Publicerat

För några år sedan var islänningarna världens mest tidningsläsande folk. De flesta hushåll fick tre dagstidningar i brevlådan varje morgon. I dag är situationen totalt annorlunda. Islands tidigare stolthet "Morgunbladid", "Morgontidningen" hade tidigare högst hushålltäckning i världen. Nu har upplagan rasat och konkurrenterna dött.

En sak är säker: det handlar inte bara om Internets utbredning och bankkrisen att de 300 000 islänningarna totalt har ändrat sina läsvanor.

Sex rikstäckande tidningar blev två

Och att de sex rikstäckande tidningarna blivit två, varav endast en är prenumererad.

Publicerat träffar medieprofessor Thorbjörn Broddason på universitetet i Reykjavik.

Skötte Nordens Hus i Reykjavik

Där finns också hans kollega Lars-Åke Engblom från högskolan i Jönköping, som även han har bred erfarenhet av mediesituationen i Island.

Engblom har bland annat varit föreståndare för Nordens Hus i Reykjavik och har följt medierna där sedan dess.

Kontroversiell ny chefredaktör sänkte upplagan

Kommer Sverige att få en liknande situation på tidningsområdet?

-Nej, tror Broddason. Han utvecklar varför i programmet.

Mest kontroversielle islänningen blev chefredaktör

En del av förklaringen till "Morgunbladids" kräftgång är att ägarna valde att tillsätta den tidigare statsministern David Oddsson som chefredaktör, trots att han är den kanske mest kontroversielle personen i landet efter bankkrisen.

Så varför rekryterade ägarna medvetet en upplagesänkare till chefredaktör?

Läsarna gör en stor del av "Morgontidningen"

"Morgunbladid" har för övrigt en mycket intressant egenhet, kring en tredjedel av innehållet är användarbaserat material. Här kan du se     

Och Islands största tidning är "Frettabladid" som delas ut gratis i de flesta islänningarnas brevlådor sex dagar i veckan.

Hur kommer framtidens mediesamhälle att ta sig ut? Är det till exempel amerikanska Apples Steve Jobs som avgör om vi ska få lyssna på Sveriges Radio via hans mobiler? Och var hamnar de så kallade sociala medierna? Det undrar Sveriges Radios vd-par Cilla Benkö och Mats Svegfors i webboken "Journalistik 3.0" med underrubriken "Medieormen ömsar skinn". De ger också en del svar, men hoppas att läsare, lyssnare, tittare och användare ska hjälpa till med resten genom att skriva i webboken på .

-Det händer så mycket nu när det gäller konkurrens, utbud och publikens vanor, att de traditionella medierna måste ömsa skinn om de ska hänga med, tror Cilla Benkö.

Och Mats Svegfors som tidigare inte känt något direkt hot, i varje fall inte från de sociala medierna, har nu ändrat inställning.

Handlar också om framtidens demokrati

-Det är komplext, kräver så djup kunskap inom så många olika områden innan man ens kan göra en kvalificerad gissning om framtiden.

-Det handlar också om hur vi bygger framtidens demokrati, säger han.

Många vill vara med och styra utvecklingen

Så i webboken har de samlat en hel del intressant material om både de traditionella och sociala medierna, om deras ägare och alla andra intressenter som nu är med och styr medieutvecklingen.

Kanske är det mobiloperatörer, bredbandsbolag eller Google och Facebook är framtidens medier?

Hur mycket ska Steve Jobs diktera innehållet i medierna?

I varje fall vill amerikanska Apple redan nu lägga sig i vilka radioappar (applikationer), som ska finnas i deras produkter. Och delvis vilket innehåll tidningarna ska ha för att kvalificera sig.  

Benkö/Svegfors förhoppning är att framtidens journalistik - Journalistik 3.0 -  ska innehålla det bästa av båda världar. 

Dialogen med lyssnarna kommer att öka

-Den kvalificerade journalistiken kommer att finnas kvar. Men det kommer att bli mycket mer av en dubbeldialog där publiken också är en aktör.

-Sveriges Radio måste ta till sig mycket mer av de sociala medierna, samarbeta och lära av dem, tror Benkö.

Risk för att public service hindras vara med i nätets utveckling

-Vi vet egentligen inte alls hur framtiden blir. Men företag som Sveriges Radio måste i varje fall få vara med i den sökprocess som leder framåt, säger Mats Svegfors.

