Musikmagasinet

Legendaren Merit Hemmingson möter oudvirtuosen Mousa Elias och tillsammans skapar de en alldeles ny musik. Det här är programmet om deras möte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar P2-live-satsningen fyra möten, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Tredje delen.

Vad händer när den jämtländska drottningen av svensk folkmusik på hammondorgel för första gången möter en passionerad oudvirtuos från Aleppo, Syrien?

P2 testade, genom att i serien Fyra möten sammanföra mollharmoniernas fixstjärna Merit Hemmingson med Mousa Elias, musiker, kompositör, artist och medarbetare på Musikhögskolan i Stockholm.

Du får följa deras tre dagar långa musikaliska möte i en studio i Radiohuset i Malmö, som gnistrar av passion för moll och galna infall i fiss. Och du får höra deras gemensamma konsert dag fyra i Malmös nya konserthus Malmö Live.

Musikmagasinet lördag den 9 januari kl 12.03 och måndag den 11 januari kl 19.03.

Konserten hör du i P2 Live den 11 januari kl 20.

Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Ackordeonisten Minna Weurlander möter oudvirtuosen Ali Sabah och tillsammans skapar de ny musik i projektet Fyra möten i P2. Det här är programmet om deras möte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar satsningen Fyra möten i P2, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Andra delen - ackordeonisten Minna Weurlander med rötter i Finland möter oudvirtousen Ali Sabah med rötter i Irak.

Ta en finsk världsmästare på dragspel och en oudvirtuos från Babylon, Irak, som inte känner varandra. Stäng in dem i en musikstudio i tre dagar. Vad blir resultatet?

I P2:s serie Fyra möten får du vara med om mötet mellan ackordeonisten Minna Weurlander och oudspelaren Ali Sabah. Båda bor i Malmö, men hade aldrig träffats förrän P2 sammanförde dem i oktober 2015. Uppdraget: att på tre dagar skapa ny musik tillsammans i en studio i Radiohuset i Malmö och framföra den på en konsert dag fyra i Malmös nya konserthus Malmö Live.

Mötet mellan Minna Weurlander och Ali Sabah blev till musik med toner från Irland, Balkan, Mellanöstern och amerikanska södern.

Hör deras arbete i Musikmagasinet lördag den 2 januari kl 12.03 och måndag den 4 januari kl 19.03.

Konserten hör du i P2 Live den 4 januari kl 20.

Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Elektronikamusikern och ljudkonstnären Lisa Nordström möter den turkiska sångerskan Burcu Ada och tillsammans skapar de en alldeles ny musik. Det här är programmet om deras möte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En serie i fyra delar av Lotta Malmstedt som skildrar satsningen Fyra möten i P2, där två musiker från skilda miljöer går in i ett musikaliskt möte. Första delen - turkiska sångerskan Burcu Ada möter ljudkonstnären och musikern Lisa Nordström som tidigare var en av medlemmarna i duon Midaircondo.

Vad händer när en improvisationsmusiker och ljudkonstnär från elektronikascenen och en turkisk sångerska, expert på kvartstoner och komman, stängs in i en studio tillsammans för att skapa musik?

I det första programmet av P2:s serie Fyra möten träffas Lisa Nordström från Göteborg och Burcu Ada från Izmir för första gången. I Musikmagasinet får du följa deras arbete att göra ny musik för en konsert tillsammans.

Det musikaliska mötet ägde rum på Radiohuset i Malmö under tre dagar i september 2015 och avslutades den fjärde dagen med en konsert på det nya konserthuset Malmö Live.

Musikmagasinet lördag 26 december kl 12.03 och måndag 28 december kl 19.03.

Konserten hör du i P2 Live den 28 december kl 20.

Fyra möten i P2 är ett samarbete med Malmö Live.

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe ”Rudi” Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet.

Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor!

De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.

Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem:

-Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!

- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.

-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...

Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare:

-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.

-Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.

-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.

-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter.

-Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik.

Marika Nyström, dotter:

-Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm.

-Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk.

-I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska!

-Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn.

-Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."

-Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!

Klassisk musik och romer. Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Franske gitarristen Django Reinhardt spelar ett tema ur Tjajkovskijs sjätte symfoni, Pathetique.

Ungerske tonsättaren Franz Liszt komponerade Ungerska Rapsodier.

Violinisten och tonsättaren Sándor Déki Lakatos komponerade Hommage à Franz Liszt.

