Magiska skrinet - sagor från minoritetsspråken

Magiska skrinet - sagor från minoritetsspråken

By Sveriges Radio
Download on the App Store

Magiska skrinet - sagor från minoritetsspråken episodes

  • Två av allt, del 1: Eli och Luli

    Eli bor i en liten stad i Transsylvanien. Han övar sig på att springa för att hinna ifrån vampyrerna hans bror berättat om. Det finns bara en som springer snabbare än Eli – en flicka som heter Luli.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    ”Två av allt” är en specialskriven serie i 5 delar av författaren Rose Lagercrantz om vännerna Eli och Luli, två barn som växer upp tillsammans i en liten stad i Transsylvanien. Det är en berättelse om en vänskap som sträcker sig över världsdelar och över ett helt liv.

    Serien riktar sig till barn från 7 år och deras vuxna.

    ”Två av allt” finns för lyssning på svenska och på alla fem minoritetsspråk.

    Serien ingår i projektet Magiska skrinet som är en satsning från Sveriges Radio med berättelser för barn på minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska.

    Medverkande

    Författare: Rose Lagercrantz
    Berättare: Hannes Meidal
    Barnmedverkan: Mira Hemdal Sandling och Herman Blomqvist
    Musik: Anne Kalmering, Christer Langborn, Amiina, Bente Kahan
    Slutmix: Calle Andersson
    Illustratör: Rebecka Lagercrantz
    Producent: Camilla Blomqvist, Barnradion

    11 min
  • Pippi i Rinkeby, del 5: Födelsedagen

    Pippi ser på en väggalmanacka att hon ska fylla 10 år snart. Då vill hon ha kalas och bjuda på bullar och saft! Men hon har inga pengar…

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Magiska skrinet är en satsning från Sveriges Radio med sagor för barn på de fem minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.

    Årets berättelse "Pippi i Rinkeby" är beställd av Sveriges radios romska kanal Radio Romano i samarbete med Barnradion. Den handlar om flickan Pippi från Rumänien som bestämmer sig för att försöka leta rätt på sin pappa.

    Serien finns för lyssning på svenska och alla fem minoritetsspråk.

    Om Skrivarverkstaden

    För fem år sedan startade Gunilla Lundgren en skrivarverkstad med romska barn på Askebyskolan i Rinkeby. Skolan är en låg- och mellanstadieskola och de medverkande barnen var mellan sex till tolv år. De döpte verkstaden till ”Le Glatenge Pen Club”, ”De romska barnens skrivarklubb” och satte genast igång med att skriva en bok!

    Första boken hette ”Askungen i Rinkeby” och kom ut 2015 på svenska och romani. Berättelsen är en bearbetning av den klassiska Askunge-sagan, förflyttad till vår tid. Boken finns inläst av Sveriges radios romska redaktion ”Radio Romano”.

    Gunilla och barnen bestämde att inkomsterna från boken skulle gå till uppbyggandet av ett bibliotek för romska barn i Rumänien. Så blev det och nu finns det ett bibliotek på det Romska museet "Muzeul Culturii Romilor" i Bukarest.

    Medverkande

    Författare: Gunilla Lundgren och barn från skrivarverkstaden ”Le Glatenge pen club” i Rinkeby.
    Berättare: Sunita Memetovic
    Musik: Nuri Selim
    Illustratör: Amanda Eriksson
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    11 min
  • Pippi i Rinkeby, del 4: Senjår Amår

    Varje dag går Pippi och Senjår Amår runt och letar men ingenstans hittar de hennes pappa. En dag träffar de en kvinna från hembyn i Rumänien. Hon tar med Pippi till Röda korset.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Magiska skrinet är en satsning från Sveriges Radio med sagor för barn på de fem minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.

    Årets berättelse "Pippi i Rinkeby" är beställd av Sveriges radios romska kanal Radio Romano i samarbete med Barnradion. Den handlar om flickan Pippi från Rumänien som bestämmer sig för att försöka leta rätt på sin pappa.

    Serien finns för lyssning på svenska och alla fem minoritetsspråk.

    Om Skrivarverkstaden

    För fem år sedan startade Gunilla Lundgren en skrivarverkstad med romska barn på Askebyskolan i Rinkeby. Skolan är en låg- och mellanstadieskola och de medverkande barnen var mellan sex till tolv år. De döpte verkstaden till ”Le Glatenge Pen Club”, ”De romska barnens skrivarklubb” och satte genast igång med att skriva en bok!