-Annars kommer medierna i framtiden mest att syssla med underhållning, befarar Svegfors.

INTRESSANT INLÄGG EFTER FÖRRA VECKANS ERITREA-BILD

Efter förra veckans inlägg av Kwame Toure om fallet Dawit Isaak och Eritrea har vi fått ett intressant brev från en svensk som har 30-års erfarenhet av Eritrea och Etiopien.

Han, som vill vara anonym, eftersom han gärna vill återvända till Eritrea, tycker också att svenska UD måste tänka om. Och bland annat driva gränsfrågan hårt i FN, innan Dawits fall kan diskuteras på allvar.

JOHANNES EKMAN FÅR VERBALT STRYK OCH SLÅR TILLBAKA 

Vår återkommande medietyckare Johannes Ekman tillät sig ju nyligen här i att gäspa åt avslöjandena om kungens privatliv.

Expressens radiointresserande kulturskribent Nina Lekander kallar i  Ekmans inlägg för "grymt fånigt". Och är stolt över bland annat den egna tidningens, som hon skriver, "finstämda intervju" med den utpekade kungaälskarinnan.

: Var fanns Lekanders penna när exempelvis Expressen hängav sig åt sanslös kunglig yra under sommarens hovbröllop? Och hur mycket har Expressens bidragit till det distanslösa kungafjäsket genom åren?

Uppdatering:

LEKANDER RETURNERAR

Och Ekmans inlägg fick

-De tongivande medierna granskar inte mobilföretagen och forskarnas resultat kritiskt, utan fungerar mer som deras pr-apparat. Det hävdar journalisten Mona Nilsson, som skrivit boken "Mobiltelefonins hälsorisker". Hör också exileritreanen och antropologen Kwame Toure som säger att det måste till helt nya grepp om Dawit Isaak ska ha en chans att bli frisläppt. -Dawit Isaak sitter inte fängslad för att han är en farlig medborgare. Det är istället regimens sätt att djävlas med västländerna och tala om vem som bestämmer, säger Toure.

Enligt Mona Nilsson, som länge fördjupat sig i mobiltelefontekniken, mörkläggs riskerna för hjärntumörer och andra skador både av industrin och myndigheterna.

Och de svenska massmedierna gör, till skillnad från medier i andra länder, inte längre sitt jobb, anser hon.

Och ger flera exempel.

Svenska folket invaggas i falsk trygghet?

-Medierna har de senaste två åren fungerat som megafoner åt mobilindustrin. Svenskarna folket har blivit fullständigt fullproppat med budskapet att mobilerna och masterna är ofarliga, medan det läggs allt fler bevis på hög som visar motsatsen, hävdar Mona Nilsson.

Många kopplingar mellan industrin och forskarna

Enligt henne tonas riskerna ner genom att det finns så många kopplingar mellan den mäktiga mobilindustrin och den forskning som bedrivs på området.

Även oberoende WHO:s experter och myndigheterna samarbetar med och har kopplingar till industrin.

Fast det kan kanske också vara så att Mona Nilsson, som på sitt sätt lever på kritiken mot mobilerna, är fel ute?

Försökte flytta tillbaka till Eritrea

Kwame Toure, som exileritreanen från Lund kallar sig när han hörs i radio, har levt i exil i över 20 år.

För fem år sedan försökte han flytta hem och bodde i Eritrea i sex månader, men gav upp.

Eritrea har blivit ett stort fängelse

-Landet har blivit som ett stort fängelse. Alla män mellan 18 och 45-års åldern är soldater.

-Den institution på universitetet som jag skulle vara lärare på leddes också av militärer, berättar han.

Men dömer samtidigt ut både UD:s och mediernas sätt att hantera fallet Dawit Isaak.

EU-bojkott drabbar enbart de fattiga

-Att bara fördöma diktaturen och tjata om att Dawit är svensk medborgare håller inte. Och en bojkott är verkningslös och drabbar bara befolkningen, säger Kwame Toure.

Och kommer med flera förslag till vad som skulle kunna göras istället för att påverka president Afewerki och hans regim.

Här kan du höra hela intervjun med Kwame Toure:

S T O R A  J O U R N A L I S T P R I S V I N N A R N A  2010

Bland vinnarna finns Gunnar Bolin och Victoria Gaunitz från Sveriges Radio. Grattis!

