Publicerat

Om man går tillbaka till radions födelse 1925 och följer utvecklingen fram tills idag, ser man att pressen i stort sett alltid kämpat mot public service- radions och televisionens utveckling. Tidningsutgivarnas hårda kritik mot Sveriges Radios nya webb kan närmast ses som en logisk följd av tidigare varningar och protester. Detta framgår klart av den forskning radiohistorikern Göran Elgemyr bedrivit. Och av de böcker han skrivit.

Därför gör Publicerat en historisk återblick tillsammans med Göran Elgemyr. Han får helt enkelt berätta hur förhållandet mellan tidningarna och radion utvecklats genom åren.

Hårdnande kritik

Tidningsutgivarna, med TU:s vd Anna Serner i frontlinjen, har under något år nu riktat allt hårdare kritik mot att Sveriges Radio och Sveriges Television satsar på och förbättrar sina webbsidor.

Kritiken förnyades i samband med att SR:s nya webb presenterades i förra veckan. (Här kan du höra en diskussion om saken mellan Anna Serner och SR:s vice vd Cilla Benkö ii förra veckan.)

Förtydligar sig

Kritiken finns sammanfattad i TU:s remissvar till den så kallade public serviceutredningen.

Anna Serner har senare mildrat, eller i varje fall förtydligat sin kritik:

-Public Service konkurrerar inte direkt mot tidningarna i dagsläget, men det finns en risk att de kan göra det, skriver hon nu i sin blogg på

Bonniers högste bas

I Publicerat tar vi också med några korta inlägg av det som sades om debatten under Public service-dagen som SVT, SR och UR anordnade i förra veckan.

Där hördes bland andra Bonniers styrelseordförande Carl-Johan Bonnier, SR:s vd Mats Svegfors och Martin Jönsson - redaktionschef på Svenska Dagbladet - i saken. 

Radiohistoria i bokform

Göran Elgemyr, som tidigare också var reporter på SR:s Studio Ett, har forskat i radions historia sedan 1970-talet. Och han har skrivit en hel del om motsättningarna mellan radion och tidningarna i böckerna "Radion i strama tyglar" och "Får jag be om en kommentar?".

Kampen om nyhetssändningarna

Det finns också en hel del om nyhetskonkurrensen mellan TT och Dagens Eko i boken "Dagens Eko - nyheter i radio under 50 år".

Där skriver bland andra dåvarande radio/tv-chefen Olof Rydbeck om striden mellan de båda nyhetssändarna.

-Arbetarrörelsen måste lära sig hur medierna fungerar. Och nyhetstyrning kan vara ett sätt att nå ut. Då kanske facken inte så ofta utmålas som bovar i dramat. Det säger Jesper Enbom - medieforskare vid universitetet i Umeå.

Handels sabbar påsken genom att varsla ett 80-tal butiker om strejk. Det var andemeningen i det som stod på en tidnings löpsedel i början av veckan.

Hade löpet istället sagt: Handels strejkvarslar för att ge dåligt betalda butiksanställda bättre villkor, då hade i varje fall det fackförbundet lyckats bättre med sin "nyhetsstyrning".

Strategisk kommunikation

Publicerat diskuterar medierna, facket och avtalrsörelsen med Jesper Enbom, som är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid universitetet i Umeå och specialiserad på strategisk kommunikation.

Frågan är också vad det betyder att upp mot 90 procent av dagstidningarna är borgerliga?

Övre medelklassvärderingar?

-Dessutom är kommer journalister från övre medelklassen. Det spelar också spela in i hur facket skildras, säger Jesper Enbom.

Kan detta också ha betydelse för hur medierna rapporterar inför valet i höst? 

Medialiserat samhälle

Enbom la nyligen fram avhandlingen "Facket i det medialiserade samhället", där han undersökt hur LO och medlemsförbunden hanterar medierna och den offentliga samhällsdebatten.