    Första boken hette ”Askungen i Rinkeby” och kom ut 2015 på svenska och romani. Berättelsen är en bearbetning av den klassiska Askunge-sagan, förflyttad till vår tid. Boken finns inläst av Sveriges radios romska redaktion ”Radio Romano”.

    Gunilla och barnen bestämde att inkomsterna från boken skulle gå till uppbyggandet av ett bibliotek för romska barn i Rumänien. Så blev det och nu finns det ett bibliotek på det Romska museet "Muzeul Culturii Romilor" i Bukarest.

    Medverkande

    Författare: Gunilla Lundgren och barn från skrivarverkstaden ”Le Glatenge pen club” i Rinkeby.
    Berättare: Sunita Memetovic
    Musik: Nuri Selim
    Illustratör: Amanda Eriksson
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    10 min
  • Pippi i Rinkeby, del 3: Nya kompisar

    Pippi och syskonen Katarina och Kostas leker varje dag under sommarlovet och har så roligt! Men snart är det höst och då börjar skolan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Magiska skrinet är en satsning från Sveriges Radio med sagor för barn på de fem minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.

    Årets berättelse "Pippi i Rinkeby" är beställd av Sveriges radios romska kanal Radio Romano i samarbete med Barnradion. Den handlar om flickan Pippi från Rumänien som bestämmer sig för att försöka leta rätt på sin pappa.

    Serien finns för lyssning på svenska och alla fem minoritetsspråk.

    Om Skrivarverkstaden

    För fem år sedan startade Gunilla Lundgren en skrivarverkstad med romska barn på Askebyskolan i Rinkeby. Skolan är en låg- och mellanstadieskola och de medverkande barnen var mellan sex till tolv år. De döpte verkstaden till ”Le Glatenge Pen Club”, ”De romska barnens skrivarklubb” och satte genast igång med att skriva en bok!

    Första boken hette ”Askungen i Rinkeby” och kom ut 2015 på svenska och romani. Berättelsen är en bearbetning av den klassiska Askunge-sagan, förflyttad till vår tid. Boken finns inläst av Sveriges radios romska redaktion ”Radio Romano”.

    Gunilla och barnen bestämde att inkomsterna från boken skulle gå till uppbyggandet av ett bibliotek för romska barn i Rumänien. Så blev det och nu finns det ett bibliotek på det Romska museet "Muzeul Culturii Romilor" i Bukarest.

    Medverkande

    Författare: Gunilla Lundgren och barn från skrivarverkstaden ”Le Glatenge pen club” i Rinkeby.
    Berättare: Sunita Memetovic
    Musik: Nuri Selim
    Illustratör: Amanda Eriksson
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    11 min
  • Pippi i Rinkeby, del 2: Resa och jobba

    Pippi bestämmer sig för att leta reda på sin pappakung och följer med sin faster som ska åka till ett rikt land och jobba.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Magiska skrinet är en satsning från Sveriges Radio med sagor för barn på de fem minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.

    Årets berättelse "Pippi i Rinkeby" är beställd av Sveriges radios romska kanal Radio Romano i samarbete med Barnradion. Den handlar om flickan Pippi från Rumänien som bestämmer sig för att försöka leta rätt på sin pappa.

    Serien finns för lyssning på svenska och alla fem minoritetsspråk.

    Om Skrivarverkstaden

    För fem år sedan startade Gunilla Lundgren en skrivarverkstad med romska barn på Askebyskolan i Rinkeby. Skolan är en låg- och mellanstadieskola och de medverkande barnen var mellan sex till tolv år. De döpte verkstaden till ”Le Glatenge Pen Club”, ”De romska barnens skrivarklubb” och satte genast igång med att skriva en bok!

    Första boken hette ”Askungen i Rinkeby” och kom ut 2015 på svenska och romani. Berättelsen är en bearbetning av den klassiska Askunge-sagan, förflyttad till vår tid. Boken finns inläst av Sveriges radios romska redaktion ”Radio Romano”.

