Militärhistoria

I vår andra och avslutande podcast om vinterkriget talar Lars Ericson Wolke om "det långa" vinterkriget, Finlands erfarenhet som småstat, Mannerheims betydelse under krigsåren, de svenska "aktivisterna" på Försvarsstaben och mycket, mycket annat.

Redaktör: Piotr Wawrzeniuk

Illustration: Finskt pansartåg vid järnvägsstationen Sortavala nära sjön Ladoga.

Källa: SA-Kuva.

Lars Ericson Wolke och Piotr Wawrzeniuk samtalar om medeltida krigföring i Sverige och Norden. Medeltidens domäner och hur krigföringen såg ut inom dessa, liksom rekrytering, logistik och mycket annat diskuteras!

I år är det 80 år sedan vinterkriget inleddes i och med Sovjetunionens angrepp mot Finland 30 november 1939.

Gunnar Åselius och Lars Ericson Wolke samtalar om upptakten till kriget, dess förlopp, om svensk inblandning, och om vilka lärdomar som drogs för finskt respektive svenskt vidkommande.

Bild: Bofors 40 mm lfv, januari 1940, källa: SA-kuva.

I oktober 1944 inledde sovjetiska styrkor den största operationen någonsin norr om Polcirkeln. Ämnesprofessor Gunnar Åselius berättar om operationens målsättningar, förlopp och resultat, om omfattningen av Sveriges engagemang för Norge vid denna tid, och om eventuella lärdomar som kan dras av operationen.

Var bakhåll en typ av förmodern hybridkrigföring där reguljära och irreguljära stridskrafter samverkade? Martin Neuding Skoog berättar om bakhåll i Sverige som taktik och strategi från senmedeltiden till 1600-talet.

Bilden är från Olaus Magnus "Historia de gentibus septentrionalibus", 1555.

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk samtalar om andra världskrigets utbrott - om Polens strategiska läge, militärteknisk utveckling, myter som uppstår i september 1939 och om historiebruk.

Bilden: Polska flygplan och stridsvagnar förevisas på en propagandaaffisch.

Officiellt sett undertecknades den efter Sovjetunionens och Nazitysklands utrikesministrar uppkallade pakten som icke-angreppspakt och handelsavtal. Dess hemliga delar innebar dock uppdelning av Finland, Estland, Lettland och Litauen i intressesfärer, Polens fjärde delning och Rumäniens stympning. Vanligtvis beskrivs den som startskottet för andra världskriget i Europa. Vad orsakade en pakt mellan två så ideologiskt polära makter som Nazityskland och Sovjetunionen? Gunnar Åselius och Fredrik Eriksson berättar.

På bilden bland annat Joachim von Ribbentrop till vänster, och Josef Stalin till höger, efter paktens undertecknande.

Centralasiaters lojalitet mot Sovjetunionen under kriget i Afghanistan har ofta ifrågasatts. Här diskuteras problematiken i presentationen "Mellan Moskva och Mazar-i-Sharif. Tadzjiker i Sovjetunionens armé i Afghanistan, 1979–1989".

Hur skildrades första världskriget i svensk press? Vad visste läsarna om det pågående kriget? Hur påverkades Sveriges självbild av kriget och den nya efterkrigsordningen? Lina Sturfelt från Lunds universitet vägleder oss.

Hur har Sveriges strategiska förutsättningar vid Stora nordiska krigets bedömts över tid? Hur klarade Sveriges krigsmakt övergången från krigs- till fredstid?

Gunnar Åselius och Lars Ericson Wolke diskuterar eftermälet av Karl XII och Stora nordiska krigets slutskede.