
Sign up to save your podcasts
Or


Tjocka svansar är en egenskap hos sannolikhetsfördelningar där extrema och sällsynta händelser är långt mer sannolika än vad en normalfördelning förutspår.
I komplexitet är extrema händelser ofta vanligare än vad våra vanliga modeller förutspår. En enskild, sällsynt händelse kan ha en oproportionerligt stor inverkan på hela systemet. Vi har en tendens att underskatta risken för det exceptionella, eftersom vi bygger våra förväntningar på en förenklad bild av verkligheten där stora avvikelser verkar nästan omöjliga.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
I komplexitet pågår en ständig dragkamp mellan de krafter som bevarar och stabiliserar, och de som driver på förändring och upplösning.
Föreställ dig ett ekosystem. Starka krafter, som rovdjurens jakt och växternas rotsystem, håller populationer i schack och binder jorden. Det skapar en igenkännbar ordningoch är systemets stabiliserande kärnkraft. Samtidigt verkar svagare, mer oförutsägbara krafter – en plötslig skogsbrand, en ny sjukdom, eller en invasiv art. Det är de som är de transformerande krafterna som bryter ner gamla strukturer och tvingar fram anpassning och ny utveckling. Ett levande system behöver båda: för mycket stabilitet leder till stagnation och oförmåga att hantera kriser, medan för mycket transformation leder till kaos och kollaps.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
Spontan ordning är uppkomsten av komplexa mönster och strukturer i ett system utan en central planerare eller yttre styrning, driven av enkla, lokala interaktioner mellan dess komponenter.
Spontan ordning – skapat av självorganisation – är ett av de mest centrala fenomenen som uppstår ur komplexitet. Notera att det inte är en medveten strategi eller en design skapad av människor, utan en naturlig produkt av ett komplext system. Det beskriver hur ordning, mönster och funktionella strukturer kan uppstå ur kaos utan någon central styrning, plan eller extern dirigent.
Man kan skilja på de två begreppen:
Självorganisation är processen på mikronivå. Det är de mekanismer där systemets enskilda komponenter (myror, neuroner, människor) arrangerar sig själva och anpassar sitt beteende baserat på lokala interaktioner med sina närmaste grannar.
Spontan ordning är resultatet på makronivå. Det är det övergripande, stabila och ofta funktionella mönster som uppstår ur den självorganiserande processen. Fågelflockens formation är den spontana ordningen och varje fågels anpassning till sina närmaste grannar är självorganisationen.
Fenomenet är ett direkt resultat av att ett stort antal varierade komponenter interagerar lokalt och följer enkla regler, ofta drivet av återkoppling.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitet är de egenskaper vi bryr oss mest om – till exempel innovationskultur, resiliens, kundlojalitet eller medarbetarengagemang – omöjliga att mäta direkt. De varken syns eller luktar. Istället använder vi proxyvariabler: indirekta, mätbara indikatorer som vi antar har en stark koppling till det immateriella mål vi egentligen vill uppnå.
En proxyvariabel är ett nödvändigt och ofta användbart verktyg för att kunna analysera och agera. Faran ligger i att glömma att det är just en proxy. När en mätpunkt blir ett mål slutar den ofta att vara en bra mätpunkt (Goodharts lag). Spelarna (agenterna) börjar omedvetet eller medvetet att optimera för att maximera mätvärdet, även om det sker på bekostnad av det verkliga, underliggande målet. Strategin är inte att sluta mäta, utan att alltid vara medveten om att varje mätvärde bara är en ofullkomlig representation av verkligheten.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
Handlingskraft (agency) är en spelares (agents) förmåga att agera självständigt och göra val i ett system. Det är den förmågan, utövad av ett stort antal interagerande spelare, som skapar de komplexa och ofta oförutsägbara mönster som är komplexitet.
Det som avgör om något kan ha handlingskraft (agency) är förmågan att:
Förmågorna kan också beskrivas såhär:
Vem har handlingskraft (agency)?
Vem har INTE handlingskraft (agency):
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
Fatisk kommunikation, ett begrepp myntat av antropologen Bronisław Malinowski, syftar på all kommunikation vars primära funktion är social, inte informativ. Det är ett socialt kitt som binder samman spelare i ett system.
Fatisk kommunikation lägger till ett relationslager ovanpå all informationsöverföring och är därför en av de grundläggande faktorerna som skapar förutsättningar för social komplexitet. Till exempel:
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
En dragningskraft (attractor) beskriver ett systems standardlägen eller vanor – de stabila mönster som det tenderar att falla in i. Man kan se det som ett landskap med dalar. Oavsett var en process startar kommer den sannolikt att rulla ner och stanna i en av dalarna.
Dragningskrafter är en produkt som uppstår ur självorganisation. Det skapas och upprätthålls av den samlade handlingskraften (agency) hos individerna (spelarna/agents) i systemet. En dragningskraft kan vara ett önskvärt, högpresterande tillstånd som präglas av kohesion, där ömsesidig anpassning och samarbete är normen. Men den kan lika gärna vara ett dysfunktionellt och låst läge, som en kultur av misstro eller silomonolog, där delarna agerar isolerat från varandra. Att medvetet agera mot en stark dragningskraft kräver stor energi och medvetenhet.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
Bricolage är konsten att skapa något nytt genom att använda en brokig samling av de resurser som finns tillgängliga i stunden.
Begreppet bricolage myntades av den franske socialantropologen Claude Lévi-Strauss i hans bok “La Pensée sauvage” (“Det vilda tänkandet”) från 1962. Lévi-Strauss kontrasterade bricoleuren med ingenjören. Ingenjören arbetar utifrån en förutbestämd plan och skaffar sedan de specifika material och verktyg som krävs för att genomföra den. Bricoleuren, å andra sidan, utgår från en begränsad och slumpmässig uppsättning verktyg och material som redan finns till hands och improviserar fram en lösning.
Det franska ordet bricolage kommer från verbet bricoler, som betyder ungefär att pyssla eller att meka. En bricoleur är en hantverkare, fixare eller man-tager-vad-man-haver-person som är skicklig på att använda verktyg och material på nya och oortodoxa sätt för att lösa ett problem. Som strategi i komplexitet är det en improvisatorisk och pragmatisk metod som fungerar särskilt bra i miljöer präglade av resursbrist, osäkerhet och ett behov av snabba, fungerande lösningar. Ibland kallas det resursbaserad improvisation.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
En fraktal är en struktur eller ett beteendemönster som uppstår från en enkel, upprepad regel (en rekursiv process).
Kännetecknande för fraktaler är självlikhet: mönstret ser likadant ut oavsett vilken skala man betraktar det på, och helheten består av mindre kopior av sig själv. Ormbunksblad, von Kochs kurva eller trummisen Jeff Porcaros groove i Totos låtar. Fraktaler finns överallt.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
System som plötsligt och katastrofalt faller samman på grund av en till synes obetydlig detalj.
Ordspråket Liten tuva stjälper ofta stort lass, sammafattar sprödhetskollaps i en mening. Kollapsen är ett haveri som kännetecknas av att systemet verkar stabilt och robust, men plötsligt och katastrofalt fallerar när en liten, dold brist (som ett staketproblem eller en falsk dikotomi) utsätts för stress.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via: