Viktor Vesterberg, kocken som blev forskare, tror på lokalt fiske och lokala fiskar. Och undrar om ålens överlevnad kan säkras om vi äter den igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vi importerar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi äter, säger Viktor Vesterberg. Och vi exporterar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi fiskar.

Siffrorna illustrerar hur det svenska fisket övergett småskaligt kustfiske för storskalighet.

Det syns också i svenska fiskdiskar. Utbudet är i stort detsamma var man än befinner sig i landet. Samma lax och torsk, som sällan fiskats här.

Viktor Vesterberg är kocken som bytte bana och blev forskare. Med intresse för hur livsmedelssystemet ser ut och fungerar.

Viktors forskning handlar om svenskt småskaligt kustfiske — som ständigt krymper — och lokala fiskarter — som vi glömt bort.

Dels kartlade han vad det är för policy och förvaltning som skapat det storskaliga fiske vi har i Sverige idag.

Dels lät han lokala fiskare och kockar mötas. Fiskarna fick i uppdrag att fiska upp allt som vattnen hade att ge. Stjärnkockar som Mathias Dahlgren och Stefan Eriksson fick tillaga och smaka.

– Det var långt över 25 fiskarter som normalt inte är matfisk längre i Sverige. Alla var goda. Vissa var fantastiska.

Viktors personliga topp fem: nors, siklöja, braxen, svartmunnad smörbult och sutare.

Viktor Vesterberg tror att det finns goda möjligheter för en revansch för det svensk småskaliga kustfisket och de bortglömda fiskarna.

Nu väntar nästa forskning: skulle det i själva verket vara bra för utrotningshotade ålen om vi bejakade att äta den?

Religionsvetaren Lena Roos berättar om religionen i maten, då och nu. Myter, matregler, kristna hemmafruar i USA, och en egen burk med torkad soppa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lena Roos är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Hon förklarar hur mat, odling och religion hänger ihop. 

Det handlar om urmyter om världens grödor, matregler och matsymboler, men också om kristna odlande hemmafruar i USA.

De kristna hemmafruarnas pantry challenge, skafferi-utmaning, är att försöka leva på det som finns i skafferi och frys under januari och februari. Det är inte bara praktiskt under årets fattigaste månader, utan kan också ses som en religiös handling.

– Det här kallas i religionsvetenskaplig forskning för ”levd religion”, säger Lena Roos. 

Det vill säga sätt som folk i sitt liv uttrycker sin religiositet på, t ex i förhållande till odling och mat.

– De ser det som en sorts närkontakt med skapelsen.

I många religioner finns reglar om vad man får och inte får äta. De blir en sorts identitetsmarkörer. Vår protestantiska kultur är i stort sett helt utan såna regler.

– I det här avseendet så är det vi som är annorlunda, säger Lena Roos.

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.

– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.

Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.

I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.

I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.

– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.

I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, vit sparris och getpaté.

Isaac West kommer också med några enkla serveringstipsi tapas-stil.

Vi pratar också med engelsmannen Marcus Ansell som på två år blivit en makthavare i fiskkonservsvärlden. Han testar fisk- och skaldjurskonserver under namnet Tinned Fish Reviews och har 1,3 miljoner följare på sociala medier. Provsmakandet är numera hans jobb.

– De bästa är som att äta på en riktigt fin restaurang, säger Marcus. Men man kan också göra  fynd i vanliga livsmedelsbutiker.

Tim Fiskaare ville jobba med mat. Han hittade en hantverksutbildning till styckare. Två år som lärling bland annat i Paris. Vi besöker hans jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tim Fiskaare jobbade nio år som barnskötare på förskola. Men kände att han ville jobba med mat. Fast inte på restaurang, för de sena kvällarna. Då såg han en annons för en hantverksutbildning.

– Till styckare. Jag visste knappt vad en sån gjorde, säger Tim.

Han sökte utbildningen och kom in. Två års lärlingsutbildning, där den mesta tiden var på ett företag som levererar kött till restauranger och butiker. Samma företag som han nu arbetar på.

Tim visar runt och berättar vad som görs på arbetsplatsen.

Dessutom visar han praktiskt vad jobbet går ut på genom att stycka en lammstek med ben.

Ett halvår av utbildningen praktiserade Tim i en slaktarbutik i Paris.

– I framtiden skulle jag gärna ha en liknande butik här, säger han.

Inga fönster. Bara LED-ljus. Erik Lundgren förklarar hur han kan styra plantornas näringsinnehåll, smak, färg och storlek. Och varför det är hållbart.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det började med den stora salladskrisen 2017, säger Erik Lundgren.

Salladsodlingen i södra Europa slog snett och Sverige fick ingen sallad. Då väcktes tanken hos Erik och hans kompisar att odla sallad inomhus och bara med konstljus.

Nu ligger salladsfabriken i en gammal industrilokal i Tibro, väster om Vättern. Och salladen kan konkurrera med det som importeras från Spanien och Italien.

Dessutom är det mer hållbart än att köra sallad på lastbil från södra Europa till Sverige.

Det är en odling med mycket teknik och automatik. Ett slutet system där allt styrs av olika sensorer. Det som påverkar plantorna kan kontrolleras — klimat, ljusets våglängder och näring. På så sätt kan man styra plantornas storlek, smak, näringsvärde och utseende.

– Genom att ändra ljuset kan vi till exempel få rucola att innehålla fem gånger mer C-vitamin, säger Erik Lundgren.

