Meny

De senaste 20 åren har EMV ökat kraftigt i svenska butiker. Varför? Och vad får det för konsekvenser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Idag står EMV för knappt 30 procent., säger Christian Jörgensen.

Han är nationalekonom på Agrifood economics centre i Lund och har skrivit en rapport om EMV:s utveckling och ställning i Sverige.

Sedan 2004 finns det officiell statistik för försäljning av handelns egna märkesvaror, räknat i värde. Under dessa drygt 20 år har EMV ökat med runt 20 procentenheter.

En stor ökning kom för 15 år sen när butikskedjorna lanserade mjölk som EMV. Till en början var priset betydligt lägre, men idag, när EMV-mjölken har häften av marknaden, har prisgapet minskat.

Christian Jörgensen berättar hur Sverige förhåller sig till andra länder när det gäller EMV.

Han förklarar också vad det får för konsekvenser för oss konsumenter, för handeln, livsmedelsproducenterna och jordbrukarna.

EMV är inget nytt, utan har funnits i Sverige i över 100 år.

Kontakt: [email protected]

Nadia Jebril går gärna på restaurang själv. Att inte behöva ta hänsyn till någon annan, bara njuta av maten i lugn och ro. Själv. Som pinne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ensamgästen kallas i krogbranschen för ”pinne”.

– Om jag är nyfiken på ett stället orkar jag inte göra en gallup-undersökning på vem som vill eller inte vill följa med. Jag går dit själv! säger Nadia Jebril.

Nyligen skrev hon en krönika i Dagens Nyheter om njutningen med ensam-ätandet. Hon tror att fler skulle vilja äta ensamma på krogen, om de bara vågade.

– Det finns ett stigma. Det är känsligt med ensamhet. Och måltiden är så laddad med värden som gemenskap.

Kanske kan det vara en solidarisk handling att ibland gå ut och äta själv. Att visa att det är okej att vara ensam.

Ensamätandet kan också göras hemma. En lugn stund hemma.

– Kanske tända ett ljus och hedra sig själv, säger Nadia.

Samtalet handlar också om uppväxten i ett gatukök, om att komma från en stor familj men själv ha en liten kärnfamilj, om matuppfostran, om att inse att ens barn inte alls har arfid utan snarare är en foodie.

Och att sorg kan uttryckas i formen av ett bröd som doppas i olivolja och kryddblandningen za’atar.

Recept på egen za'atar:

2 msk timjan

2 msk sumak

2 msk rostade sesamfrön

En nypa salt

Mortla ihop ingredienserna. Doppa bitar av bröd i olivolja och sen i kryddblandningen. Ät.

Kontakt: [email protected]

Sebastian Andreu Bergström tar oss till Katalonien. Till klassiska familjekrogar, bodegas och vermut-barer. Och ger oss sin egen och regionens historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sebastian Andreu Bergströms farmor och farfar kom från Katalonien, och med åren har han blivit allt mer intresserad av de rötterna.

Sebastian är kompositör, musikproducent, musiker och gymnasielärare i musik.

– Musik har mycket gemensamt med mat.

Utforskandet av den katalanska maten har resulterat i en bok, Barcelonas mat & dryck. Med dels recept från hela Katalonien och dels skildringar av matlivet i huvudstaden Barcelona, där man tas till klassiska kvarterskrogar, hål i väggen och eftermiddagar på vermut-barer.

Sebastian Andreu Bergström bjuder på klassiska rätter med bacallà, den saltade och torkade torsken, och massor med färska grönsaker — paprikor, lök, vitlök och tomater.

Banderillas (godsaker på tandpetare), Bacallà i sås med tomat och oliver, klassiska munsbiten Pa amb tomàquet (grillat bröd med riven tomnat, olivolja och salt) och en frisk Bacallà-sallad. Receptet är hämtat ur Sebastians kokbok:

Esqueixada de bacallà, Sallad på bacallà

4 personer

300 g saltad torsk (bacallà), urvattnad

3 tomater, tärnade

1 liten grön paprika, finhackad

½ lök, tunt skivad

100 g svarta oliver (t.ex. Arbequina

eller Kalamata)

2–3 msk extra jungfruolivolja

1 msk sherryvinäger eller rödvinsvinäger

Nymalen svartpeppar

Lite havssalt

Persilja eller gräslök för garnering

Gör så här:

1. Blötlägg den saltade torkade torsken i kallt vatten i 24–48 timmar och byt vatten ett par gånger.

2. När den är ursaltad låt den rinna av ordentligt och riv den i små bitar med händerna.

3. Strö lite havssalt över tomaterna och låt rinna av några minuter i sil.

4. Blanda alla ingredienserna på ett fat eller låg skål och fördela jämt.

5. Oliverna kan man garnera med och fördela efteråt eller skiva och strö

över.