-Om man går ut i strejk idag gäller det inte bara att strejken blir effektiv, minst lika viktigt är hur själva strejken skildras i medierna, säger Enbom. Och det är där begreppet "news management" eller nyhetsstyrning kommer in i bilden.

Kluven inställning till medierna

Arbetarrörelsen har få egna tidningar och en minst sagt kluven inställning till medierna. Kring 90 procent av alla dagstidningar är borgerliga.

-Alltså måste andra medel tillgripas för att nå ut, anser Enbom.

Han har gått igenom flera omskrivna fall där fackföreningar varit iblandade.

David mot Goliat

I fallet med salladsbaren Wild´n fresh i Göteborg vann till exempel arbetsgivaren "kampen om mediernas gunst". Det var David mot Goliat.

Men i Toys "R" Us-striden var Handels plötsligt David mot en amerikansk leksaksjätte.

HUNGERSTREJK I MAROCKANSKT FÄNGELSE

Västsahariern Brahim Dahane, som i sin frånvaro tilldelades Angerpriset av den svenska regeringen i höstas, hungerstrejkar sedan en vecka tillsammans med flera andra människorättsaktivister i ett marockanskt fängelse.

Brahim Dahane och hans kamrater greps på Casablancas flygplats den 8 oktober i fjor. Då hade de precis återvänt från ett första besök i de västsahariska flyktinglägren i Algeriet.

Redan allvarligt sjuka 

Nu anklagas de för "samröre med fienden" och "hot mot nationens yttre säkerhet". Deras fall ska tas upp av en militärdomstol och de hotas av dödsstraff.

Men sen oktober har inget hänt, flera av dem är allvarligt sjuka - och nu vädjar de och deras anhöriga att de släpps tillsammans med alla andra politiska fångar. Mer om det här på tidskriften 

("Västsahara" är för övrigt en av flera samhällsinriktade tidskrifter som riskerar att mista sitt stöd från Kulturrådet i framtiden)

Misshandlades efter intervju

Som bekant ockuperar Marocko sedan mitten av 70-talet två tredjedelar av Västsahara. Marocko vägrar att acceptera ett självständigt Västsahara.:s Studio Ett.

Häromdagen misshandlades den västsahariske människorättsaktivisten Rachid Sghir av polis efter att han hade intervjuats av brittiska BBC.sändes förra söndagen.

Radio är som luft - den bara finns där, brukar man säga. Men konkurrensen hårdnar - från tv, nätet, mp3-spelare, mobiler och sociala nätverk till exempel. Så var händer med radion i framtiden? Det diskuterade kring 400 deltagare från 35 europeiska länder vid en stor radiokonferens i Köpenhamn i torsdags och i går.

Sveriges Radio satsar hårt på nätet och olika mobila plattformar, men skrotar i höst helt sändningarna på kort- och mellanvåg.

På torsdag presenterar SR istället en helt ny förstasida. Även P4 får en ny hemsida. Övriga kanalers startsidor kommer senare. Webbradion får också nytt format och ska bli enklare att lyssna på.

Satsar allt på nätet?

Men måste det betyda att kort- och mellanvågssändningarna försvinner helt?

Det frågar vi Sveriges Radios vice vd Cilla Benkö, som var en av deltagarna på radiodagarna i Köpenhamn.

Allt radiofolk

Och vad händer med radion i övriga Europa? Det diskuterade mängder av talare på "Radiodays Europe 2010", en konferens om enbart radio.

Bland deltagarna fanns både representanter för  kommersiell- och public service-radio.

Vanessa fast i studion

Publicerat var med och lyssnade på en del av radiomakarna. Till exempel Vanessa Feltz, programledare på BBC London, som sänder från 9 till 12 sex dagar i veckan.

Hemligheten bakom hennes succé är att hon lärt sig lyssna på de medverkande, tror hon.

Fast en del undrade kanske hur det fungerar med arbetstidslagstiftningen? Hon beordrades mer eller mindre av sin ledning att ta sig till Köpenhamn. Själv ville hon helst stanna kvar hemma hos sina lyssnare...