Ungerske violinisten Roby Lakatos spelar Ungersk Rapsodi Nr 2 av Franz Liszt och Ave Maria, tonsatt av Ilia II, den nuvarande patriarken för kyrkan i Georgien.

Tyske tonsättaren Ludwig van Beethoven komponerade ett Rondo i "zigenarstil" i G-dur, Opus 129.

Tjeckiska violinisten och sångerskan Iva Bittová spelar Bela Bartoks 44 Duetter för två violiner och Obrázek milého av Leos Janáček.

Ungerske pianisten Robert Lakatos improviserar en kadens i Mozarts Pianokonsert nr 21.

Spanske violinisten och tonsättaren Pablo Sarasate komponerade Zigeunerweisen. Rumänske violinisten Ion Voicu spelar den vackraste versionen av Zigeunerweisen.

Tjeckiske tonsättaren Antonín Dvořák komponerade Zigeunermelodien Op.55.

Österrikiske tonsättaren Joseph Haydn komponerade en sats i sin Piano Trio No. 39 i "Zigenarstil".

Ungerske Kálmán Balogh spelar en långsam Czárdás på cimbalom.

Italienske tonsättaren Giovanni Paisiello skrev den komiska operan I zingari in fiera.

Ryske tonsättaren och pianisten Sergej Rachmaninov komponerade operan Aleko. Aleko lever med romer och utvecklas i operan till en svartsjuk mördare.

Franske tonsättaren George Bizets opera Carmen är en fantasi om zigenare, det vill säga romer, och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten.

Italienska tonsättaren Verdis opera Trubaduren skildrar en romsk kvinna, Azucena, som stjäl ett barn och tänker bränna upp det på bål.

Brittiske operakompositören Michael William Balf skrev The Bohemian Girl eller Zigenerskan. Ännu en opera där romer spelar en kriminell och moraliskt förkastlig roll.

Svenske tonsättaren Gunnar de Frumerie komponerade operan Singoalla. Om Singoalla-gestalten har det skrivits att ”porträttet av henne förenar en naiv och oskuldsfull sensualitet med en asocial och förbjuden erotik”.

Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lelo Nika bor i Malmö. Legendariske jazzpianisten Joe Zawinul, själv rom, kallade Lelo Nika en av världens främsta på sitt instrument, accordeon. Lelo Nika söker nya vägar i nutida klassisk musik som komplement till den traditionella, romska folkmusiken, som han spelat sedan barnsben. Under uppväxten i Helsingør i Danmark blev han kallad zigenare och mobbad av både lärare och skolkamrater. Han bad sin far om att få komma till familjens hemland Serbien. Där gick han i rumänsk skola och fick lektioner av sin stora förebild på dragspelet, Branimir Djokić.

Sångerskan och violinisten Iva Bittová bor i New York. Hon är musikalisk sökare och ofta ensam med sin röst och sin violin. Hon medverkar i den rosade BBC-filmen till 60-årsminnet av Förintelsen – Holocaust: A Music Memorial Film som spelades in i Auschwitz där hon tolkar sången Devleha, vilket betyder Adjö. Texten handlar om en mor som säger farväl till sin man och sina barn, vilka alla mördades i Auschwitz. Iva Bittová rör sig lika obehindrat på små obskyra avantgardscener som i Carnegie Hall i New York. Hennes musik är sofistikerad och stollig, nutida och nostalgisk. Under 40 år har hon komponerat, sjungit och spelat fiol. Tätt ihop. Iva Bittovás halvsyster är sångerskan Ida Kellarová.

Ungerske virtuosen Roby Lakatos bor i Bryssel. Han är sjunde generationen violinister i den berömda Lakatosdynastin, en släkt ungerska romer som härstammar från violinisten János Bihari (1764–1827). Roby Lakatos blandar genrerna klassisk musik, jazz och traditionell romsk musik och kallas ”Djävulens spelman”. Roby Lakatos har spelat in en personlig version av Vivaldis "De fyra årstiderna". För 25 år sedan brukade Roby Lakatos spela på restauranter och caféer i Bryssel. En dag steg den legendariske violinisten Yehudi Menuhin in i lokalen. Resten är historia.

-Det är tack vare Yehudi Menuhin att jag har fått en karriär, säger Roby Lakatos i programmet.

