Johan Kants rektorspodd

Hur lyckas en skolledare lyfta en skola? I det här avsnittet av Rektorspodden samtalar jag med Semira Vikström, bejublad rektor på Visättraskolan i Huddinge, söder om Stockholm.

Det är inte lätt att få till alla måsten som skolan ska leverera, för alla samhällets problem ska lösas av skolan. Samtalet handlar om fokus på eleverna, på EHT och resultat. Vad är viktigt att fokusera på. Kanske inget facit över hur man gör, men definitivt en stor portion inspiration för att få den egna skolan att förbättras.

Trevlig lyssning!

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt styrdokumenten. Men vad betyder det? Vem påstår att något är vetenskapligt eller inte?

Just vetenskaplig grund har en oerhört stark status, men varför är det si och så med den grundläggande vetenskapsmetodik? Vet lagstiftaren om det? Bryr sig lagstiftaren om det? Utvärderas detta? Jag tror inte det.

Men beprövad undervisning, alltså den tysta kunskapen hos lärare, har inte särskilt hög status. Ingen verkar vilja ta reda på vad skickliga lärare gör i klassrummet. Vad händer i klassrummet och hur gör läraren för att få mer eller mindre alla elever att uppnå kunskapskraven? Att sätta ord på lärarens tysta kunskap. Den empirin vore intressant att med vetenskapliga metoder gå ut och kartlägga.

Det finns dock två idétraditioner som väldigt få verkar vara medvetna om, t.ex. naturvetenskapligt och humanvetenskapligt perspektiv. Skolan har varit styrd av naturvetenskapligt perspektiv, eller behavioristiskt perspektiv.

Här diskuterar jag och läsforskare Bo Sundblad kring de olika begreppen. Även om jag personligen är kritisk till behavioristisk perspektiv (naturvetenskap) är detta poddinlägg inte en attack mot dagens skola utan ett inlägg för att tala om dessa två idétraditioner. Lyfta diskussionen för att få en ansats till att tänka till kring dagens skolans bakgrund och innehåll.

Trevlig lyssning!

Kanske är Lärarnas Riksförbund (LR) den viktigaste organisationen enligt mig. Varför det kanske ni undrar? Jo, man företräder lärare - renodlat och så får Studie- och Yrkevägledarna vara med (SYV), men that's it. Och ni som följt min blogg känner till att jag tycker att jag lärarjobbet är samhällets viktigaste arbete och dessutom står jag ideologiskt när LR.

Jag fick möjlighet att träffa LR:s ordförande Åsa Fahlén för ett samtal kring skolan. Kanske inga nyheter under himlen för de som är insatt i de frågor som LR driver eller det som jag tar upp i bloggen. Trots det är det spännande att höra Åsa formulera sig kring frågor som betyg, nationella prov och huvudmannaskap.

Trevlig lyssning!

Resultatstyrning - vad är det? Väldigt ofta klumpas mål- och resultatstyrningen ihop med det förhatliga New Public Management (NPM). Som om det vore en del av NPM.

Visst kan det vara så men att politiker och tjänstemän använder mål- och resultatstyrningen synonymt vilket är olyckligt. Detsamma när det gäller lärare och rektorer som inte ser eller begriper skillnaden. Absolut inget mörk över dessa yrkesgrupper, jag har många gånger på min blogg tagit upp den uteblivna fortbildningen när det gäller både Lpo 94 och Lgr 11. Lyssna på Bo Sundblads resonemang kring resultatuppföljning. Trevlig lyssning

Sven Ginsburg har under lång tid varit inblandad i svensk skola i olika sammanhang. Genom att skriva utredningar, intervjua och vara delaktig i företaget Domiga, som jag som rektor jobbade med på Vikingaskola i projektet "Steget före" har Sven kunnat betrakta svensk skola.

I detta samtal får vi ta del av Svens långa erfarenhet och snudda vid de betraktelser som Sven har gjort. Vad han sett och upplevt. Ett spännande samtal som jag hoppas väcker tankar och funderingar.

Trevlig lyssning!

Vilket ledarskap kräver en mångkulturell skola? Egentligen vilken skola som helst i vilket område som helst?

Henrik Ljungqvist på Ronnaskolan i Södertälje är en rektor som tydligt visar hur viktigt det är med ledarskapet, från skolledning och ner till eleverna. Höga förväntningar på personalen och på eleverna.

