Komplexitetspodden

Komplexitetspodden

By Ola Ellnestam, Staffan NötebergBusinessTechnologyEducationHow To
Download on the App Store

All Komplexitetspodden episodes

  • Inväxlingsbara resurser (Liquid Assets) - Köp en Porshe för 15 stenkulor

    Inväxlingsbarhet (Likviditet) handlar om acceptans i utbyte. Det är en resurs förmåga att fungera som ett universellt betalningsmedel eller smörjmedel i ett system, utan att behöva genomgå en trög eller dyr konvertering.

    För att en resurs ska vara inväxlingsbar måste den ha tre egenskaper:

    • Överförbarhet – någon annan kan ta emot den
    • Exklusivitet – du kan inte behålla den när du gett bort den
    • Efterfrågan – den har ett upplevt värde för mottagaren
    • Arbitrage är att köpa på en lågt värderad marknad och sälja på en högt värderad marknad. Om du har expertis i COBOL är din tid (resursen) värdefull för en bank, men värdelös för en startup.

      Clearingmekanismen bestämmer likviditeten. I hög-förtroende-miljöer (High-trust environments) sker byten med låg friktion. I kris- och stressmiljöer (t ex lågkonjunktur) förändras värdet dramatiskt. Teknologiska skiften kan snabbt devalvera en tidigare högt värderad inväxlingsbar resurs.

      Några hållpunkter:

      • 03:45 - Du ser ut att kunna mycket om regex –Ola
      • 11:15 - Dåliga pengar driver ut bra – T. Gresham
      • 18:30 - Vi letar efter Scrum masters, inte kittelflickare …
      • Kontakta oss via:

        linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

        27 min
      • Kapillärer (Last Mile Delivery) - Där världet realiseras, men inte skapas

        Kapillärer, kroppens minsta blodkärl, är en analogi till logistikens Last Mile. Det beskriver hur ett flöde går från stora, centrala artärer (Nav och ekrar) till ett fint förgrenat nätverk för att nå varje enskild cell (kund).

        Kapillärsystemet har stora mängder (Talrikhet) små förgreningar. Precis som i Last Mile, är det i kapillärerna som det faktiska utbytet sker (leveransen, där värdet skapas), men det är också där systemet är som skörast och motståndet (friktionen) är som störst.

        Kapillärerna är den dyraste länken i kedjan. Uppskattningar säger att Last Mile kan stå för 50 % av den totala fraktkostnaden. Till skillnad från långdistanstransport där vi flyttar stora volymer till en destination (skalfördelar), flyttar vi små volymer till många olika destinationer.

        Det är hög fragmentering i kapillärerna. Vi levererar hundratals eller tusentals olika adresser spridda över stora geografiska områden, ofta i tätbebyggda städer. Det kräver mindre fordon, fler förare och avancerad ruttplanering.

        Eftersom värdet realiseras i kapillärerna har de direkt påverkan på kundnöjdheten. Last Mile är ofta den enda fysiska kontakten kunden har med e-handlaren eller logistikbolaget.

        • Hastighet: Kunderna förväntar sig snabba leveranser (samma dag eller nästa dag).
        • Transparens: Kunderna kräver realtidsspårning (“Var är min bil?”).
        • Flexibilitet: Kunderna vill kunna ändra leveranstid eller plats i sista sekunden.
        • Tomgångskörning och trafik: Budbilar bidrar till trängsel i städer och till klimatkrisen.
        • Luft i systemet: Fordon är inte alltid fullastade.
        • Bomkörningar: Misslyckade leveransförsök när kunden inte är hemma kräver en ny (dyr) körning.
        • Några hållpunkter:

          • 06:41 - Tomtefacket har mycket att göra
          • 11:08 - Ommman ska gå från pendeltågsstationen
          • 15:09 - Incitament att sälja sin oordning
          • Kontakta oss via:

            linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

            25 min
          • Vakant nisch för extremister (Median Voter Theorem) - Motsatsen till AIK är inte DIF ...

