Publicerat

Journalister har gång på gång ställt sig i massmördares tjänst för att sprida hat och hetsa till massakrer. Utan mediernas hjälp hade det senaste århundradets blodiga historia av folkmord inte kunnat kosta över 167 miljoner människor livet. Ändå är det bara ett dussintal mediemänniskor som dömts i internationella rättegångar. Och flera har friats för att de inte bokstavligen hållit i något vapen.

Journalisten och författaren Niclas Sennerteg ger i boken "Ord som dödar - om folkmord och propaganda" en unik inblick i de rättegångar som trots allt hållits.

Ingen från medierna har till exempel fällts för vad som hände under de grymma krigen på Balkan, trots att medierna där verkligen utnyttjades i propagandan från alla håll.  

Medierättegången i Arusha gav hårda straff

Däremot blev det långa fängelsestraff för ett par ansvariga på RTLM i Rwandas huvudstad Kigali - den nya kommersiella radiostationen, som  snabbt fick det namnet "Radio Machete" istället.

I Nürnberg-rättegångarna avkunnades en dödsdom mot chefredaktören för Der Stürmer, medan den krigshetsare i Hitlertyskland som nådde flest människor via den statliga tyska radion friades.

Ihåligt tal om "Aldrig mer"

Trots att det alltid sägs "Aldrig mer", så underblåser "hatmedier" konflikter på många håll i världen även idag. Folkmordsliknande situationer finns idag i Sudan, där FN hindras från aktioner av Kina och Ryssland.

Sudan, Uganda och Kongo - ständiga oroshärdar 

Men även i norra Uganda och i östra Kongo, där fem miljoner människor dödats under de senaste tio åren, finns hatmedier. Och barnsoldater och flickor som utnyttjas som sexslavar.

Det finns recept på hur hatmedier kan stoppas

Frågan är också hur hatmediernas inflytande ska kunna stoppas idag och  i framtiden?

Och var går gränserna för yttrandefriheten?

Kan en sångare dömas för uppvigling till folkmord?

Kan en sångare, som sjunger "döda tutsierna och medlöparna, kackerlackorna bland hutuerna", fällas för uppvigling till folkmord? 

I krigstribunalen i Arusha i Tanzania var anklagelsen aktuell mot sångaren Simon Bikindi från Rwanda.

"Blod och jord" - en annan viktig bok om folkmord 

För dig som vill läsa mer om folkmord längre tillbaka genom historien, när riktiga massmedier ännu inte fanns, kan vi rekommendera den också nya boken "Blod och Jord" av Ben Kiernan.

Kiernan anser att ideologierna som motiverade människorna bakom historiens folkmord finns kvar än idag. Han kräver att vi drar lärdom av det rika förråd av historiska bevis som finns, för att förutspå och förhindra framtida folkmord. 

SVT-JOURNALIST TOG INITIATIVET TILL BOKEN MED DAWITS TEXTER

Hör också SVT-journalisten Björn Tunbäck, som ligger bakom idén att ge ut boken "Hopp - historien om Moses och Mannas kärlek & andra texter".  

Hör honom om när Dawit skrev sin bok på tigrinja i Göteborgstrakten. Och om hur Tunbäck ser på den fortsatta kampen för att få Dawit fri.

Mer om Dawit Isaak .

-Det som sticker ut mest är Expressens hårdhänta bevakning av Mona Sahlin. Och att vi fått in mer av underhållning i tv:s valprogram. -Annars är det mesta sig likt. Till exempel att det alltid är något parti som blir missgynnat av medierna. Det säger medieprofessor Kent Asp vid JMG i Göteborg, när han för tionde gången i ordningen utvecklar sin analys av medierna och valet.

Som vanligt sedan några val tillbaka presenterade han första delen av sin analys på  för en vecka sedan.

Men att Asp fortsatte med sina undersökningar efter den han gjorde valet 1979, berodde till stor del på att hans första undersökning kritiserades hårt av den då kände "skjutjärnsjournalisten" Herbert Söderström i mediemagasinet Vår grundade mening.

Medierna granskas tionde valet i rad   

-Det sporrade mig att fortsätta att undersöka mediernas roll under valrörelserna, säger Kent Asp.

Vi undrar den här gången bland annat vilken betydelse medierna kan ha haft för Socialdemokraternas stora nedgång?

Hjälpte medierna SD in i riksdagen? 

Och omvänt - vad har de spelat för roll i Sverigedemokraternas stora framgång?

