektor. Rikare hade blivit rikare och fattiga hade blivit fattigare.

En hel del av mina elevers vårdnadshavares köpkraft hade minskat betydligt. Utförsäkrade, sänkta bidrag och en sänkt levnadsstandard. Vända på varende krona för att få mat för dagen, inga utflykter under sommarmånaderna - semester fanns inte på världskartan och när det var dags för vinterkläder blev det ärvda eller begagnade kläder - inte sällan för små.

Genom artikelserien går Micael Kallin igenom hur riksdagspolitikerna har tagit beslut som innebär att inkomstklyftorna ökar.

Trevlig lyssning!