Du kan också se samtliga nominerade. Och en hel del från prisutdelningen!

Migrationsverket och Migrationsdomstolen har bestämt att journaliststudenten vid JMK i Stockholm, Anwar Hossain, ska utvisas trots att han riskerar dödsstraff i hemlandet Bangladesh där han fungerat som journalist. -Det är groteskt att behandla honom så här. Det strider dessutom helt mot svensk lag att utvisa någon som riskerar en dödsdom, säger hans advokat Simon Andersson. Samma säger Internationella Journalistfederationens Arne König. Och konstaterar samtidigt att antalet journalister som tvingas lämna sina hemländer bara ökar. Hör också Johannes Ekman som funderar över äkta avslöjanden och skenavslöjanden.

Anwar Hossain kom till Sverige för sex år sedan, eftersom han inte längre kunde arbeta som regimkritisk journalist i Bangladesh och skriva om den omfattande korruptionen där.

Han hotades och trakasserades på olika sätt och blev senare också skjuten i benet.

Rapporterar om de utomrättsliga avrättningarna

I Sverige har han studerat vid Uppsala universitet och nu vid JMK, Institutionen för jounalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

Samtidigt rapporterar han på sin sajt om de utomrättsliga avrättningarna i hemlandet, som RAB - Rapid Action Batallion ligger bakom.

Vilket resulterat i ett riggat mordåtal 

Han driver också en regimkritisk, har anordnat en fotoutställning om avrättningarna och protesterat mot dem när FN-chefen Ban Ki Moon var i Uppsala för något år sedan.

Allt detta har väckt stor uppståndelse i hemlandet där det skrevs om demonstrationen.

Här ett exempel - en i vilken Anwar Hossain uttalar sig.

Blev åtalad för mord i Bangladesh

Och enligt Anwar Hossain har hans aktiviteter även resulterat i ett fejkat mordåtal.

Han ska ha mördat en politiker 2009 i Bangladesh, säger polisen som lämnat över mordåtalet till hans mamma.

-Finns så många falska dokument, säger Migrationsverket

-Men jag har varit i Sverige hela tiden. Tvingas jag återvända tar de mitt pass och då kan jag inte bevisa var jag varit, säger Anwar Hossain.

Enligt Migrationsverket finns det så många falska dokument från Bangladesh att det inte ens brytt sig om att översätta det fejkade åtalet Eller de dokument och artiklar som Hossain och hans advokat lämnat in.

Allt vanligare att journalister tvingas lämna sina hemländer

Verket har heller inte, som lagen kräver, på plats låtit svenska ambassaden i huvudstaden Dacca utreda om det finns ett mordåtal eller inte.

Hör om fallet och om att det blir allt vanligare att journalister tvingas lämna sin hemländer.

Värst just nu är det för de journalister som tvingades fly från Iran. 

Det berättar Arne König, för tillfället i Colombia där Journalistförbundet försöker hjälpa sina hotade kollegor. 

JOHANNES EKMAN GÅR TILLRÄTTA MED KOLLEGOR

Hör också vår medietyckare Johannes Ekman som åter en gång försöker gå tillrätta med kollegerna.

Eller reda ut skillnaden mellan ett äkta avslöjande och ett skenavslöjande.

------------------------------------------------

Här kan du höra en oklippt telefonintervju med Anwar Hossain: 

(Anwar som haft problem med sömnen sedan utvisningsbeslutet. Men föll i sömn först några timmar innan den här upplagan av Publicerat gjordes - och missade alltså inspelningen, vilket han djupt beklagar. Han företräddes dock utomordentligt av sin kompis, journaliststudenten Klara Klintbo Skilje från Reportrar utan gränser)

-SVT måste inrikta sig på samhälls- kultur- och barnprogram! Och lägga mindre kraft och resurser på underhållning och sport. Det säger nu Christina Jutterström, som när hon var vd för Sveriges Television kämpade hårt för att behålla just det breda utbudet.

-SVT måste självt våga föra debatten om public service inriktning. Och inte vänta på att politikerna snävar in uppdraget, säger Christina Jutterström.

Unga halvan tvingar SVT att tänka nytt?

Hon tror nämligen inte att SVT kommer att ha råd att satsa på framför allt dyra sportsändningar i framtiden. Speciellt som regeringen aviserat att den kommer att stoppa sponsorintäkterna.