-En sak är klar, hur man än hanterar SD i medierna blir det fel, enligt Asp. Men kommer även med en lösning.  

"NYTT INFANTILT TILLTAL" - ett nytt fenomen

Hör också vår egen tyckeriexpert Johannes Ekman, som bland annat myntar fenomentet "NIT" - det "Nya Infantila Tilltalet".

Ekman tycker bland annat att valjournalistiken i tv var "en infantilmediernas senaste All Time High".

En modern missuppfattning gör sig bred?

Och finner att det finns en modern missuppfattning som gör sig bred i den samtida svenska medievärlden:

-Att det svåra måste göras enklare, det komplicerade mer tillgängligt, det högtidliga mer jordbundet, det elitistiska mer smakligt för vanligt folk - att detta allt oftare måste göras på ett infantilt sätt för att gå hem hos tittarna.

Det är med andra ord här tv:s programmakare går på en NIT!

Publicerat med Åke Pettersson inför valet: Hur fungerade partiernas annonser, affischer och valfilmer? Och har massmediernas valbevakning varit höger- eller vänstervriden? En kanske bara medievriden? Svaren får vi när valresultatet ligger klart. Men Publicerat diskuterar frågorna lite i förväg med Bengt Johansson - medieprofessor i Göteborg. Frågan är också om politisk smutskastning, hårda personangrepp gör demokratin levande? Det hävdar en dansk medieforskare som undersökt de amerikanska valrörelserna. Angreppen i tv-reklamen som driver med kandidaterna är en oundgänglig del av valkampen, för att de engagerar folk och håller debatten vid liv, resonerar han. Kommer vi att få en sådan utveckling också i Sverige?

Publicerat med Åke Pettersson inför valet: Hur fungerade partiernas annonser, affischer och valfilmer? Och har massmediernas valbevakning varit höger- eller vänstervriden? En kanske bara medievriden? Svaren får vi när valresultatet ligger klart. Men Publicerat diskuterar frågorna lite i förväg med Bengt Johansson - medieprofessor i Göteborg. Frågan är också om politisk smutskastning, hårda personangrepp gör demokratin levande? Det hävdar en dansk medieforskare som undersökt de amerikanska valrörelserna. Angreppen i tv-reklamen som driver med kandidaterna är en oundgänglig del av valkampen, för att de engagerar folk och håller debatten vid liv, resonerar han. Kommer vi att få en sådan utveckling också i Sverige?

På vilket sätt skiljer nätjournalistiken sig från traditionell journalistik? Vad betyder användarnas medverkan för journalistiken? Förändrar nätjournalistiken journalistikens roll i samhället? De frågorna försöker medieforskare Michael Karlsson vid Karlstads universitet svara på i skriften "Nätnyheter - från sluten produkt till öppen process".

Michael Karlsson har studerat den svenska nätjournalistikens utveckling mellan 2005 och 2010.

Har undersökt de fyra Stockholmsdrakarna

Närmare bestämt genom se hur nyhetsajterna på de fyra dagstidningarna i Stockholm - Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen - har utvecklas. Och detta genom att undersöka en vecka av deras utbud per år.

Ny publikredaktör på Ekot 

Därför har vi också bett Malin Crona, publikredaktör på , att ha synpunkter på boken. Och på frågorna i ingressen här ovan.

Malin Crona var nämligen tidigare nyhetschef på en av de undersökta tidningssajterna  

Samlat nästan all internationell forskning

Michael Karlsson har också gått igenom det mesta som finns i form av internationell forskning på området. Och hans bok presenterades i veckan vid ett seminarium av .

De flesta pappertidningar i västvärlden minskar i upplaga. Men samtidigt tar flera personer än någonsin del av deras nyheter via webben.

Från tidningsjournalistik till webbtv

Michael Karlsson går igenom vad konvergensen betyder, det vill säga att till exempel tidningarna på sina nyhetsajter satsar mycket på webbtv, inte bara på text.

Han ser på hur användandet av olika sorters länkar har utvecklats. Här på Publicerats hemsida länkar vi ju gärna, till exempel till Malin Cronas jobb som publikredaktör i .

Användarnas makt ökar - men hur mycket?

Och en annan del av skriften tar upp användarnas ökade makt i nyhetsproduktionen. Som kanske inte ska överdrivas.

Men den viktigaste frågan är väl hur den kontinuerliga publiceringen i det Karlsson kallar den elastiska journalistiken påverkar den traditionella journalistikens grunder och värderingar. Och vad detta för med sig.

