Johan Kants rektorspodd

Det är generellt svårt att få till likvärdiga bedömningar. Svensk skola har mellan Lgr 62 och Lpo 94 inte ägnat sig åt att göra professionella bedömningar eftersom det inte fanns något krav på det i låg- och mellanstadiet - där fanns bara direktiv i läroplan vad som skulle läras ut av skolan. På högstadiet sattes relativa betyg som inte hade något med inlärda kunskaper att göra utan styrdes av en normalfördelningskurva - oavsett vad eleverna kunde. Med Lpo 94 kom kraven på att lärarna skulle definiera elevernas inlärda kunskaper. Noll fortbildning gavs och avstämningen var lagd i årskurs 5 och 9, senare även i årskurs 3. Lgr 11 omöjliggjorde en likvärdig bedömning, dels genom att noll fortbildning gavs vid implementeringen och dels på grund av det oerhört abstrakta kursplanen.

Bo Sundblad är i botten läsforskare men har arbetat mycket med bedömnings- och betygsfrågor. Hur ska man tänka vid bedömning och betygssättning när styrdokumenten är så luddigt formulerade? Hur ska man tänka med likvärdigheten?

I detta avsnitt diskuterar Bo Sundblad problematiken kring betyg och bedömning.

Trevlig lyssning!

Inkludering eller exkludering? Under flera år skulle svenska skolbarn till varje pris inkluderas i en stor klass. Specialpedagogiska myndigheter och myndigheter menade att det var varje barns rätt att gå i vanlig klass - oavsett svårighet. Det var skolans plikt att lösa detta. Skuldbeläggning om skolan inte fixade det hela och onda ögat på dem som vidhöll att liten grupp - alltså exkludering av elever. Många hobbyföreningar bestående av vårdnadshavare till barn med NPF-problematik tryckte på och ställde krav på skolan. På en del skolor monterades smågrupper ner och trycket på övriga skolor blev hårt.

Eva-Lotta har jobbat som lärare i en liten grupp i många år. Här berättar hon om tanken bakom den lilla gruppen, vilket elevunderlag hon har och vilka svårigheter dessa elever har. Hur gör Eva-Lotta och hennes kollegor för att få eleverna att fungera i skolan?

Trevlig lyssning!

Är det viktigt med en högstadieskola i en segregerad eller socialt utsatt förort? Ja, hävdar jag. På en högstadieskola skapas identitet och sammanhållning.

Jordbromalmsskolan lades ner på grund av att den var hårt segregerad och Rosengårdsskolan lades ner av skäl som jag inte känner till. Jag tror att det är fel. Shnas och Selma är uppvuxna i Jordbro och berättar om sitt perspektiv på att ha en högstadieskola där de bor. Utifrån dessa unga kvinnors perspektiv skildras förorten. Kanske hör vi om skjutning och bilbränder från segregerade förorten, men det är en minoritet som ägnar sig åt den verksamheten. De flesta är som Shnas och Selma - hårt slitande och arbetande barn, ungdomar och vuxna.

Trevlig lyssning!

Fredrik Andersson är svensk- och SO-lärare i Sjöbo kommun i Stockholm. Han är också kommun- och disktriksombud för Lärarnas Riksförbund samt skyddsombud.

Fredrik har uppmärksammats för att han nyligen har anmält Sjöbo kommun till Skolinspektionen för att se vilket ansvar politikerna måste rent ekonomiskt för att skolorna ska kunna uppfylla skollagen.

I det här samtalet berättar Fredrik om hur han ser på skolan och sitt arbete som fackligt ombud. Det blir ett spännande samtal där Fredrik berättar om tankarna bakom anmälan till inspektionen.

Trevlig lyssning!

Under många år har Haninge kommun lagt ner tid, energi och resurser på att utbilda personal i Collaborative and Proactive Solutions (CPS). Det är den amerikanska psykologen Ross Greene som har utformat en icke konfrontatorisk samtalsmetodik. I det här poddavsnittet samtalar jag med Michelle som idag arbetar som biträdande rektor. Michelle utbildade sig i CPS för flera år sedan och hon berättar om vad CPS är för något.

Jag har på min blogg lämnat referenser där du som läsare kan hitta till CPS hemsida där bland annat Alsup kan laddas ner gratis. Även litteratur som sätter dig in i CPS kan med fördel läsa.

Trevlig lyssning!

Jan Skirfors: Att överleva som lärare i en mångkulturell skola.

När jag började som lärare på Jordbromalmsskolan jobbade Janne som matte- och NO-lärare. Han var en av kulturbärarna på skolan. Jag minns att jag ställde några frågor till honom, bland annat hur de orkade med att dåvarande rektorns ad-hoc-föreläsningar. Idag är Janne pensionär sedan 9 år tillbaka och jag ställer åter frågorna till honom som jag ställde som relativt ny lärare på Jordbromalmsskolan.

