Museimagasinet

Ulrika Stålhammar (1683-1733) var officersdottern som förklädde sig till man och tog värvning som soldat under namnet Vilhelm Edstedt. I samband med tjänstgöringen vid artilleriet i Kalmar, förälskade hon sig i pigan Maria Lönman. Samkönad kärlek, ja, bara att klä sig i kläder förknippade med det andra könet, var vid den här tiden ett grovt brott belagt med dödsstraff. Ulrika/Vilhelm och Maria slapp plikta med sina liv. Men återstoden av sina dagar hölls de strikt åtskilda från varandra och sågs aldrig mer. Historiker Peter Danielsson samtalar i detta avsnitt av Museimagasinet om en verklig normbrytare på 1700-talet. Vill du veta mer om den fascinerande historien? Läs då professor Lars-Olof Larssons skildring av Ulrika Eleonora Stålhammars märkliga öde i Småländsk historia: stormaktstiden, 1982, s. 170ff.

Poddavsnittet är länsmuseets digitala programpunkt inom ramen för Kalmarsund Pride 2020.

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

I dagens avsnitt går vi på djupet av utgrävningen av Hus 40 i Sandby borg. En omskakande berättelse om livet i borgen och ond bråd död. Resultaten från utgrävningarna tyder på att borgen kan ha tagits med våld, att människor dödats med vapen och lämnats på platsen. Ingen av borgens invånare verkar ha funnits kvar eller kunnat återvända för att plocka upp smyckesgömmorna eller begrava de döda. Det är därför sannolikt att borgens invånare dräpts på plats och att eventuella överlevande förts bort, alternativt flytt från platsen, för att aldrig återkomma. Programledare är Adam Norman för Kalmar läns museum och våra gäster är Helena Victor Enhetschef för Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum, arkeolog, fil dr. och projektledare för Sandby borg

Mycket nöje!

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

I dagens avsnitt tar vi reda på bakgrunden till varför utgrävningarna av Sandby borg kom till stånd. Vi reder även ut frågan om romerska bad på Öland. Hur tror ni att det ligger till? Programledare är Adam Norman för Kalmar läns museum och vår gäst är Helena Victor Enhetschef för Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum, arkeolog, fil dr. och projektledare för Sandby borg

Mycket nöje!

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

Foto: Daniel Lindskog

I detta första avsnitt om Sandby borg tar vi ett helikopterperspektiv på den Öländska järnåldern för att ge er lyssnare ett sammanhang innan vi på djupet gräver oss in i gåtan om Sandby borg. Programledare är Adam Norman för Kalmar läns museum och våra gäster är Helena Victor Enhetschef för Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum, arkeolog, fil dr. och projektledare för Sandby borg samt Ludvig Papmehl-Dufay, Universitetslektor vid Linnéuniversitetet och projektledare för Sandby borg. I nästa avsnitt avhandlar vi varför Kalmar läns museum blev involverade i de arkeologiska utgrävningarna på Sandby borg.

Mycket nöje!

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

I alla tider har människor berättat för varandra. På länsmuseet finns flera skickliga berättare. I dagens avsnitt av Museimagasinet möter du tre av dem. De bjuder på sagor, sägner, skrock och skrönor – kort sagt - på berättelser som berättats i våra trakter från generation till generation under flera hundra år. Medverkande: Annette Kronlund, Helen Andersson och Pia-Lena Björnlund.

Programledare: Maria Kanje

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

Med Karin Adriansson och Stina Damberg, konservatorer, Kalmar läns museum Länsmuseets konservatorer Karin Adriansson och Stina Damberg har under flera år arbetat med en skadeinventering av kyrkornas metallinventarier på uppdrag av Växjö stift. Nu berättar de om sina upplevelser från resorna runtom i Småland och i Halland. Genom stämplar har de lärt sig om de gamla mästarna och fått se en fantastisk hantverksskicklighet. Det handlar om allt från de medeltida kyrkornas bevarade föremål till nysilvrets intåg i kyrkorna under 1800-talets andra hälft. Mycket nöje!

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

I dagarna är det precis 500 år sedan den blivande kung Gustav Vasa steg i land vid Stensö udde i Kalmar. Landstigningen den 31 maj 1520 har uppmärksammats med flera olika monument under århundradenas gång. Men varför var landstigningen så viktig? Hur vet man att den verkligen har ägt rum? Och visste Gustav Vasa att han skulle bli Sveriges kung redan när han satte fötterna på fast mark några kilometer söder om Kalmar slott? En stor del av programtiden ägnas åt att svara på det ovanligt stora antalet lyssnarfrågor. Vi får bland annat veta något om hur Gustav Vasa var som äkta make till sina tre fruar. Detta reder vi ut i vår podcast museimagasinet! Medverkar gör historiker Peter Danielsson, programledare Maria Kanje och Andreas Juhl står för tekniken. Mycket nöje!