Dessutom sviker fler och fler av den unga halvan av befolkningen SVT. I det läget måste public service tänka nytt, anser hon.

Ett centralt public service-utbud för hela Europa

Och föreslår också att EBU, den Europeiska Radiounionen, inrättar ett speciellt "Public service-hjul" med program från alla public service-kanaler i Europa.

Den förre SVT-chefen la fram sin nya syn på utbudet vid en mediekonferens på Island, där diskussionen mest handlade om public service-företagens framtida finansiering.

Pengar via skattsedeln rätt in i statskassan istället

Vid konferensen fick deltagarna en skämmande inblick i vad som kan hända om public service i framtiden finansieras via skattsedeln istället för via tv-avgifter. Något som länge diskuterats också i Sverige.

Island har nyligen gått över till att finansiera public service- radio och tv via en skatt. Direkt försvann kring 20 procent av intäkterna från staten till etermedieföretaget(Rikisutvarpid).

700 miljoner plockas undan nästa år 

Nästa år tar staten 700 miljoner isländska kronor av de pengar islänningarna betalar för public service-bolaget. Och det här vet islänningarna i gemen inte om.

-Nej, det är bara att beklaga. Men så slår finanskrisen mot RUV precis som mot annan statlig verksamhet, säger Elfa Yr Gylfadottir - chef för medieenheten på Utbildnings-, forsknings- och kulturdepartementet i Island.

En tredjedel av intäkterna kommer från reklamen

-Stämmer inte. Vi drabbas mycket hårdare än andra "statliga inrättningar", säger Thorstein Torsteinsson - marknadsdirektör på RUV. 

Han varnar i ett ovanligt hett inlägg dessutom för att den ökande andelen reklamintäkter av RUV:s pengar (nu en tredjedel) kan komma att påverka programinnehållet. (Här kan du se hela ) 

Men kulturminister Katrin Jacobsdottir i vänsterregeringen på Island, som säger sig gilla public service, slår ifrån sig:

Nuvarande regeringen mot skattefinansiering

-Vi ville inte skrota radio- och tv-avgiften. Vi försökte till och med ändra lagförslaget, men lyckades tyvärr inte, säger Jacobsdottir.

-Och nu är läget som det är och vi tvingas anpassa oss efter det.

Jutterström tror ändå på skattsedeln

Trots varningarna från Island tror Christina Jutterström att Sverige i framtiden också måste finansiera public service-medierna via skatten:

-Men då måste det finnas en garanti för att den individuella skatten går direkt till etermedierna, inte via finansdepartementet. Och det ska vara garanterat under hela tillståndsperioden, försvarar hon sitt förslag.

OCH HÄR KAN DU LÄSA KENTA BERGGRENS LARMARTIKEL 

Snart är det fritt fram att spåra dina källor. Det varnar nätpionjären Kenta Berggren på Sveriges Radio för. Närmare bestämt i en debattartikel i tidningen Resumé.

I den hävdar Berggren att när riksdagen klubbar igenom EU:s datalaringsdirektiv så upphör meddelarskyddet att fungera. Då lagras all data om vem du ringer, skickar sms och e-postar till.

Läs   

Vi har varit inne på detta ämne åtskilliga gånger tidigare. Och här hittar du den senaste diskussionen om saken i Sveriges Radios  i torsdags.

-Yttrandefriheten på offentliga arbetsplatser är numera inte större än på privata, trots att lagen säger något helt annat. Förr kunde man vända sig till sin chef, nu är det enda säkra om man vill framföra kritik att rikta sig anonymt till massmedierna. Det säger Lennart Lundquist, statsvetarprofessor i Lund, som specialiserat sig på demokratifrågor, inte minst på våra arbetsplatser.

-Straff på ett års fängelse för det kommunalråd eller den universitetsrektor som bryter mot lagen skulle möjligen kunna ändra den dystra situationen.

Lennart Lundquist höll häromdagen ett anförande vid Lunds universitetet, anordnat av förbundet  , under rubriken "Slutet på yttrandefriheten (och demokratin)".

Framförde kritik mot nedskärningar

Utgångspunkt var det så kallade fallet Ulfur Arnason - internationellt känd genetikprofessor i Lund, vars telefon och e-post omedelbart stängdes av i juni 2009 när det blev känt att han i ett brev till rektor vid Lunds universitet framförde kritiska synpunkter på en föreslagen nedskärning.

