Johan Kants rektorspodd

Igår (tisdag 15/9-19) släpptes Isak Skogstads bok med samma namn som denna podd.

Ingen som är intresserad av skolfrågor har väl undgått fenomenet Isak Skogstad. Som en vind har han svept in i skoldebatten och varit dominerande de senaste 2-3 åren.

År 2018 fick Isak ta emot pris som årets debattör. Han har tillsammans med Per Kornhall drivit podden Kornhall & Skogstad.

Jag fick möjligheten att samtala med Isak Skogstad inför boksläppet om vad boken handlar om och hur det kom sig att Isak hamnade i skolans värld.

Trevlig lyssning!

De senaste två åren har Tankesmedjan Balans varit aktiva när det gäller att granska offentlig verksamhet, framför allt kommunerna när det gäller skola, vård och omsorg. Det är Marcus Larsson och Åsa Plesner som utgör denna lilla tankesmedja som har granskat samtliga kommunala budgetar, det vill säga 290 stycken.

Resultatet är nedslående. 260 av 290 kommuner har sparbeting i sina budgetar. Hårt och systematiskt arbete för Tankesmedjan Balans har förutom ett otal blogginlägg resulterat i boken De effektiva - en bok om varför välfärdens medarbetare går sönder.

Lyssna på detta poddavsnitt med Åsa Plesner där hon berättar hur det började och vad Tankesmedjan Balans kom fram till.

Bidra med en slant till Åsa och Marcus så att de kan fortsätta sitt ideella arbete.

Trevlig lyssning!

Under många år har Per Måhl varit en av de ledande experterna gällande bedömning och betygssättning. Han har skrivit många artiklar kring ämnet och ett tiotal böcker.

I boken Betyg - men på vad?, problematiserar Per Måhl vad det är för fel på det relativa betygssystemet. I böckerna Betygsättning - en handbok och Prov och arbetsuppgifter - en handbok, skriver Per Måhl tillsammans med läsforskaren Bo Sundblad och Anders Gustavsson, professor i pedagogik, hur skolan kan jobba med kunskapsmål både när det gäller examination och betygssättning.

I detta poddavsnitt berättar Per Måhl med egna ord om relativa betyg och kunskapsstandardbetyg.

Hoppas du gillar avsnittet.

Trevlig lyssning!

Specialläraren Jan Henning Pettersson berättar om de konkurshotade eleverna. Alltså de elever som har svårt i skolan och som är på väg utför i skolarbetet.

Hur kommer det sig att svensk skola tar emot entusiastiska och energifull elever i förskoleklass och 10 år senare lämnar i från sig elever där 20% av pojkarna inte kan läsa samt en ganska stor grupp som inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet?

Jan Henning Pettersson har utifrån sin långa praktik som speciallärare, bland annat på skoldaghem, kategoriserat olika typer av elevgrupper med svårigheter. Vad använder dig sig av för metoder för att slippa skolarbete? Bara för att slippa det svåra skolarbetet eller komma undan så lätt som möjligt.

Bo Sundblad har varit som en mentor för mig, vilket kanske inte har undgått någon. Jag vill så klart förmedla en hel del av den kunskap och erfarenhet som han sitter på genom att ha honom som ständigt återkommande gäst på min podd.

Vad är undervisning? Vad är lärarledd undervisning? Det verkar som om inte riktigt alla känner till det och att det tolkas in lite vad som helst när det gäller lärarledd undervisning. I värsta fall räcker det för en del att en lärare är i klassrummet så är det lärarledd undervisning.

Att ha en genomgång på tavlan i 10 minuter för att eleverna därefter självständigt ska jobba i sina böcker eller med uppgifter är inte lärarledd undervisning. Med lärarledd undervisning menas att läraren under hela lektionen leder samtalet i klassrummet. Går igenom, problematiserar, slänger ut frågor, fördelar ordet, problematiserar på tavlan/smartboarden, ställer nästa fråga, låter eleverna diskutera i triogrupper under 2 minuter, lyfter upp en ny diskussion. Givetvis kan det vara så att eleverna behöver jobba på med uppgifter emellanåt, men undervisning behöver vara utgångspunkten.

Eftersom podden tidigare har tagit upp just undervisning talar Bo Sundblad i detta om Hayakawa som var en amerikansk psykolog och lingvistiker. Enligt Hayakawa är vandringen upp och ner på abstraktionsstegen mycket viktigt för att undervisningen ska bli riktigt bra. En skicklig lärare eller föreläsare behärskar abstraktionsstegen. Alla kan lära sig den bakomliggande kraften kring abstraktionsstegen och använda den i sin planering av god undervisning.