            När konkurrenter optimerar för att nå flest (mitten), skapar de samtidigt förutsättningarna för sin egen utmanare (kanten).

            Processen drivs av konvergens. När spelarna (agenterna) försöker minimera risk och maximera marknadsandel, börjar de imitera varandra. Det skapar en konsensuskulle i mitten som lämnar systemets periferi obevakad. Det som tidigare var en omöjlig position på kanten förvandlas till en vakant nisch med hög potential och noll konkurrens. Den nya aktören behöver inte vara bättre, bara annorlunda (extrem).

            Några hållpunkter:

            • 05:57 - Ola lanserar vuxenglassen Matjessorbet
            • 12:45 - Nyanserna syns först när du fokuserar – Staffan
            • 19:01 - Vår det lov aatt vara Baconsushi i kaffet?
            • Kontakta oss via:

              linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

              27 min
            • Typvärde (Mode) - Inte en genomsnittlig tavla på Moderna Museet

              I statistik är typvärdet (mode) det enskilda värde eller tillstånd som förekommer allra flest gånger i en datamängd. I komplexitetsvetenskapen blir det ett verktyg för att förstå självorganisering. Betydelsen ökar ju högre komplexiteten är.

              I enkla, linjära system följer data ofta en symmetrisk normalkurva (Gauss-fördelning), där medelvärde, median och typvärde sammanfaller i en mittpunkt. Men när ett system blir komplext, icke-linjärt och nätverksbaserat, kollapsar symmetrin.

              Det blir skeva fördelningar, potenslagar och miljöer med flera lokala toppar (multimodala landskap). Ju högre komplexiteten är, desto mer missvisande blir det aritmetiska medelvärdet (summan av alla värden delat med antal värden).

              När det finns tjocka svansar kan enstaka extrema händelser eller utliggare (finanskrascher, super-spridare av virus eller virala internetfenomen) förskjuta medelvärdet till en abstrakt platå där ingen faktisk komponent i systemet någonsin befinner sig.

              En polariserad population, där hälften är 100 och hälften 0, har inte en enda individ i närheten av medelvärdet 50.

              Typvärdet klipper bort bruset från extremvärdena och visar var den sanna tyngdpunkten finns. Det är en matematiska variant av dragningskraft (attraktor) och lokala normalkänslan.

              Några hållpunkter:

              • 06:32 - Han gjorde också en undersökning på händer.
              • 10:20 - Genomsnittlig stolsinställning vid parprogrammering.
              • 16:45 - Det är därför Spotify har så många prenumeranter.
              • Kontakta oss via:

                linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                26 min
              • Lager och flöden (Stocks and Flows) - En jättetunna med sill

                Konceptet Lager och flöden (Stocks and Flows) är viktigt för att förstå hur förändring sker över tid i sammanhang med hög komplexitet.

                Ett Lager (Stock) är en ackumulation av något. Det kan vara fysiskt, som vatten i ett badkar, pengar på ett bankkonto eller träd i en skog. Det kan också vara immateriellt, som förtroende i ett team, tyst kunskap, eller stress hos en individ. Lagret är systemets minne. Det är summan av allt som hänt fram till nu.

                Ett Flöde (Flow) är förändringshastigheten. Det är vattnet ur kranen (inflöde) eller genom avloppet (utflöde). Inkomster och utgifter. Anställningar och uppsägningar.

                I hög komplexitet har vi människor en inbyggd tendens att fokusera för mycket på flöden (händelser) och ignorera lager (tillstånd). Vi läser nyheterna och fokuserar på veckans uppsägningar eller dagens orderingång, men glömmer att titta på den långsiktiga ackumulationen av trötthet och kapital.