Ronnaskolan har under Henriks ledning gått framåt mycket när det gäller elevernas resultat. Från att 2014/15 haft ett genomsnittligt meritvärde på 171 och en behörighet till yrkesprogram på 42% ligger de senaste siffrorna på 228,3 i genomsnittligt meritvärde och en behörighet till yrkesprogram på 78%. En remarkabel upphämtning.

Noterbart är att vid den stora flyktingvågen 2014/15 tog Södertälje emot många nyanlända. Utan att ha någon insikt i fakta är det nog inte en så vidlyftig gissning att Ronnaskolan fick ta emot en hel del nyanlända. Lyssna på Henrik och hans tankar om ledarskap och arbetet i en mångkulturell skola.

Trevlig lyssning!

Tankekvaliteter - vad är det?

Inom NO- och SO-ämnena myllrar det av begrepp, t.ex. densitet, migration, nativitet men vad innebär dessa begrepp? Det handlar inte om att eleverna ska lära sig definitionen av begreppen utantill i någon slags mekanisk inlärning, utan att undervisningen ska klä begreppen.

Det handlar alltså inte om att eleverna har grundläggande - goda - mycket goda kunskaper eller liknande formuleringar som kännetecknar dagens kunskapskrav. Det handlar snarare om att undervisa utifrån de begrepp som de teoretiska ämnena.

I det här poddavsnittet talar jag med Ove Hartzell om bakgrunden till tankekvaliteterna och utgångspunkten till undervisning som bygger på begrepp.

Trevlig lyssning!

En fråga som jag ständigt undrar över är varför svensk skola har så många barn som inte läser tillräckligt bra. I många sammanhang och tillfällen har jag ställt frågan ifall det går att få alla elever att läsa flytande på tre år, alltså på lågstadiets årskurs 1-3. "Självklart", svarar alla lågstadielärare jag har talat med. "Men varför gör vi då inte det", undrar jag. Här får jag inga svar.

Läsningen är nyckeln till all inlärning. En elev som läser som en gud har inga problem med de andra skolämnena och lyckas få överbetyg i de teoretiska ämnena medan en elev som inte läser tillräckligt bra riskerar att bli utan betyg. Det är exakt det som gör att så många elever inte kommer in på gymnasiet - de har inte fått möjligheten att lära sig läsa tillräckligt bra.

I det här poddavsnittut träffar jag den erfarna lågstadieläraren Kicki som talar om hur viktig läsningen är och hur hon jobbar på lågstadiet för att få igång läsningen.

En intressant reflektion är hur Kicki liksom den tidigare blogggästen Annie (säsong 1, avsnitt 31) berättar hur de efter skolans slut har extra läsning med de elever som behöver. Kanske något som kan ha betydelse för en ung människas läsutveckling.

Trevlig lyssning!

Diskussion kring betyg har genom åren pågått i media, på min blogg och i andra sammanhang. Betyg som bygger på kunskapsstandarder innefattar förkunskapsprincipen. Men vad innebär det?

Varje elev ska erbjudas en undervisning som startar på och utgår från den kunskapsnivå där eleven befinner sig. Det vill säga, en elev som börjar en viss kurs i ett ämne på gymnasiet eller en viss årskurs i ett ämne på grundskolan, ska ha förkunskaper motsvarande en viss nivå. Den som inte har nått nivån, ska inte börja. I stället ska den eleven erbjudas en undervisning som startar på och utgår från den nivå där eleven befinner sig.

I årets första poddavsnitt för jag ett samtal med Bo Sundblad om förkunskapsprincipen. Det finns även en hel del material på bloggen. Trevlig lyssning!

Vad är det för skillnad på fenomen och förklaring? Ganska ofta blandas dessa begrepp ihop där ett fenomen inte lämnas mer än en förklaring Kanske kan det finnas olika tänkbara orsaker till ett fenomen.

I detta poddavsnitt talar Bo Sundblad om vetenskapsteori och hur svensk högskola och universitet inte har traditionen av att ha en god vetenskapsteori i första läget. Alltså att studenterna inte på studs när de börjar sin utbildning får en grundläggande utbildning i vetenskapsteori.

Bo Sundblad är själv lektor i pedagogik och ägnade många år åt att forska på Stockholms Universitet.

Trevlig lyssning!