Publicerat med Åke Pettersson. Idag mycket om medierna och valet. Journalistyrket har proletariserats och dagens medieproduktion och mediekonsumtion är starkt klassrelaterade. Det är några av problemen Lo:s tidigare chefsekonom Dan Andersson beskriver i rapporten "Mäktar politikerna med medielogiken?" En rapport som knappt alls uppmärksammats. Utom av Aftonbladet under ledarrubriken: "Missriktad mediekritik". Läge alltså att släppa fram Dan Andersson, som försöker svara på frågan vad som händer med medborgarna/väljarna när "medierna fyller ut politikens vakuum", som han uttrycker det. Han har flera förslag till hur journalistiken skulle kunna bli bättre. Och diskuterar med Kennet Andreasson - ledarskribent på Aftonbladet

Internet gör oss dummare! Nätet påverkar i högsta grad vårt sätt att tänka, läsa och komma ihåg. Det hävdar amerikanen Nicholas Carr i den nya boken "The Shallows" ("De ytliga"). Publicerat är tillbaka efter sommaren och diskuterar Carrs tankar med Anders Mildner och Karin Lilja, båda kända som bejakare av det mesta som händer på nätet, i de så kallade sociala medierna.

Nu försöker Anders Mildner och Karin Lilja få igång en debatt om intressanta böcker som sällan hamnar på tidningarnas kultursidor. Detta genom webbplatsen.

Och "The Shallows" är den första bok de fastnade för. Underrubrik: "What the Internet is doing to our brains", vad nätet gör med våra hjärnor.

Svaret redan i brittisk underrubrik

I den engelska utgåvan får vi svaret redan i underrubriken: "How the Internet is changing the way we think, read and remember", "hur nätet ändrar sättet vi tänker, läser och kommer ihåg på".

Efter ständig uppkoppling får vi nämligen svårare att koncentrera oss, att gå på djupet och tänka till ordentligt.

Studsar omkring på vattenskidor

-Förr dök jag djupt i ett hav av ord, idag studsar jag på ytan som en kille på Jet Ski, skriver Nicholas Carr. Och försöker sedan ta reda på varför.

Och den jakten på svar resulterar inte i det vanliga gnället på ny teknik, att allt var bättre förr, utan ger en ganska balanserad bild av vad som möjligen händer med oss när vi ständigt är online.

Mycket cellforskning och biologi

Carr letar upp mängder av undersökningar och forskning som stödjer hans egna erfarenheter. Mest inom naturvetenskapliga områden som  biologi och cellforskning.

-Hjärncellerna, ditt beteende är förändrat även när du inte är uppkopplad, säger han.

Dags att ta paus från bildskärmarna? 

Så kanske skulle vi må bra av att stanna upp ett tag innan vi fortsätter e-posta, sms-a, chatta, svara på Facebook, twittra, hoppa från länk till länk, från text till text som vi bara skummar på ytan?

Vi diskuterar saken med Karin Lilja och Anders Mildner.

OM TOBLERONEJOURNALISTIK OCH FEGA POLITIKER

I hade Johannes Ekman synpunkter på våra liv i skärmsamhället, det vill säga delar av det vi talar om också denna vecka (Se ovan!).

Men i dagens program tar Johannes Ekman istället upp det han kallar Toblerone-journalistik. Och har synpunkter på fega svenska politiker.

Else Kleen är en av få svenska journalister som suttit i fängelse dömd i ett tryckfrihetsmål för sin samhällskritik. Ändå är hon lika okänd idag som hon var känd i publicistiska kretsar under drygt första halvan av 1900-talet. Inte minst för sin kamp för kvinnlig rösträtt, bättre villkor inom psykvård och i fängelser, till exempel Långholmen där hon själv satt av sitt straff. Det är Kristina Lundgren - docent i journalistik vid Umeå universitet - som nu försöker göra den kontroversiella journalisten och yrkeskvinnan Else Kleen känd igen i dagens Sverige. Detta genom en mycket ambitiös biografi som bland annat bygger på Kleens artiklar, brev och det hennes kollegor, släkt och vänner sagt och skrivit om henne.

-Hon är ett föredöme! Hon väjer inte och tar konsekvenserna av sin journalistik. Helt enkelt en förebild genom sitt mod och sin integritet, säger Kristina Lundgren.

-Hennes journalistik är tidiga exempel på omdiskuterade begrepp som "aktiv journalistik" (även kallad "kampanjjournalistik") och "undersökande journalistik."