Svensk kommersiell nötodling försvann för 50 år sen. Men nu är den tillbaka. Hasselnötter, valnötter, mandel, kastanj och pinjenötter kan odlas här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker en trädgård norr om Hallandsåsen med en massa olika nötträd. Här har Marc Wester valnöt, hasselnöt, mandel och matkastanj. Marc har ingen kommersiell odling, utan  gillar bara nötter.

Men inte långt härifrån, vid Båstad, låg för hundra år sen Sveriges största hasselnötsodling.

– Med export till Tyskland och Danmark, berättar Göran Christiansson, som också gillar nötter och har en plantskola i närheten där han driver upp olika sorter av hassel, valnöt och matkastanj.

– Det odlades hassel i hela södra Sverige upp till Sundsvall, säger Göran. Och historiskt har hasselnötter varit så viktigt att det exkluderats från allemansrätten.

På 1970-talet dog den kommersiella odlingen av nötter i Sverige ut. Men nu har den börjat igen, om än i liten skala. 

Möjligheterna att odla nötter här är goda.

För tre år sen kom boken Nötodlarens handbok ut, skriven av Philipp Weiss, nötodlare och rådgivare. Då gjorde vi ett program med honom. Och nu kollar vi vad som har hänt sen sist.

Sverige har genomgått en gastronomisk revolution från 80-talet till idag. Etnologen Håkan Jönsson berättar om utvecklingen som förändrat landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– På 1980-talet har vi fortfarande ett stort statligt restaurangbolag, som också äger många av de bättre restaurangerna, säger Håkan Jönsson.

Sen förändras allt. Antalet restauranger ökar flerfaldigt. Synen på restaurangbesök ändras.

På 80-talet jobbade Håkan Jönsson som kock. Sen blev han etnolog med fokus på gastronomi.

Håkan Jönsson beskriver utvecklingen i boken Kändiskockens uppgång och fall – Den gastronomiska revolutionen går vidare. En vidareutveckling av boken Den gastronomiska revolutionen, som kom ut 2011. 

Då var kändiskockarna ett begrepp. Nu menar Håkan att de fallit.

Den gastronomiska revolutionen i Sverige har inte bara förändrat restauranger, maträtter och utevanor. Utan också våra hemmakök och könsroller.

Vad kommer härnäst?

Bröd och spannmål har länge varit en viktig del av vår kost. Förr åt vi ett kilo bröd om dagen. Och till jul fick alla en egen julhög med bröd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Historiska källor visar att man på medeltiden åt ett kilo bröd om dagen. Idag äter vi ett kilo i veckan. Då var brödet basen i maten, säger Karin Gerhardt, som är spannmålshistoriker, bagare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det äldsta svenska fyndet, som visar på vårt brödätande, kommer från 400-talet. 

– Bröd bryts ner, så det är inte så ofta som man hittar bröd. 

2023-2025  ledde Karin Gerhardt projektet Svenska bröd tillsammans med flera andra bagare och forskare för Norrtälje naturcentrum. De ville ta reda på mer om vår brödhistoria och samla in information om olika traditionella bröd som bakats i Sverige. 

I slutet av projektet sammanställde de en hemsida med recept på utvalda traditionella bröd – mjuka, hårda, tjocka, tunna, halvtjocka och till och med blodbröd.

Vill man uppmärksamma vår brödhistoria kan man skapa sig en traditionell julhög. Julhögen var vanlig under 1700- och 1800-talet.

– En julhög är en hög med bröd som alla i ett hushåll fick vid jul. Även pigor och drängar, berättar Karin.

Olika bröd staplades till ett torn som kröntes av en lussekatt och ett rött äpple. Julhögen låg sen på bordet när man skulle äta sin julmat. Och bröden skulle räcka i flera veckor.

Den som är intresserad av ursprungliga brödrecept hittar information på projektets hemsida svenska bröd.

Två varmrätter och lite godis. Arkeologerna Marie Schmidt och Liselotte Öhrling lagar enkla medeltida rätter. Som smakar modernt. Vågar du testa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från Sverige och tidigt 1500-tal: Biskop Brasks julaftonsfisk, stekt i olivolja och serverad med mandel och russin.

Från England och sen 1300-tal: Saffransdoftande bönmos med hela saffransvitlöksklyftor.

Och till efterrätt, från Tyskland och 1300-talet: Hedniska ärtor, konfekt gjord på mandel, honung och juliga kryddor.

Rätterna lagas av Marie Schmidt och Liselotte Öhrling , som är arkeologer och museipedagoger på Lödöse museum. Lödöse, en knapp timme norr om Göteborg, i götaälvdalen. En medeltida stad som man började göra arkeologiska utgrävningar i för 120 år sen. 

– Den medeltida maten var väldigt god och med spännande smaker, säger Marie.

– Det är så mycket smaker som uppskattas idag, säger Liselott. Och framför allt mycket julsmaker. Saffran, kanel, ingefära, mandelmjöl.

Marie och Liselott berättar om det medeltida Sverige och om maten på den tiden.

Blir det något medeltida på ditt julbord?

Jesper Lindkvist, Nina Frogneborn och Tomas Tengby har läst och lagat. Och kommer med tips om böcker till dig själv och andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Böckerna som det pratas om i programmet:

• Den nya gröten - Sébastien Boudet

• Chopstick stories: från fyra små rätter till streetfood i Taiwan – Karin Lei

• Nu äter vi: den spanska matresan - Johan Franco Cereceda

• Vår kokbok budget - Sara Begner

• Från grunden med systrarna Eisenman: allt ifrån marmelad och ketchup till kimchi och mozzarella

• Kändiskockens uppgång och fall: den gastronomiska revolutionen går vidare - Håkan Jönsson