    Gunilla och barnen bestämde att inkomsterna från boken skulle gå till uppbyggandet av ett bibliotek för romska barn i Rumänien. Så blev det och nu finns det ett bibliotek på det Romska museet "Muzeul Culturii Romilor" i Bukarest.

    Medverkande

    Författare: Gunilla Lundgren och barn från skrivarverkstaden ”Le Glatenge pen club” i Rinkeby.
    Berättare: Sunita Memetovic
    Musik: Nuri Selim
    Illustratör: Amanda Eriksson
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    11 min
  • Pippi i Rinkeby, del 1: Pappakungen

    Pippi är 9 år och bor i en by i Rumänien med sin farmor. Hennes mamma är en ängel i himlen och hennes pappa är försvunnen, men han skickar hem pengar ibland. Han kanske har blivit kung, tror Pippi.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Magiska skrinet är en satsning från Sveriges Radio med sagor för barn på de fem minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska.

    Årets berättelse "Pippi i Rinkeby" är beställd av Sveriges Radios romska redaktion Radio Romano i samarbete med Barnradion. Den handlar om flickan Pippi från Rumänien som bestämmer sig för att försöka leta rätt på sin pappa.

    Serien finns för lyssning på svenska och alla fem minoritetsspråk.

    Om Skrivarverkstaden

    För fem år sedan startade Gunilla Lundgren en skrivarverkstad med romska barn på Askebyskolan i Rinkeby. Skolan är en låg- och mellanstadieskola och de medverkande barnen var mellan sex till tolv år. De döpte verkstaden till ”Le Glatenge Pen Club”, ”De romska barnens skrivarklubb” och satte genast igång med att skriva en bok!

    Första boken hette ”Askungen i Rinkeby” och kom ut 2015 på svenska och romani. Berättelsen är en bearbetning av den klassiska Askunge-sagan, förflyttad till vår tid. Boken finns inläst av Sveriges radios romska redaktion ”Radio Romano”.

    Gunilla och barnen bestämde att inkomsterna från boken skulle gå till uppbyggandet av ett bibliotek för romska barn i Rumänien. Så blev det och nu finns det ett bibliotek på det Romska museet "Muzeul Culturii Romilor" i Bukarest.

    Medverkande

    Författare: Gunilla Lundgren och barn från skrivarverkstaden ”Le Glatenge pen club” i Rinkeby.
    Berättare: Sunita Memetovic
    Musik: Nuri Selim
    Illustratör: Amanda Eriksson
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    11 min
  • Elsa i Saajvoe-kungens rike, del 5: Det sista uppdraget

    Elsa lyckades skriva en bok men lämnade den till Saajvoe-kungen för sent. Nu har hon fått ett nästan omöjligt uppdrag. Hon ska få till ett möte mellan fyra vindar. Vad betyder det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Elsa i Saajvoe-kungens rike är en spännande och magisk berättelse om Elsa Laula som försöker rädda sin pappa och lillebror som hamnat i Saajvoe-kungens rike, nere under en sjö.

    Serien är i 5 delar och passar från ca 7 år.

    Elsa Laula fanns på riktigt

    Berättelsen är en saga men Elsa Laula fanns på riktigt. Hon var en modig och viktig person som kämpade för samernas rättigheter under hela sitt liv.

    Saajvoe-världen

    I berättelsen träffar Elsa på Saajvoe-kungen som bor i ett eget rike. Saajvoe kan kanske enklast beskrivas som en slags parallell värld, där olika samiska heliga väsen, andar och mytologiska figurer bor.

    Saajvoe brukar uppfattas som en vacker, ljus plats, men det är svårt att vandra mellan världarna. Det var egentligen något som endast nåjder, samernas heliga kvinnor och män, klarade av. Saajvoe-folket ansågs vara mycket vackra, och deras renhjordar sades vara helt vita.

    Verklighet och saga vävs ihop

    Barnradions berättelse om Elsa Laula blandar element från samisk mytologi, samtidigt som den bygger på Elsa Laulas faktiska liv. På så sätt blir sagans Elsa både fiktiv, och verklighetsbaserad på samma gång.

    Samtidigt kan berättelsen kanske väcka tankar om att vara ung same idag. Precis som Elsa måste samiska barn leva i två världar - den samiska och den svenska - och det är inte alltid helt lätt.