Skrev över ett halvt sekel

Else Kleen levde mellan 1882 och 1968. Och skrev under 55 år, fram till 1961, i tidningar som Dagens Nyheter, Stockholms Dagblad, Svenska Dagbladet, men även i Idun. Dessutom gav hon ut en del böcker.

Mobiliserad suffragett-ledare

Hon betraktades tillsammans med Elin Wägner som "en av rösträttsrörelsens pressdrabanter"; i en nidteckning av Albert Engström i satirtidningen Puck 1912 är hon avbildad i täten för "Suffragetternas mobilisering".

Socialministerns vilda hustru

I den gängse historieskrivningen har hon annars fått spela rollen av ministerns vilda fru. Den tidigare journalisten, socialminister Gustav Möller, blev nämligen hennes fjärde man.

-De verkar ha varit ett ovanligt lyckligt par. Men det betydde att även socialministern var avlyssnad av Säpo precis som sin fru, berättar Kristina Lundgren.

Ministern avlyssnades av egna centralen 

-Möller var dessutom chef för bland annat Säpo. Så när han besökte Telegrafverkets  avlyssningscentral lyfte de bort skylten med Else Kleens namn på kopplingsbordet, så att han inte skulle inse att även hans egna samtal var avlyssnade.

Bokförläggare Gerhard Bonnier ville i ett artigt brev 1959 få henne att skriva sina memoarer. Brevet fick inget svar.

Rörelsen hade svårt acceptera socitetsfröknen

Hon var mer intresserad av framtiden. Så hade hon också gjort en annorlunda klassresa, från ung och konstnärligt begåvad socitetsfröken till socialt engagerad reporter, ingift i folkhemmets arbetarregering.

Men socialdemokratin hade svårt att förlika sig med minister Möllers fru. Fast när hon lämnade Långholmen hade hon närmast hjälteförklarats.

Biografi istället för efterlysta memoarer

Och nu har alltså Kristina Lundgren sett till så att hennes liv trots allt finns i bokform:

"Alltför mycket kvinna", med undertiteln: "En biografi om Else Kleen och den Nya kvinnan som samhällsförbättrande journalist".

Lång tid att gräva fram material

Boken är på 350 sidor. Men så har också Lundgren arbetat från och till med den under flera år.

Mycket tid har gått åt att leta och läsa mikrofilmade artiklar av och om Else Kleen. Och att gräva i arkiven.

I skuggan av ett visst bröllop och fotbolls-VM har det hela den här veckan pågått en världskongress om barn, unga och medier i Karlstad, World Summit on Media for Children and Youth, med över 1000 deltagare från 70-länder. -Unga i utvecklingsländer ägnar tio till tolv timmar varje dag dag åt olika medier. Medierna betyder mycket när unga formar sin världsbild, men tyvärr är innehållet väldigt förutsägbart och kommersiellt! Det säger Patricia Edgar, som drog igång "World Summit" i Melbourne 1995. Kongressen hålls vart tredje år, tidigare också i London, Thessaloniki, Rio de Janerio och Johannesburg. Men vad kom fram under veckan i lilla Karlstad? Publicerat har bjudit in några av deltagarna till en studio på SR Värmland.

Närmare bestämt Per Lundgren, som håller i hela arrangemanget, normalt medielektor på högskolan i Karlstad.

Vidare Fredrik Rosenkvist - en av de unga som deltog i några av kongresspunkterna.

Två nya böcker med aktuell medieforskning

Med är också Cecilia von Feilitzen, medieprofessor och föreståndare för en avdelning på Nordicom vid Göteborgs universitet som sysslar med barn, unga och medier, The International Clearinghouse on Children, Youth & Media.

I veckan kom för övrigt två nya böcker  som tar upp det mesta nya som finns i forskningsväg i Norden på det här området.

Unga sällan i de traditionella medierna

Fjärde deltagaren i Publicerat är Liselotte Englund som också forskar om unga och medier.

Hon höll i ett speciellt journalistseminarium (anordnas två gånger per år sedan nu 20 år med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning), där det kom det fram att medierna gör fel som klumpar ihop alla under 18.

Det är stor skillnad mellan en femåring och en femtonåring till exempel.

Men det största problemet är att medierna inte alls släpper fram barn och unga! Om de inte gjort något dumt vill säga.

Ungdomsrådet värkte fram förslag till förbättringar

Det så kallade Ungdomsrådet (the Youth Council), som sammanträder på bilden överst, presenterade på fredagen sina sex förslag till förändringar som det hoppas ska ske till nästa Världskongress om tre år.