En poddlyssnare hörde av sig till mig med önskemål om att Johan Wennström skulle vara gäst. Och vilket härligt samtal det blev.

Johan Wennström är forskare på Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Wennström har disputerat inom statsvetenskap och har producerat en lång rad artiklar och skrifter, en hel del om skolan. Det finns nog anledning att återkomma längre fram i podden till Johan Wennström.

För att begränsa innehållet valde jag att begränsa mig till tre områden vi talade om:

1. Brev till den nybakade läraren (lärarstudenten) - konflikt om kunskap i skolan
2. New Public Management (NPM)
3. Betyg

Det var väldigt intressant att höra hur Johan Wennström beskriver hur läraryrket har proletariserats. Från att lärarkåren har varit en självklar auktoritet i samhället har man blivit en proletariserad grupp som arbetar för lön som vilken annan yrkesgrupp som helst. Borta är "kallet" som i så stor utsträckning tidigare styrde läraryrket.

Hörde du Emmas sommarprogram? Om inte så är det ett måste för den som jobbar i skolans värld. Alla som jobbar i skolan borde verkligen lägga ner en timme av sitt liv för att få insikten om att vad de företar sig på sin arbetsplats har direkt avgörande effekt på de barn som går i skolan.

För precis som UR-programmet "Världens bästa skitskola" lyfte fram för några år sedan talar Emma om det djupt segregerande i skolan när olika grupper inte får chansen att lära sig det de faktiskt har rätt till. Inte minst gäller det pojkarna.

Vilka kvinnor vill gifta sig och skaffa barn med män utan språk? Ja, det är faktiskt den hårda sanningen som går att utröna i en dålig utbildning om allt dras till sin spets.

Emma Leijnse är journalist och har jobbat på Sydsvenska Dagbladet i 20 år. I många år har skolan varit ett av hennes bevakningsområden och Emma har kommit att bli den mest initierade journalisten när det gäller skolfrågor.

Jag var inte klar med Roy Svensson. En lång lärargärning har mycket att förmedla och i detta poddavsnitt samtalar Roy och jag om diverse frågor, bland annat något känslig: fackets roll.

Jag upplever att lärarfacken har svårt att ta till sig kritik. Jag är personligen sällan kritisk mot lärarfacken och när det gäller Lärarnas Riksförbund står jag nästan alltid bakom dem - LR:s åsikter om hur skolan ska fungera är som hand i handske när det gäller min egen. Däremot har jag vid några tillfällen framfört kritik och det tas inte emot särskilt positivt. Vi får se hur Roys kritik landar.

Roy är utbildad mellanstadielärare och specialpedagog. Han arbetar på gymnasiet med elever som behöver lite extra hjälp med skolarbetet. Lyssna på Roys tankar om skolan.

I Hammarkullen, ett av Sveriges mest segregerade områden, arbetar rektor Linnea Lindqvist.

Från Vrångö till Hammarkullen tog jag mig en morgon - Göteborgs motpoler. Vi samtalar om styrningen av skolan. New Public Management (NPM) - mätning och effektivisering. Minskade resurser = minskat uppdrag - enkel matematik tycker Linnea.

De närliggande hyreshusen för tankarna till Östtyskland, Sovjet eller ett franskt No go-område. I dessa hus bor det knappt någon som har ett arbete. Men barnen är fantastiska och nyfikna. Vill lära sig! Men när studietraditionen och stöd hemifrån saknas har skolan ett jättearbete att genomföra.

Både jag och Linnea vill uppmana er alla att sponsra tankesmedjan Balans, swisha en summa på telefonnummer 123 063 57 14.

Lyssna på rektor Linnea!

Trevlig lyssning!

Ute på Vrångö i Göteborgs yttre skärgård träffar jag den pensionerade specialläraren Jan Henning. Snart går flyttlasset till Lund men vid inspelningen av detta poddavsnitt sitter vi och samtalar samtidigt som blåsten piskar utanför.

Vi kommer överens om att samtala om två olika ämnen, nästa avsnitt kommer i tid lite längre fram.

I detta poddavsnitt pratar vi om skolkultur som grund. Vad innebär det? Att lägga ner tid för att bygga skolkulturen för att skapa trygghet på arbetsplatsen för elever och lägga fokus på kunskapsinhämtning.

Vill du ha kontakt med Jan Henning angående halkkörning för lärare kan du kontakta mig på [email protected].

Trevlig lyssning!