Arnason blev helt enkelt utslängd från sitt rum och sin fakultet.

Makten lyckas alltid undgå kritik

-Den som straffas är den som gör det rätta, medan makten undgår kritik, säger Lennart Lundquist, som mycket noggrant gått igenom fallet Arnason.

Enligt lag har man yttrandefrihet på offentligt ägda arbetsplatser. Men där hittar man på egna regler, som inte har någon som helst relevans.

Förvaltningsdomstolen har tagit över fallet

-Och skulle det komma kritik från JO eller JK, så struntar man helt i den. Nu måste det till ordentliga förändringar, anser Lundquist. 

Fallet Arnason har nu hänskjutitis till förvaltningsdomstolen i Malmö.

Ökat skydd för whistleblowers kan vara räddningen

-Men det här är ingen isolerad företeelse. Det finns liknande fall överallt idag. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.

Ett annat sätt att förbättra den mörka situationen för rätten att yttra sig, skulle kunna vara ett ökat skydd för så kallade "whistleblowers".

Rektor vill inte uttala sig

Publicerat har talat med Lennart Lundquist och Ulfur Arnason. Däremot har vi inte fått direktkontakt med rektor vid Lunds universitet.

Du hittar hela Lundquists anförande och genomgång av fallet Arnason genom att

Måste det vara så många repriser i radion? Varför svärs det så mycket? Är det helt omöjligt att sända P1 på natten? Är radion alltför ofta maktens megafon? Överlever radion bland framtidens medier? Frågorna är många till Sveriges Radios programdirektör Björn Löfdahl som idag svarar på frågor till Lyssnarkontakt i Publicerat. I en betydligt längre, oklippt intervju här på webben, hinner han dessutom svara på betydligt fler av de frågor som strömmat in till Lyssnarkontakt. Frågan är också om fallet Dawit Isaak blir en ny Raoul Wallenberg-parallell?

Lyssnarkontakt med Sveriges Radios olika redaktioner sker normalt via (adress till hemsidan: www.sverigesradio.se/p1/lyssnarkontakt och epost skickas till [email protected] eller Lyssnarkontakt 21101 Malmö).

Dit kan alla möjliga frågor ställas som rör själva programverksamheten, journalistiken och programmakeriet i Sveriges Radio.

Chef över drygt 1200 anställda och 40 redaktioner

Några gånger om året får lyssnarna också svar via etern i Publicerat.

Den här gången av alltså av programdirektör Björn Löfdahl, som basar över cirka 1200 av Sveriges Radios anställda på ett 40-tal redaktioner. De som gör programmen.

Är Studio ett för Stockholmsfixerat?

Frågorna den här gången handlar om allt från kritik mot att P1 sänder för många repriser på dagtid, men bör sända desto fler på natten när det är sändningsuppehåll, till att SR tar för dåligt ansvar för diskussioner om demokratin och struntar i problemen i glesbygden.

En lyssnare vill att fler riksprogram typ Studio ett görs utanför Stockholm. Studio ett är alldeles för Stockholmsfixerat, anser hon. 

Måste kort- och mellanvågssmasterna skrotas?

Och är det verkligen nödvändigt att lägga ner sändningarna på kort- och mellanvåg som sker just denna lördag?

De frågor som Björn Löfdahl inte hinner svara på inom programtiden får svar i den oklippta versionen av intervjun som vi lägger ut här på webben. Och senare på Lyssnarkontakts hemsida.

Är SMHI och vädret styvmoderligt behandlat?

Behandlar Sveriges Radio SMHI och väderrapporteringen styvmoderligt? Är det för lite svensk musik i P4?

Varför inte satsa på en renodlad kulturkanal? Eller en religionskanal med alla program om trosfrågor? 

Och de obligatoriska frågorna om musikutbudet 

Måste SR sända arabiska gudstjänster? Och är det för lite svensk musik i P4, för lite dragspel i radion?

Även de här frågorna får alltså svar här på webben. Och alla följdfrågor finns naturligtvis med där, frågor som inte fick plats under Publicerats 20 minuter.