Glöm allt du lärt!

Italienska RAI 2:s Filippo Solibello sänder ett populärt kvällsprogram för unga som heter Caterpillar. 

-Skrota allt du lärt dig om radio! Spela bara independent-musik som du själv gillar, hoppa över de populära låtarna. Och försök inte spela "cool", löd några av hans råd till de som vill nå unga lyssnare.

DAB, DAB+, DRM...

Mycket handlade också om en seg fråga: den ständiga väntan på radions digitalisering. Webben löser knappast alla problem.

Vi sammanförde Kerstin Häggblom, chef för Radio Vega i Finland med Cilla Benkö och Staffan Rosell - vd på SBS, som ligger bakom Mix Megapol bland annat. Med i samtalet är också Anders Held från SR, som organiserat de två radiodagarna.

Ut ur tv-skuggan?

I framtiden ska det blir ett årligen återkommande evenemang. Kanske ett tecken på att radion håller på att ta sig ut ur tv-skuggan?

-Det unika är att vi lyckats samla radiofolk från både de kommersiella radiostationerna och public service-radion i hela Europa, säger Held.

DAWITS FRU VÄDJADE TILL NORGE

I söndags vädjade Dawit Isaaks fru Sofia Berhane Zumi till Norges utrikesminister Jonas Gahr Störe att han och den norska regeringen ska engagera sig i fallet med hennes fängslade man.

Hon gjorde det i samband med att hon och hennes barn hämtade det norska författarbundets yttrandefrihetspris på 200 000 norska kronor som tilldelats Dawit.

Ett halmstrå

Kanske kan Norge som har goda förbindelser med Eritrea och en ambassad i landet komma längre än svenska UD lyckats med?

Mer om detta på Sveriges Radios

När Institutet för mediestudier drogs igång av ett antal företag och organisationer för elva år sen trodde kritikerna att McDonalds och de andra var ute efter att stoppa hård granskning. Sedan ett år finns sajten "Second Opinion", som lever på att missnöjda uppdragsgivare bekostar sajtens mediekritik. De är enbart ute efter att tjäna pengar, säger kritikerna. Men vilka mål har de här mediegranskarna? Har de satt några spår i press, radio och tv? Har de förbättrat journalistiken?

Det frågar vinye föreståndare Torbjörn von Krogh och Mats Olin, som grundat, "Andra åsikten".

Men frågan går också till frilansjournalisten Fredrik Laurin, som mest arbetar för SVT:s Uppdrag Granskning och skriver i tidskrifter som Filter.

Ganska etablerat

Och till frilansande PR- och kommunikationsmannen Staffan Dopping, länge känd som journalist på radio och tv.

Institutet för mediestudier - även kallat Sim(o), som står för Stiftelsen Institutet för mediestudier (oberoende) - är idag ganska etablerat. Kritiken upphörde ganska snabbt.

Men samtidigt har kanske institutets verksamhet varit ganska osynlig?

Tips om mediekritik

Hur som helst kan man hitta mängder av länkar, tips och råd om mediekritik och mediegranskning viapå institutets hemsida. Mediestudier driver också en.

På annan plats finns de kring 50 rapporter och skrifter som getts ut på uppdrag av Sim(o).

Stormigare runt Andra åsikten 

Då blåser det hårdare på Second Opinion, framför allt för att den mediekritiska sajten helt bekostas av missnöjda uppdragsgivare.

-Deras granskningar måste klart tillfredsställa uppdragsgivarna. Annars får de ju inget betalt, säger kritikerna.

Tyckare saknar tyckare

Hör också vår tyckare Johannes Ekman, som gör vad han kan för att få en annan känd tyckare ut på banan för att tycka till om slakten, ja, till och med kastreringen av DN Kultur.  

Det är dags att en viss Croneman äntligen lever upp till sitt stora civilkurage!