    100-årsjubileum

    I berättelsen skriver Elsa Laula både brev och böcker. Det gjorde hon i verkligheten också. Hon fick även till det första gemensamma samiska landsmötet i Trondheim 1917. I berättelsen kallas det för "mötet mellan fyra vindar". Det mötet firade 100-årsjubileum 2017.

    Språkversioner

    Elsa i Saajve-gånkan rïjhkesne - sydsamiska

    Elsa Sáivu-gonagasa máilmmis - nordsamiska

    Elsa Sájvva-Gånågisá rijkan - lulesamiska

    Medverkande

    Författare: Johan Sandberg Mcguinne och Anne Wuolab
    Skådespelare: Anna Åsdell
    Illustratör: Emma Fox Sandberg
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    10 min
  • Elsa i Saajvoe-kungens rike, del 4: Boken

    Saajvoe-kungen ändrade sig. Brevet räckte inte. Nu måste Elsa skriva en bok också, men hur ska hon klara det? Hon är ju bara 9 år!

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Elsa i Saajvoe-kungens rike är en spännande och magisk berättelse om Elsa Laula som försöker rädda sin pappa och lillebror som hamnat i Saajvoe-kungens rike, nere under en sjö.

    Serien är i 5 delar och passar från ca 7 år.

    Elsa Laula fanns på riktigt

    Berättelsen är en saga men Elsa Laula fanns på riktigt. Hon var en modig och viktig person som kämpade för samernas rättigheter under hela sitt liv.

    Saajvoe-världen

    I berättelsen träffar Elsa på Saajvoe-kungen som bor i ett eget rike. Saajvoe kan kanske enklast beskrivas som en slags parallell värld, där olika samiska heliga väsen, andar och mytologiska figurer bor.

    Saajvoe brukar uppfattas som en vacker, ljus plats, men det är svårt att vandra mellan världarna. Det var egentligen något som endast nåjder, samernas heliga kvinnor och män, klarade av. Saajvoe-folket ansågs vara mycket vackra, och deras renhjordar sades vara helt vita.

    Verklighet och saga vävs ihop

    Barnradions berättelse om Elsa Laula blandar element från samisk mytologi, samtidigt som den bygger på Elsa Laulas faktiska liv. På så sätt blir sagans Elsa både fiktiv, och verklighetsbaserad på samma gång.

    Samtidigt kan berättelsen kanske väcka tankar om att vara ung same idag. Precis som Elsa måste samiska barn leva i två världar - den samiska och den svenska - och det är inte alltid helt lätt.

    100-årsjubileum

    I berättelsen skriver Elsa Laula både brev och böcker. Det gjorde hon i verkligheten också. Hon fick även till det första gemensamma samiska landsmötet i Trondheim 1917. I berättelsen kallas det för "mötet mellan fyra vindar". Det mötet firade 100-årsjubileum 2017.

    Språkversioner

    Elsa i Saajve-gånkan rïjhkesne - sydsamiska

    Elsa Sáivu-gonagasa máilmmis - nordsamiska

    Elsa Sájvva-Gånågisá rijkan - lulesamiska

    Medverkande

    Författare: Johan Sandberg Mcguinne och Anne Wuolab
    Skådespelare: Anna Åsdell
    Illustratör: Emma Fox Sandberg
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    9 min
  • Elsa i Saajvoe-kungens rike, del 3: Tillsammans igen

    Saajvoe-kungen tyckte om Elsas brev. Nu ska hon få träffa sin pappa och lillebror Mattias igen. ”Aehtjie!” ropar hon glatt. ”Pappa!”

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Elsa i Saajvoe-kungens rike är en spännande och magisk berättelse om Elsa Laula som försöker rädda sin pappa och lillebror som hamnat i Saajvoe-kungens rike, nere under en sjö.

    Serien är i 5 delar och passar från ca 7 år.

    Elsa Laula fanns på riktigt

    Berättelsen är en saga men Elsa Laula fanns på riktigt. Hon var en modig och viktig person som kämpade för samernas rättigheter under hela sitt liv.

    Saajvoe-världen

    I berättelsen träffar Elsa på Saajvoe-kungen som bor i ett eget rike. Saajvoe kan kanske enklast beskrivas som en slags parallell värld, där olika samiska heliga väsen, andar och mytologiska figurer bor.