                Det är lagren som ger systemet stabilitet och tröghet. Ett stort lager (en buffert av pengar, tid eller tillit) fungerar som en stötdämpare som gör att systemet tål tillfälliga störningar i flödet. Men trögheten är också det som gör systemet så svåra att styra. Eftersom lagret skapar en tidsfördröjning mellan orsak (ett ändrat flöde) och verkan (ett ändrat lager), tenderar vi att överstyra. Tänk på när man vrider på varmvattnet i duschen, inte känner någon effekt direkt, vrider lite till och till slut skållar sig.

                Några hållpunkter:

                • 07:34 - Då blir det en jättetunna med sill i USA –Ola
                • 14:19 - Staffan berättar varför Phil blir så gammal
                • 21:37 - McDonalds, en dusch och Scania kopplas ihop
                • Kontakta oss via:

                  linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                  26 min
                • Slumpen (Randomness) - Roy har träffats sju gånger av blixten

                  Slump är ett paralybegrepp, bestående av bland annat äkta slump, pseudoslump, kvasislump och subjektiv slump.

                  1. Äkta slump (True randomness): Universums fundamentala osäkerhet. Det kommer från fysiska processer på mikronivå, som kvantmekanik eller radioaktivt sönderfall. Nästa utfall är genuint och objektivt oförutsägbart. Det är systemets sanna oordning.

                  2. Pseudoslump (Pseudo-randomness): Den deterministiska låtsasslumpen. I datorer är det algoritmer som skapar välblandade talserier, men i verkliga, fysiska system manifesteras pseudoslump som kaosteori. Systemet följer strikta orsak-verkan-regler, men känsligheten för små variationer i initiala förhållanden gör att utfallet för betraktaren verkar slumpmässigt.

                  3. Kvasislump (Quasi-randomness): Målet här är inte oförutsägbarhet, utan perfekt geometrisk spridning. Kvasislump bryter medvetet mot den äkta slumpens oberoende för att istället fylla ut ett rum maximalt jämnt och undvika klumpar. I naturen uppstår biologisk kvasislump genom repulsion och självorganisering, till exempel när rovdjur sprider ut sina revir eller när växter optimerar spridningen av sina blad för att maximera solljus.

                  4. Subjektiv slump (Epistemic randomness): Slumpen som sitter i observatörens huvud. Det är vår begränsade förmåga att beräkna ett utfall på grund av att vi saknar kognitiv bandbredd eller all data i hög komplexitet. Det är den slump vi pratar om när vi slår en tärning eller förlorar en fotbollsmatch. Händelsen är egentligen mekanisk och orsak-verkan-styrd, men vår begränsade kunskap tvingar oss att modellera den som slumpmässig.

                  5. Några hållpunkter:

                    • 05:41 - “Då skulle man bli mer irriterad än över att man måste lyssna på Bon Jovi.”
                    • 08:31 - Sullivan träffas av blixten igen och igen.
                    • 19:03 - Det finns femhundra sådana skivor. Eller så finns det fler.
                    • Kontakta oss via:

                      linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                      26 min
                    • Naturens fullbordan (Causa Finalis) - När rymdskeppet väl var klart, slogs han av en plötslig tomhetskänsla

                      Naturens fullbordan är en teleologisk (målorienterad) illusion. Det är föreställningen att ett komplext system kan nå ett slutgiltigt stadium av perfektion eller jämvikt.

                      När vi ser något som är tillfälligt stabilt (till exempel en mogen bransch eller ett framgångsrikt ekosystem), gör efterhandsjävet att den nuvarande formen känns oundviklig. Det känns som att historien hela tiden har varit på väg precis hit.

                      Det är den oundviklighetskänslan som föder idén om Naturens fullbordan. Eftersom vi i efterhand kan dra en rak linje från det förflutna till nuet, drar vi den felaktiga slutsatsen att nuet är slutet på linjen. Vi tror att systemet har nått sin färdiga form. Efterhandsjävet gör oss blinda för att nuet bara är en tillfällig platå innan nästa fas av oordning och anpassning drar igång.