AGNETA DREBER NY SR-ORDFÖRANDE

På tal om förra veckans Publicerat - den så kallade förvaltningsstiftelsen föreslår att Agneta Dreber blir ny styrelseordförande i Sveriges Radio. Hon efterträder i så fall Ove Joanson, som varit SR-ordförande sedan 2003. 

Dreber är sedan 2002 vd för Livsmedelsföretagen, har varit generaldirektör för Folkhälsoinstitutet och borgarråd i Stockholm. Hon är ledamot av Pressens opinionsnämnd.

LEIJONBORG FÅR UR ISTÄLLET

Lars Leijonborg föreslås bli ordförande i Utbildningsradion och Lars Engqvist får fortsätta som ordförande i Sveriges Television.

Senast om ett par veckor måste de svenska public service-bolagens ägare, den så kallade förvaltningsstiftelsen, tillsätta en ny ordförande för Sveriges Radio. Enligt flera uppgifter lär tidigare folkpartiledaren Lars Leijonborg ligga bäst till. Men är det bra med politiker i styrelsen för public service-bolagen? I Tyskland gick det ganska snett när en del politiker i styrelsen för tv-kanalen ZDF bestämde sig för att bli av med chefredaktören Nikolaus Brender. Alla andra inblandade ville ha honom kvar. Men Brender tvingas sluta den sista mars, officiellt för att ZDF:s tittarsiffror minskar. Fast alla vet att det beror på att politikerna i styrelsen aldrig lyckades kontrollera honom.

Skulle något liknande kunna hända i Sverige? Det frågar vi it-debattören och historikern Lars Ilshammar, som suttit länge i SR:s styrelse.

Ökat politikerinflytande?

Ilshammar är starkt kritisk mot att förvaltningsstiftelsens styrelse tycks gå tillbaka till det gamla kritiserade systemet: att dela upp och ut public service bolagens högsta styrelseposter som reträttplatser för tidigare aktiva toppolitiker. Detta i stället för att låta personer med medieerfarenhet styra bolagen.

Ove har gjort sitt

Ove Joanson, journalist med breda kunskaper om medier, har under lång tid varit ordförande för Sveriges Radio. Därtill en gång utsedd av moderaterna, som vill minska det politiska inflytandet över public service-medierna.

Nu har Joanson bett att få träda tillbaka och måste erättas.

Har medieerfarenhet 

Tidigare har socialdemokraterna tillsatt Lars Engqvist som styrelseordförande för Sveriges Television. Till skillnad från Joanson länge politiker (S), men med lång erfarenhet som chefredaktör för tidningen Arbetet.

Och ordförande i Utbildningsradions styrelse är numera centerpartisten Christina Linderholm.

Sista ordet inte sagt?

Fram tills i år har regeringen tillsatt styrelseordförandena i bolagen. från i år ska förvaltningsstiftelsen istället sköta det uppdraget. Detta som en sorts garanti för att posterna ska tillfalla kompetenta, mediekunniga personer.

har socialdemokraten Åke Gustavsson och folkpartisten Jan-Erik Wikström nu först enats om att Lars Leijonborg ska bli ordförande för SR. Efter kritik diskuteras möjligen fler namn.

-Inga kommentarer, säger Sven-Christer Nilsson - ordförande i förvaltningsrådet, som vi får kontakt med först efter att Publicerat är klart.

Nilsson vill inte ens berätta vilka datum förvaltningsstyrelsen ska sammanträda. Men innan SR:s bolagstämma i slutet av mars måste ett namn vara klart.  

Ingen regeringskanal

En stor del av Publicerat handlar annars om historien med Nikolaus Brender, som lyckats hålla politikerna stången under tio år som ansvarig för programmen i ZDF, den "Andra tyska tv-kanalen".

Public service kanalen ZDF kom till efter att storasyster ARD bildats. ARD bygger på de olika delstaternas radio- och tv-bolag. Som motvikt till dessa ville förbundskansler Konrad Adenauer dra igång en privat, nationell tv-station som skulle bli en sorts regeringskanal.