Vi möter pianisten Robert Lakatos, författaren Lawen Mohtadi, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Del 2 av 5 av Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie har titeln ”Romer och musik”. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv.

Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.

Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York.

-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos.

Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.

Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för ”Sveriges Martin Luther King”.

- När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi.

Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.

-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.

Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet.

-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare.

Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.

-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.

-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller.

Romska grupper

Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib.

Här presenteras några av dem:

Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.

Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.

Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.



Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.



Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.



Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Vi möter artisten Hans Caldaras och författaren Majgull Axelsson. Första programmet av fem av Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 14 november är det premiär för den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie ”Romer och musik” i P2:s Musikmagasinet. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv.

-Vi möter romska artister och musiker som härstammar från romer, både svenska och från andra läder. I de fem programmen hör vi mycket vacker musik av romska musiker. Vi får fakta om romers ursprung och vandringar, om språken och om den diskriminering och de umbäranden som romer har tvingats utstå. Vi möter även författare och sakkunniga i romska frågor, säger Birgitta Tollan.

Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag.

-Varje program inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern Žarko Jovanović. Många artister har spelat in den.

Flera internationellt kända och även mycket ”svenska” artister, som t ex Calle Jularbo, är romer och resandefolk. De första säkra nedskrivna uppgifterna om romer i Sverige är från 1512. Romer var förbjudna att invandra till Sverige mellan 1914 - 1954. De som fanns i Sverige tvingades bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. De drabbades av tvångssteriliseringar och barnen tvångsomhändertogs. Rätt till skolgång och rätt till en fast bostad fick romer i Sverige först 1959. Inte förrän år 2000 blev romer en etnisk folkgrupp. Romer är alltså en av Sveriges officiella minoriteter och sedan 2005 räknas resandefolken i Sverige till romerna.

I det första programmet den 14 november medverkar sångaren och författaren Hans Calderas, som 1972 var den allra första någonsin som gav ut en grammofonplatta i Sverige på språket romanes. Romané Djila är titeln. Författaren Majgull Axelsson skrev boken Jag heter inte Miriam om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer.

Romska grupper

Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib.

Här presenteras några av dem:

Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.

Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.

Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.



Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.



Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.



Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Rytmen, rörelsen och musiken finns med oss idag, överallt, i vårt dagliga liv men varför och hur?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasse Berg är journalisten och författaren som rest jorden runt flera varv för att förstå varför människan blev just människa. I tre böcker, Kalaharitrilogin, beskriver han hur vi och varför vi människor blev just människor.

Genom programserien i tre delar tar programledaren Joseph Knevel med oss genom trilogin, för att se om det där möjligtvis kan finnas ledtrådar till varför och hur vi människor använder oss av rytm, rörelse och musik.

I det här, det sista programmet, möter vi också tre personer som på olika sätt lever väldigt nära rytmen, rörelsen och musiken. Först Ola Stinnerbom, musiker, koreograf och dansare som bland annat återupptäckt den samiska dansen. Sen, i Piteå, ett samtal med hovdansaren Ana Laguna om vad rytm är för henne och i den lilla byn Klöverträsk möter vi supertrummisen Anika Nilles.

En produktion av Massa Media i Piteå.

Genom hela den mänskliga evolutionen har vi haft sällskap av rytmen, rörelsen och musiken. Men varför och hur?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasse Berg är journalisten och författaren som rest jorden runt flera varv för att förstå varför människan blev just människa. I tre böcker, Kalaharitrilogin, beskriver han hur vi och varför vi människor blev just människor.

Genom programserien i tre delar tar programledaren Joseph Knevel med oss genom trilogin, för att se om det där möjligtvis kan finnas ledtrådar till varför och hur vi människor använder oss av rytm, rörelse och musik.

I det här, det andra programmet, kommer vi också att få hjälp att svara på frågan av musikern Susanne Schietzel och instrumentmakaren Wulf Hein som i Hohle Fels-grottan i södra Tyskland ger exempel på hur det kan ha låtit för 40.000 år sedan.

I en kyrka i den lilla byn Oppmanna bjuder musikerna Ute Gödecke, Aino Lund Lavoa Pierre och Per Mattsson, som utgör delar av musikensamblen Mare Balticum, på medeltida musik. Inne i kyrkan finns också musikarkeologen Cajsa Lund som ger oss en bild om vad syftet med dåtidens instrument eller ljudverktyg kan ha varit.

En produktion av Massa Media i Piteå.