Kanske blir det lite nostalgi över en arbetsplats som både jag och Janne älskade så mycket. Men framför allt en erfaren lärares tankar när han ser tillbaka på sin lärargärning. Visst, det hade gått att sitta länge och kanske fått fram djupare pedagogiska och didaktiska resonemang från en person med så mycket erfarenhet från läraryrket. I detta avsnitt får vi nöja oss med en ögonblicksbild över hur Janne upplevde sina år på Jordbromalmsskolan.

Trevlig lyssning!

Rektorspoddens återkommande gäst är läsforskaren och pedagogen Bo Sundblad, pappa till Läsutvecklingsschemat (LUS). I många år har Bo Sundblad föreläst om läsning, resultatuppföljning, prov & betyg, pedagogiska utgångspunkter och mycket mer. Bo Sundblad är lektor på Stockholms Universitet och har en gedigen forskarbakgrund. Dagen innan hans och dåvarande hustrun Birgita Allards doktorsavhandling skulle upp för disputation och en opponent i publikt forum skulle ställa frågor till Sundblad och Allard angående avhandlingen, blev makarna lurade att avbryta processen. Med andra ord är Bo Sundblad doktor i pedagogik, utan examen. Mer om detta justitiemord i ett senare poddavsnitt.

Detta avsnitt handlar om hur läraren genom undervisning kan disciplinera klassen. När ordet disciplin nämns ryggar en del tillbaka och tankarna far iväg till Stig Järrels roll Caligula i filmen Hets. Det är det pedagogiska etablissemanget som har fått dig att tro att disciplin handlar om förtryck. Men disciplin handlar om fokusering på rätt saker. I det här poddavsnitter berättar Bo Sundblad hur det hela hänger ihop.

Trevlig lyssning!

Ingen som intresserat sig för skolutveckling har väl undgått Hamid Zafar. Rektorn som själv kom som flykting från Afganistan vände utvecklingen på Sjumilaskolan, en skola som ligger i den segregerade förorten Biskopsgåren i Göteborg. Från bråk och stök, med ett vite i mångmiljonklassen från Skolinispektionen hängande över sig, till en skola med rutiner och fokus på kunskap. Hamid blev 2018 vald till årets svensk, vilket tydligt visar att hans insatser för Sjumilaskolan uppskattats. Efter Hamids sommarprogram i P1 2019 tog jag kontakt med honom och frågade om han kunde tänka sig att ställa upp på en intervju och berätta vad han gjorde för att få ordning på Sjumilaskolan. Hamid accepterade. Jag tog mig till Biskopsgården och fick ett samtal med Hamid på en bänk på skolgården. Dessvärre hade ett gäng måsar party i närheten och deras skrän fångades av micken. Det kom även kastvindar just denna dag som mikrofonen fångade upp. Det är svårt att sitta ute. Innehållet i samtalet blev mycket bra och jag hoppas att du uppskattar detta avsnitt av rektorspodden.

Trevlig lyssning!

Roy var tidigt ute att kommentera på min blogg. Dessvärre skickade han ett mail till mig där han berättade vem han var och de omständigheter till varför han ville kommentera anonymt. Roy kände sig pressad att inte vara så frispråkig som han varit för det annars skulle ske repressalier mot honom. Jag gjorde en överenskommelse med Roy att kommentera under ett fingerat namn. När jag åkte på semester till Halmstad passade jag på att träffa Roy och genom åren har det blivit några möten. Roy har sin bakgrund i ett arbetar- och föreningshem vilket också har styrt hans lärargärning. Alla elever ska ha rätt att lära sig, arbetarrörelsens bildningstanke ligger inte långt borta. I det här avsnittet berättar Roy om sin väg in i skolan och att han som lärare inte riktigt kände sig så bra som han ville vara, vilket ledde honom till att utbilda sig till speciallärare. Trevlig lyssning!

Anders Fransson är lokalpolitiker i Norrtälje kommun. Som gäst i rektorspodden representerar han inte sitt parti utan är gäst som Anders Fransson.

Anledningen till att jag vill att Anders ska vara med är för att lyfta fram det politiska och lokala perspektivet.

Även om du som lyssnare inte håller med Anders eller tycker att han pratar i nattmössan så är det intressant att höra hur Anders är engagerad i skolfrågor.

Anders får ju även representera den lokala politikern som inte är sakkunnig i pedagogik, något som han inte är ensam om. Många lokalpolitiker i Sveriges alla 290 kommuner har idéer om hur skolan ska fungera men saknar pedagogisk utbildning.