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

I programmet skrapar vi rejält på karmen om vad du ska tänka på som ska renovera dina fönster, eller kanske funderar på ett fönsterbyte? Varför är fönster viktiga på en gammal byggnad och varför ska man ta hand om dem? Varför är intresset så stort för fönsterrenovering just nu? Varför älskar vi linolja, trä och kitt? Och hur kan man fira fönsterrenoveringens dag 30 maj? Detta och mycket mer berättar vi om i detta poddavsnitt!

Medverkar gör Adam Norman, programledare, Liselotte Jumme, byggnadsantikvarie för Kalmar läns museum samt Krister Tauber, fönsterhantverkare med firman Utmarkens fönsterrenovering i Orrefors. Inspelning och produktion av Andreas Juhl.

Mycket nöje!

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

Vem var egentligen Nils Dacke? En upprorsmakare och terrorist? Eller var han en frihetshjälte som kämpade för folkets bästa? Som vanligt ligger nog svaret mitt emellan. Frågorna utreds av Kalmar läns museums historiker Peter Danielsson tillsammans med programledaren Maria Kanje, producent för Kalmar läns museum. Produktion: Andreas Juhl, Marknadschef för Kalmar läns museum

Stötta vår podcast Museimagasinet!

Gillar du vår podcast? Bra! Vi vore oändligt tacksamma om ni kan stötta oss via ett bidrag via Swisch när du har lyssnat färdigt. Även en liten slant kan göra stor skillnad, många bäckar små så att säga. Och har du inte möjlighet att hjälpa oss nu, så kanske sen! Men lyssna på vår podcast oavsett. 😊

Till detta nummer kan Swischa: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!

Veckans avsnitt handlar om det omfattande kanonbärgningsarbetet på regalskeppet Kronans vrakplats. Arbetet har skett i samarbete med Försvarsmakten/Första ubåtsflottiljens dykpersonal och besättning, och med ubåtsbärgningsfartyget HMS Belos som dykplattform.

Två riktigt tunga bronskanoner, djupt nedsjunkna i den fasta leran på 26 meters djup fick återigen, efter 344 år på havets botten, se dagens ljus. Den ena kanonen visade sig vara en del av det näst tyngsta artilleriet som fanns ombord regalskeppet, en svensk 30-pundig kanon med en vikt av c a 3 ton, gjuten under första hälften av 1600-talet. Den andra representerar det allra tyngsta artilleriet, en 36-pundare som väger c a 3,7 ton, gjuten 1661. Enligt arkivuppgifter fanns tolv kanoner av denna typ i den svenska flottan 1676, åtta på Kronan och fyra på det nästa största fartyget i flottan, Svärdet, även det förlist under samma slag som Kronan.

Bärgningsarbetet hade föregåtts av omfattande dokumentation av utgrävningsområdet och i ett av fallen, borttagandet av en begränsad del av fartygssidan, under vilken den tyngsta kanonen påträffades under sommaren 2019 års utgrävningsarbete. Det var nödvändigt att ta bort de timmer som täckte kanonen för att sedan med hjälp av tryckluftsdriven slamsug, suga bort det närmare två meter tjocka lagret av lera som kanonen var nedsjunken i.

Det tidkrävande och tålamodsprövande friläggningsarbetet är nödvändigt för att kunna bärga kanonen på ett säkert och skonsamt sätt. Försvarsmaktens dykare är särskilt lämpade för just detta arbete, tack vare det dyksystem och det dykfartyg de använder. HMS Belos är särskilt anpassat till dykning med ned- och uppstigning i dykarklocka, och dykning med olika gasblandningar som möjliggör extra långa dyktider med etappuppstigning i våtklocka i vattnet eller med s k ytdekompression i tryckkammare ombord på fartyget.

Nu är de bärgade kanonerna förda till Länsmuseets konserveringsanläggning, där de kommer att genomgå en lång konserveringsprocess. Det kommer att ta c a 2 år innan pjäserna är klara att under stabila klimatförhållanden i lämpliga utställningslokaler, kunna visas på ett traditionellt sätt för en större allmänhet. Vi återkommer fortlöpande om detta arbete.

I detta avsnitt får du detaljerna om dykningarna, går på djupet med Kronanprojektet och mycket mer.

Mycket nöje!