                      Några hållpunkter:

                      • 07:27 - Sommaren 1985.
                      • 14:25 - Hur lång tid tar det att installera agilt?
                      • 16:00 - Vattnet i akvariet måste bytas ut.
                      • Kontakta oss via:

                        linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                        26 min
                      • Brusmegafon (NPC 4G) - Jag förstår inte, men jag tror att det finns ett värde

                        Den fjärde genarationens brusmegafoner genererar stora informationsmängder utan innehåll.

                        En brusmegafon (4G) använder inte en LLM som en kognitiv hävstång eller ett utforskande verktyg. Spelaren är ett blint relä – ett rör – som enbart tar emot en stor språkmodells sannolikhetsbaserade utdata och skickar den vidare i den sociala eller professionella miljön.

                        En brusmegafon spenderar ingen egen energi på att generera bruset. Det görs av en LLM eller MBB. Brusmegafonen fattar bara de två besluten (1) att generera bruset och (2) att sprida bruset. Resultatet blir en astronomisk oordningsimport för organisationen.

                        Några hållpunkter:

                        • 07:30 - Spelarna klickar sig förbi dialogerna utan att läsa
                        • 09:50 - Journalism är som att kärna smör.
                        • 15:50 - Invasiva växter med falsk nektar.
                        • Kontakta oss via:

                          linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                          26 min
                        • Avsiktsjäv (Agenticity) - Börsen surnar till

                          Barnet tittar på berget och säger: Bergen är spetsiga för att djuren ska ha någonstans att klia sig. I styrelserummet händer samma sak. När vi ser en marknadstrend, en organisationsförändring som satt sig eller en ekologisk balans, letar vi instinktivt efter de dolda avsikterna. Vi antar att resultatet vi ser är syftet med processen, snarare än en bieffekt av tusentals lokala interaktioner.

                          Avsiktsjäv är en evolutionär biprodukt av vår förmåga att läsa av andra människors avsikter, en förmåga som är livsviktig i sociala grupper men ofta missvisande när den används i hög komplexitet, där det normalt inte finns något varför i betydelsen av en bakomliggande plan. Det finns bara ett hur i betydelsen av mekanismer och återkopplingar.

                          Genom att se avsikt där det bara finns mönster, skapar vi en falsk känsla av kontroll. Om vi tror att ett system har ett syfte, tror vi också att vi kan styra det genom att påverka just det syftet.

                          Några hållpunkter:

                          • 07:10 - Hierarkisk komplexitet
                          • 11:30 - Kemispår över lantklubben.
                          • 17:40 - Jag såg Jesus i min rostmacka.
                          • Kontakta oss via:

                            linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                            26 min
                          • Passiv medelåtergång (Regression to the mean) - Ett helt lag för bara 28 miljoner pund

                            Passiv medelåtergång (Regression to the mean) är det statistiska fenomen som innebär att om en variabel är extrem vid första mättillfället, kommer den sannolikt att vara närmare genomsnittet vid nästa mätning.

                            Fenomenet upptäcktes av Francis Galton på 1800-talet när han studerade ärftlighet. Han såg att långa föräldrar ofta fick barn som var kortare än de själva, och korta föräldrar fick barn som var längre. Naturen tycktes dra allt mot mitten.

                            I hög komplexitet handlar det om entropi och sannolikhet. Det finns få sätt att vara perfekt (ligga i ytterkanten av en normalfördelning), men miljontals sätt att vara medelmåttig (ligga i mitten). Om slumpen (brus) spelar roll i utfallet – vilket den gör i allt från aktiemarknader till sport och försäljning – kommer extrem prestation förr eller senare att dras tillbaka mot det mest sannolika tillståndet: medelvärdet.

                            Några hållpunkter:

                            • 08:00 - Livslängden på icke-biologiska företeelser
                            • 11:00 - Vissa tror att det vilar en förbannelse eller jinx över spelet
                            • 20:50 - Hårtork i halvtid löste allt
                            • Kontakta oss via:

                              linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

                              26 min