Martin Neuding Skoog berättar om sin forskning om det europeiska vapenembargot mot ryska furstendömena och Moskovien från högmedeltiden till 1600-talet. Vad förorsakade embargot? Hur genomfördes det och av vilka? Vilka effekter fick det? Varför luckrades det och löstes upp?

Och vet ni vad? Ni kan numera gå masterprogrammet i militärhistoria hos oss, det enda i Norden!

Hur klarar sig en småstat i ett prekärt säkerhetspolitiskt läge? Hur kan den då potentiellt freda sin suveränitet? Lars Ericson Wolke berättar utifrån exemplet Finland från 1930-talet och in i vår samtid. Denna podd är den första i en serie om två, där den kommande delen handlar om Sverige.

Fredrik Thisner berättar om förloppet av slaget vid Teutoburgskogen år 9, om de romerska operationerna därefter, och om likheter och skillnader mellan insatsen i Germanien för över 2000 år sedan och den i Afghanistan som sägs vara under avveckling.

Vilka förmågor hade romerska krigsmakten vid tiden för Kristi födelse? Vilken expeditionär krigföringsförmåga besatt den? Hur bedrev romarna upprorsbekämpning? Fredrik Thisner berättar med avstamp i Varuskriget och det spektakulära romerska nederlaget vid Teutoburgskogen år 9 och straffexpeditionerna därefter.

Bilden: fragment av romersk kavallerihjälm funnen i Kalkriese (foto: Carole Raddato).

Vilka förutsättningar hade Sverige, Finland och Estland att klara det framtida slagfältets utmaningar 1918-1939? Polska militärattachéer trodde sig veta utifrån en bred bedömning som omfattade försvars-, inrikes- och utrikespolitik liksom bedömning av den egentliga krigföringsförmågan.

I denna första del av vår serie om psykologiskt försvar berättar historikern Johan Eellend om hur Styrelsen för psykologiskt försvar skapades, och ger inblickar i dess uppgifter och verksamhet.

Vi diskuterar stridsvagnsutvecklingen under mellankrigstiden. Vi tar upp olika tänkare, konceptutvecklare och praktiker i Europa, inte minst lilla Sveriges bidrag!

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk samtalar om gemensamma svensk-finska planer för Ålands försvar, och om hur dessa samspelade med bägge staters övriga försvarsplanering och säkerhetsläget i närregionen. Vilka styrkor och förmågor ansåg man behöva?

Bilden: Helge Jung, denna gigant.

I år är det 80 år sedan Slaget om Storbritannien.

Kent Andersson från FHS Försvarssystem berättar om det brittiska luftförsvaret vid tiden för Slaget om Storbritannien som uttryck för systemtänkande och lyfter fram den svenska tillämpningen av de brittiska lärdomarna under efterkrigstiden.

Avslutningsmusik:Circus Homunculus

Vapenstilleståndet i november 1918 rörde knappast Central- och Östeuropa. I stället utkämpades en mängd konflikter om nya staters tillblivelse och gränser. Varför drabbade det nyskapade Polen och bolsjevikernas Ryssland med varandra 1919-1920?

Piotr Wawrzeniuk och Fredrik Eriksson samtalar om det geopolitiska läget i världskrigets slutskede, krigets upptakt och orsaker, liksom dess första fas.