Ska journalistiska, litterära och konstnärliga yttranden ha ett bättre grundlagsskydd än andra? Eller ska yttranden från massmedieföretag särbehandlas? Eller kanske sådana yttranden som någon tydligt tar ansvar för? De frågorna vill justitierådet Göran Lambertz - ordförande i Yttrandefrihetskommittén - nu att vi ska diskutera runt om i Sverige de närmaste månaderna. Men två folkpartister i kommittén och fyra experter är precis som Publicerats redan tveksamma.

Lambertz så kallade debattbetänkande, som lämnades över till justitieminister Beatrice Ask under fredagen, innehåller tre olika modeller för nya tryck- och yttrandefrihetslagar.

Men slutresultatet kan också bli att vi behåller vår unika gamla grundlag med anor från 1766, som vi tog upp i Publicerat för två veckor sen.

Ordentlig genomgång och diskussion om de olika förslagen

Nu låter vi Göran Lambertz presentera och diskutera sina tre förslag. Och journalisten och yttrandefrihetsdebattören Anders R Olsson får ha korta synpunkter på de olika modellerna.

(Olsson sa för övrigt redan i att han tycker den gamla modellen är bäst.)

Även Göran Lambertz är villrådig och kan inte bestämma sig

-Ena dagen tycker jag bäst om Ansvarsmodellen, andra dagen om Ändamålsmodellen och kanske just nu Verksamhetsmodellen.

-Men jag ändrar mig fram och tillbaka, säger Göran Lambertz.

Fördelar och nackdelar med alla förslagen

-Det finns fördelar och nackdelar med alla tre förslagen.

Och han påpekar också att slutresultatet mycket väl kan bli att vi behåller vår gamla lagstiftning.  

Folkpartister sågar Ändamålsmodellen

De två folkpartisterna Lena Blixt och Erik Wassén anser precis som Publicerats expert Anders R Olsson att den så kallade Ändamålsmodellen är direkt förkastlig.

-Den slår enligt vår mening mot yttrandefrihetens kärna och är direkt olämplig, skriver de i ett särskilt yttrande. 

Allmänhetens syn på saken bör vara den avgörande

Men frågan är vad vad allmänheten tycker om modellerna? Det är just allmänheten våra anrika tryck-och yttrandefrihetsgrundlagar är till för.

Och kanske slutar den senaste utredningen på området precis som : Vår nuvarande lagstiftning på det här  området är den bästa!

FLERA KANSKE VIKTIGA NYHETER I FALLET DAWIT ISAAK PÅ SR:s

  

GLÖM HELLER INTE LYSSNAKONTAKT I PUBLICERAT OM EN VECKA!!! 

Och glöm inte att du kan ställa frågor om och ha synpunkter på programmen i Sveriges Radios olika kanaler i Publicerat nästa vecka!

Det är bara att skriva till [email protected] eller Lyssnarkontakt 21101 Malmö, så får du svar av Sveriges Radios programdirektör Björn Löfdahl.

Det sägs att folk inte längre orkar läsa långa, genomarbetade artiklar. Därför är det omöjligt att starta tidskrifter med kostnadskrävande journalistik. Reportagemagasinen Offside och Filter, som ges ut av samma gäng, bevisar motsatsen. Tidningen Vi är ett annat exempel på att god journalistik på papper inte alls behöver vara en felsatsning.

Publicerat har därför bjudit in chefredaktörerna för Filter och Vi för att höra hur de lyckats med det som alla förståsigpåarna trodde var omöjligt.

Tioårsjubilerande fotbollsmagasin la grunden

Filters chefredaktör Mattias Göransson startade tillsammans med kollegan Tobias Regnell fotbollstidskriften Offside, som fyller tio år i år och hunnit bli ett måste för många fotbollsintresserade.

För snart tre år sen drog de dessutom igång "Filter - läsmagasinet för nyfikna", som det står i tidningshuvudet. Och även Filter verkar bli en god affär, trots satsningen på långa, djuplodande reportage. 

Rika anor hjälpte inte tidning på fallrepet...

För fem år sedan var tidningen Vi med stolta anor utan överdrift på fallrepet.

Journalisten Anneli Rogeman tog över som chefredaktör och vd. Vi:s redaktion bantades, gick över till månadsutgivning och få trodde magasinet skulle överleva.

...men idag föder modertidningen flera avkommor

Idag mår Vi bättre än på länge, har ynglat av sig i form av Vi Läser och Vi Biografi. Och ytterligare ett magasin är på gång med känd tv-journalist som ansvarig. Vem avslöjas i Publicerat.