6. Ringla över olivolja och vinäger. Blanda försiktigt och smaka av med peppar (och eventuellt lite mer salt om det behövs).

7. Strö över finhackad gräslök/persilja.

Serveras sval, med bröd stekt i olivolja eller pa amb tomàquet. Här är det läge för Cava eller torrt vitt!

Kontakt: [email protected]

Matprofilen berättar hur och när han använder glutamat. Vi testar när det funkar och inte funkar. Och vi berättar MSG:s drygt hundraåriga historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

MSG. En engelsk förkortning för Monosodium glutamate. På svenska: mononatriumglutamat. Eller helt enkelt glutamat.

Kryddan som hamnat i skamvrån. Som förknippats med det sämsta av livsmedelsindustrin. Omdiskuterat i decennier. Beskyllt för det mesta.

Men det finns inga belägg för det i forskningen.

Filip Poon, kokboksförfattare, tv-kock och stor på Youtube och TikTok, berättar om sin relation till MSG.

– Lika självklart som salt och peppar, säger han. Salt 2.0.

Det verksamma ämnet är glutaminsyra. Den viktigaste signalsubstansen i hjärnan.

Dessutom viktig för immunförsvaret och mag- och tarmkanalens funktion, och för att hindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen.

Glutaminsyra är också den femte grundsmaken, umami.

Vi testar hur det blir med och utan MSG. Passar det bättre till vissa rätter och smaker, eller funkar det till allt?

Och vi berättar om MSG:s krokiga historia.

Kontakt: [email protected]

Dags att se på ostron som ett alternativ till kycklingen och falukorven. Tillagade ostron. Och dessutom kan det lösa ett problem med en invasiv art.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från Strömstad till Varberg finns det 30 000 ton stillahavsostron. En invasiv art som kom till våra vatten för 20 år sen.

Marinbiologerna och forskarna Åsa Strand och Ellen Schagerström har tillsammans med hållbarhetskonsulten Hans Liljeblad skrivit Ostron för alla, en faktabok och kokbok om de svenska stillahavsostronen.

De vill att vi ska se de främmande ostronen som en möjlighet och inte som ett hot. De vill att tillagade ostron ska bli vår nya vardagsmat. Så som det är på många ställen i världen.

De visar genom att laga tre enkla rätter.

Och berättar massor om stillhavsostronen.

Kontakt: [email protected]

En vetenskapliga rapport 2022 visade på problem med vego-köttet. Det var fettet, för mycket salt, och att vi har svårt att ta upp järnet. Vi kollar vad som hänt sen dess.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi pratar med Susanne Bryngelsson, forskare och projektledare på statliga forskningsinstitutet Rise. De jobbar ofta tillsammans med livsmedelsindustrin med att utveckla nya processer, tekniker och produkter – till exempel köttersättningsprodukter.

Vi pratar också med Josefin Edwall Löfvenborg, som är nutritionist på Livsmedelsverket. Hon berättar vad de gjort och gör i biotillgänglighetsfrågan.

Dessutom har vi kommentarer från två stora tillverkare av vegetariska proteinprodukter, Orkla och Lantmännen cerealia.

Här hittar du vårt program från 2020 i samma fråga.

Kontakt: [email protected]

Den kallas en hälsodiet för människan och för jorden. Två forskare har lite olika syn på vad det skulle innebära att äta så.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi pratar med Mari Wollmar, forskare i livsmedelsvetenskap på Chalmers och även idrottsdietist på BK Häcken i Göteborg, och Anna Stubbendorff, som är dietist och forskare på Lunds universitet.

De kommer till lite olika slutsatser om vad dieten skulle innebära för dem som följer den.

Det handlar om biotillgänglighet och antinutrienter, om köttfaktorn och sojafaktorn, och om järn.