Den kommer för övrigt att hållas på Bali i Indonesien 2013.

Här listan från Ungdomsrådet:

Begränsad tillgång till internet

Se till så att barn är säkra på nätet

Barn och ungdom är inte involverade i beslutsfattande

Negativ representation av barn och unga i medierna

Brist på medieutbildningar

Kommersiella intressen kolliderar med socialt ansvar

Unga gjorde webbintervjuer och tidning

Mer om det här på World Summit on Children, Youth and Medias.

Där finns också video- och radio-intervjuer med flera av de medverkande och deltagarna på kongressen. Gjorda av ett gäng barn och unga.

De gav också ut en tidning varje dag om mycket av det som var uppe under mötet i Karlstad.

Ett utmärkt exempel där unga själv gör radio

Radio är det största mediet i Asien, Afrika och Latinamerika. Ett utmärkt exempel på de tankar och resonemang som kom upp under mötet i Karlstad, nämligen att barn och unga själva oftare ska få göra program och artiklar, står Plan International för.

Den oganisationen låter bland mycket annat helt enkelt barn och unga i de här delarna av världen att göra just radioprogram. 

Du kan höra en del av Plan Internationals program via den här.

"Journalistisk kvalitet? En antologi om hot och möjligheter när medievärlden förändras" - det är titeln på en intressant antologi om framtidens journalistik. I den delger oss ett 20-tal, främst journalister och medieforskare sina tankar på området. Publicerat har samlat tre av författarna till en diskussion om vad som kommer att hända med framtidens journalistik.

Närmare bestämt Axel Andén, chefredaktör på Medievärlden, som numera bara finns på webben och MarieLouise Samuelsson, frilansjournalist som skriver mycket om medier och forskning.

Dessa båda har ganska olika, för att inte säga helt skiftande, meningar om journalistiken, den nya tekniken och framtiden.

Omsätta sina tankar i praktisk handling

Så vad säger då Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström om saken? Som chefredaktör måste han omsätta sina tankar i praktiken genom att ge ut en tidning varje dag.

Boken har satts samman av, Institutet för mediestudier som också anordnade ett seminarium om journalistisk kvalitet i Stockholm i förra veckan.

En verktygslåda för ökad kvalitet

Där kunde man till exempel höra Ragnhild Olsen från Oslo universitet berätta om en verktygslåda för redaktionell kvalitetsmätning som man plockat ihop och börjat använda i Norge.

Hon gav ett exempel från en lokaltidning som visade sig innehålla fel i över 70 procent av artiklarna när de lämnades över till desken. När de sedan gick i tyck återstod fel i över hälften av artiklarna...

Då ska det påpekas att som fel räknades minsta kommatecken som placerats fel. Mer om verktygslådan.

Forskning liknar journalistik och vice versa

Ett kapitel av Per Molander, som nu är chef för Inspektionen för socialförsäkringen, har titeln "Journalisten som forskare" och tar upp det som borde vara likheter mellan forskning och journalistik.

Lider medierna av bristande nyhetskänsla?

Under seminariet kritiserade Molander också medierna för bristande nyhetskänsla. Härom veckan höll hans inspektion en presskonferens som innehöll flera intressanta nyheter om omdiskuterade Försäkringkassan.

-Det var bara F-kassans personaltidning som kom dit, berättade Molander.

Och journalisterna missade de intressanta nyheter som finns i den här.

Kanske för väl dolt i en pressinbjudan

Möjligen berodde det dåliga intresset på en inte alltför lockande? I den kan man inte hitta ett spår av att rapporten skulle innehålla sprängstoff...

I antologin "Journalistisk kvalitet?" skriver Axel Andén om Kvalitet som maktutövning. Han anser att kvalitetsdiskussioner till och med används för att bygga upp en mur mot den mångfald som de så kallade sociala medierna innebär.

Journalistyrket riskera att lösas upp?

MarieLouise Samuelssons kapitel har rubriken: Journalistyrket försvagas och backar mot 1800-talet.

Medan Daniel Sandström skriver under rubriken Var relevant och du ska överleva. Hör dem utveckla vad de menar i programmet.

Ny specialskriven låt i kampen för Dawit Isaak 

Där får du i slutet också höra lite av den nya låten "Release him" som den tillfälliga gruppen Brothers & Sisters of Dawit sjungit in.

Gruppen plockades ihop av Benyam Lemma Eriksson och består av flera kända göteborgsband som till exempel the Soundtrack of Our Lives och Fibes Oh Fibes.