Men hur har de båda chefredaktörerna lyckats med detta i tider när det normalt borde vara svårt att ragga annonser, prenumeranter och lösnummerköpare? När vi dessutom, som sagt, verkar ha mindre tid och ork att  läsa långa artiklar?

Aktualitetsmagasin trots sparsam utgivning?

I Pressbyråns sammanställning av de 120 "bäst säljande tidningar i de populäraste kategorierna", som just delats ut i våra brevlådor, anses Vi och Filter vara aktualitesmagasin. Detta trots att de kommer ut en gång i månaden respektive varannan månad...

Men det epitetet är kanske ändå inte helt fel när man bläddrar i Filter och Vi.

Blir "bistånds-vd" i framtiden 

Vi kan lägga till att vid årskiftet slutar Anneli Rogeman på Vi för att bli vd för biståndsorganisationerna Kooperation utan gränser och Vi-skogen med 400 anställda och verksamhet i 22 länder.

DAGS ATT FÅ SVAR PÅ LYSSNARFRÅGOR OM PROGRAMVERKSAMHETEN IGEN!

Det var ett tag sen du som lyssnar kunde ställa frågor om och ha synpunkter på programverksamheten i Sveriges Radio i Sveriges Radio. 

Om ett par veckor kommer därför SR:s programdirektör Björn Löfdahl till Publicerat för att ge svar och förklaringar.

Tveka inte utan skicka in dina frågor direkt!

Så skicka gärna in frågor och synpunkter till [email protected]!

Eller skriv till Lyssnarkontakt 211 01 Malmö. Och varför inte redan nu? 

Svar på många av tidigare inskickade frågor hittar du redan idag på webben, närmare bestämt på .

I år är det 200 år sedan vi fick 1810 års Tryckfrihetsförordning, som återknöt till den ursprungliga från 1766, världens äldsta. Men nu vill den andra regeringen i rad ändra våra grundlagar på området. -Svårt att undgå misstanken att det bakom deras strävanden ligger politiska ambitioner som ingen av dem vågat offentliggöra. Det tror journalisten Anders R Olsson i skriften "Tryckfriheten utmanad!".

Publicerat har bjudit in honom och Olof Kleberg - tidigare chefredaktör för Västerbottens-Kuriren, nu redaktör för "Tryckfriheten utmanad - Om tryckfrihetens rötter och framtid" - till en diskussion om tryck- och yttrandefriheten förr och nu.

Går det att "Förnya utan att förändra"?

Men frågan är också hur det går i framtiden? För om ett par veckor lägger fram ett debattbetänkade som innehåller tre olika förslag till en ny lagstiftning.

Våra rättigheter har redan naggats i kanten

Redan idag har den unika svenska tryck- och yttrandefriheten naggats i kanten ordentligt.

Mycket har med den nya tekniken och framför allt med Internet att göra. Men även med anpassningen till EU.

FRA-lagen kan medverka till självcensur

-Riksdagen har på en rad olika sätta begränsat informationsfriheten. Statens möjligheter till kontroll av medborgarna har ökat avsevärt i det nya så kallade Bodströmsamhället, enligt Anders R Olsson.

Offentlighetsprincipen fungerar sämre med elektroniska handlingar

Och inskränkningarna av offentlighetspricipen är många. Så fort handlingar blivit elektroniska har de också blivit svårare att få ut. Och framför allt dyrare.

FP:s dataintrång 2006 hade aldrig blivit en stor affär

Enligt Anders R Olsson hade heller aldrig Folkpartiets så kallade dataintrångsskandal inför valet 2006 blivit någon större affär om liknande sak skett 20 år tidigare med några pärmar.

Saknar vi ordentligt självförtroende?

Men bör vi inte ha självförtroende nog i Sverige att kunna klara av anpassa våra grundlagar till dagens omvärld och dagens medier?

"Att förnya utan att förändra", som Yttrandefriheteskommittén säger när den om två veckor kommer att uppmana till diskussion om Ansvarsmodellen, Verksamhetsmodellen eller Ändamålsmodellen som de kommer att kallas? Eller kanske bibehållen grundlag?

Göran Lambertz i Publicerat om två veckor

Den diskussionen återkommer vi till i Publicerat den 23 oktober, då utredningens ordförande, tidigare JK, Göran Lambertz, lovat presentera, motivera och diskutera sina förslag.