    Saajvoe brukar uppfattas som en vacker, ljus plats, men det är svårt att vandra mellan världarna. Det var egentligen något som endast nåjder, samernas heliga kvinnor och män, klarade av. Saajvoe-folket ansågs vara mycket vackra, och deras renhjordar sades vara helt vita.

    Verklighet och saga vävs ihop

    Barnradions berättelse om Elsa Laula blandar element från samisk mytologi, samtidigt som den bygger på Elsa Laulas faktiska liv. På så sätt blir sagans Elsa både fiktiv, och verklighetsbaserad på samma gång.

    Samtidigt kan berättelsen kanske väcka tankar om att vara ung same idag. Precis som Elsa måste samiska barn leva i två världar - den samiska och den svenska - och det är inte alltid helt lätt.

    100-årsjubileum

    I berättelsen skriver Elsa Laula både brev och böcker. Det gjorde hon i verkligheten också. Hon fick även till det första gemensamma samiska landsmötet i Trondheim 1917. I berättelsen kallas det för "mötet mellan fyra vindar". Det mötet firade 100-årsjubileum 2017.

    Språkversioner

    Elsa i Saajve-gånkan rïjhkesne - sydsamiska

    Elsa Sáivu-gonagasa máilmmis - nordsamiska

    Elsa Sájvva-Gånågisá rijkan - lulesamiska

    Medverkande

    Författare: Johan Sandberg Mcguinne och Anne Wuolab
    Skådespelare: Anna Åsdell
    Illustratör: Emma Fox Sandberg
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    9 min
  • Elsa i Saajvoe-kungens rike, del 2: Brevet

    Elsa har följt efter sin pappa och lillebror ner till botten av sjön. För att få tillbaka dem från Saajvoe-kungen måste hon utföra ett uppdrag. Att skriva ett brev till en kung.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om serien

    Elsa i Saajvoe-kungens rike är en spännande och magisk berättelse om Elsa Laula som försöker rädda sin pappa och lillebror som hamnat i Saajvoe-kungens rike, nere under en sjö.

    Serien är i 5 delar och passar från ca 7 år.

    Elsa Laula fanns på riktigt

    Berättelsen är en saga men Elsa Laula fanns på riktigt. Hon var en modig och viktig person som kämpade för samernas rättigheter under hela sitt liv.

    Saajvoe-världen

    I berättelsen träffar Elsa på Saajvoe-kungen som bor i ett eget rike. Saajvoe kan kanske enklast beskrivas som en slags parallell värld, där olika samiska heliga väsen, andar och mytologiska figurer bor.

    Saajvoe brukar uppfattas som en vacker, ljus plats, men det är svårt att vandra mellan världarna. Det var egentligen något som endast nåjder, samernas heliga kvinnor och män, klarade av. Saajvoe-folket ansågs vara mycket vackra, och deras renhjordar sades vara helt vita.

    Verklighet och saga vävs ihop

    Barnradions berättelse om Elsa Laula blandar element från samisk mytologi, samtidigt som den bygger på Elsa Laulas faktiska liv. På så sätt blir sagans Elsa både fiktiv, och verklighetsbaserad på samma gång.

    Samtidigt kan berättelsen kanske väcka tankar om att vara ung same idag. Precis som Elsa måste samiska barn leva i två världar - den samiska och den svenska - och det är inte alltid helt lätt.

    100-årsjubileum

    I berättelsen skriver Elsa Laula både brev och böcker. Det gjorde hon i verkligheten också. Hon fick även till det första gemensamma samiska landsmötet i Trondheim 1917. I berättelsen kallas det för "mötet mellan fyra vindar". Det mötet firade 100-årsjubileum 2017.

    Språkversioner

    Elsa i Saajve-gånkan rïjhkesne - sydsamiska

    Elsa Sáivu-gonagasa máilmmis - nordsamiska

    Elsa Sájvva-Gånågisá rijkan - lulesamiska

    Medverkande

    Författare: Johan Sandberg Mcguinne och Anne Wuolab
    Skådespelare: Anna Åsdell
    Illustratör: Emma Fox Sandberg
    Producent: Emilia Traneborn, Barnradion

    11 min

About Magiska skrinet - sagor från minoritetsspråken

From the publisher's feed

Berättelser för barn från de fem nationella minoritetsspråken.