EAT-Lancet-rapporten är en vetenskaplig rapport som två gånger (2019 och 2025) tagits fram av en internationell forskargrupp, EAT Lancet-kommissionen. I den sitter experter från sexton olika länder och flera olika områden, som jordbruk, hälsa, hållbar utveckling och statsvetenskap.

Rapporten är ett ett förslag på hur vi kan äta hälsosamt för både oss människor och för planeten. En diet som ska hålla oss friskare, och där maten produceras på ett sätt som inte skadar planeten, med föroreningar, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

Men är det genomförbart?

Kontakt: [email protected]

Karin Fingal, Nina Frogneborn och Tomas Tengby har kollat in kokböcker för barn som vill laga mat själva eller tillsammans med vuxna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nina Frogneborn och hennes döttrar (6 och 8 år) kollade på Pippi Långstrumps kokbok och Pettson och Findus kokbok. Samt Bamse familjens kokbok och Den officiella Harry Potter-kokboken.

Karin Fingal och hennes 7-åriga tvillingar kollade in de spiralbundna böckerna Fredagsmys och lördagsgott, Barnens bästa bakbok och Barnens bästa kokbok.

Dessutom Barnens bästa kokbok - steg för steg av Clara Lidström och Annakarin Nyberg. Samt Lätt som en plätt av Annika Håkansson och Lars Nordgren, och två gamla böcker som redan fanns i hemmet: Min första kokbok (översatt från engelska) och spiralbundna Baka lätt & läckert som Karin själv hade som barn.

Tomas Tengby fick själv (barnen är vuxna) kolla in Barnens kockskola - middag för hela familjen av Sara Begner.

Kontakt: [email protected]

Marcus Nordgren har en liten förädlingsverksamhet i norra Bohuslän. Djurfodret åkerböna visar sig vara en prima råvara för människor. Vi testar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marcus Nordgren lilla verkstad ligger i Bottna i norra Bohuslän. Där förädlar han råvaror och experimenterar. Han skalar, rostar, maler och fermenterar bönor och olika kulturspannmål.

En favorit är lokalodlad åkerböna.

Åkerböna förknippas så mycket som foderprodukt att det tog Marcus lång tid att konstatera att den också går att äta av människor.

Marcus visar hur hans förädling går till och vad åkerbönan kan användas till. Han berättar också om andra råvaror och vad man kan göra med dem.

Om du vill göra hans pannkakor utan ägg så har du recepten här:

Mjölblandning:

75% siktat fullkornsvetemjöl

15% ärtmjöl

10% bönmjöl

Pannkakssmet:

1,5 dl mjölmix

1,25 dl vatten

1 tsk olja

0,5 tsk socker

1 kryddmått salt

Låt stå och vila minst 20 min. men gärna en timma eller mer innan du börjar steka med olja i het stekpanna.

Smeten ska vara lite tjockare än en med ägg.

Syra gärna smeten för god smak och mer tillgänglig näring genom att tillsätta en tsk surdeg och låt vila minst 4 timmar, eller över natt.

Kontakt: [email protected]

Vi äter minst fullkorn i Norden. Är det svårt att äta enligt rekommendationen? Vi testar. Och så får du barnen att äta fullkorn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Livsmedelsverket rekommenderar 90 gram fullkorn om dagen.

Det motsvarar 6 knäckemackor.

– Havregrynsgröt och två knäckemackor till frukost och du kommer upp till 60 gram, säger Maria Alexandersson, projektledare på Fullkornsfrämjandet.

I Danmark lyckades en liknande organisation få folk att äta mer fullkorn. Danmark, Norge och Finland äter mer fullkorn än Sverige.

I snitt får vi i Sverige i oss 40 gram per dag, knappt hälften av det vi borde. Bara 8 procent av den vuxna befolkningen klarar rekommendationen.

– Om man äter tillräckligt med fullkorn så minskar risken för flera stora livsstilssjukdomar. Hjärt-kärlsjukdomar, tarmcancer och diabetes typ 2, säger Maria Alexandersson.

– Även en liten ökning spelar roll.

Vi tipsar om vägar till mer fullkorn i vardagen. Att förändra frukosten är smart, för den är ofta densamma.

Under mars genomför flera skolor i landet Fullkornslyftet, för att få barnen att äta mer fullkorn.

– De gillar knäckebröd och har inget emot att vi får i mer fullkorn i maten, säger Pernilla Dierks, köksmästare på Härlandatjärnskolan i Göteborg.

Kontakt: [email protected]