Det fick han inte för författningsdomstolen.

Kämpat länge

Istället startades den nationella kanalen ZDF, med säte i Mainz. I förvaltningsrådet för kanalen sitter fortfarande ett antal politiker med Hessens konservative ministerpresident Roland Koch som ordförande. Koch har arbetat länge för att bli av med Brender. 

Angrepp på tryckfriheten

I slutet av november i fjor lyckade han. Med rösterna sju röster mot sju bestämde styrelsen att  Brenders mandat inte skulle förlängas, trots att generaldirektören för ZDF gett honom förnyat förtroende. Det krävdes två tredjedels majoritet för att han skulle få behålla jobbet.

Det hjälpte inte att hela medietyskland protesterade. Samstämmiga röster, från vänster till höger, säger sig nu ha bevittnat ett brutalt angrepp på den tyska pressfriheten.

Agenter på redaktionerna?

I en intervju iför några veckor sedan anklagade Brender dessutom politikerna för att ha infiltratörer på redaktionerna, som...

Kommer vi att lyssna mer på Sveriges Radio via våra tv-apparater i framtiden? Det hoppas två ljudtekniker på SR som håller på med flera projekt, både i det nuvarande marknätet och i det kommande. SR är till och med först med att sända bild i det här formatet (MPEG 4). -Det skulle inte alls bli särskilt dyrt med grannländernas public service-tv i distributörernas grundutbud. Det hävdar Copyswedes vd Mattias Åkerlind i motsats till vad Com Hem sa i Publicerat förra veckan.

Publicerat förra veckan handlade om nordisk tv i det digitala marknätet. Mindre om Sveriges Radios kanaler, som redan finns där. Men kanske blir det vanligare att lyssna på radio via tv-apparaten i framtiden?

Radio via tv-näten

Det pågår nämligen en hel del försök med radio via de digitala marknäten. Det vet Lars Mossberg och Bo Ternström från Sveriges Radios Tekniska utvecklingsavdelning mer om.

De håller på med flera radioprojekt i marknäten. SR är till och med först med bilder i SVT:s framtida digitala nät. 

Andra generationen marknät 

Det handlar alltså om det man kan kalla andra generationens marknät, DVB-T2. I det får fler radiokanaler plats. Dessutom kan de mer mobila och portabla tjänsterna förbättras via det här formatet (MPEG4).

Radio i vanliga FM-mottagare, i mobilen, webbradio, radio via dator och poddradio är vi redan ganska vana vid. Men hittills har radio via kabel-tv eller marknät inte blivit någon större succé. Men det blir kanske så i framtiden?

Mest för ljudnördar?

Fast vill vi lyssna på radio via våra tv-apparater? Är det inte risk för att radion upplevs som en sorts tv?

Eller är det här ytterligare ett exempel på så kallad mediekonvergens, det vill säga att medierna glider samman och in i varandra?

Nordisk tv mycket billigare

Förra veckan hävdade Com Hems Simon Gate att det skulle kosta företaget 275 miljoner att lägga ut grannländernas public service-tv i grundutbudet. Något som flera politiker gärna vill.

Men Copyswedes vd Mattias Åkerlind säger nu att de här kanalerna går att lägga ut betydligt billigare. Precis som andra europeiska tv-kanaler.

I alla nya boxar

Och de kommer kanske att finnas åtminstone i andra generationens marknät som SR redan testar och alla nya tv-apparater och boxar är förberedda för.

-Förhandlingar är på gång redan i vår. Det handlar mer om vilja än om stora pengar, anser Mattias Åkerlind på Copyswede.

Fullsatt Bio Rio såg det SVT inte visar

Hör också lite mer om den kontroversiella filmen "La Terre parle Arabe", "Marken talar arabiska", som nu har visats på biografen Bio Rio i Stockholm på privat initiativ. Vi talade om den här filmen i

I 40 år har en del politiker kämpat förgäves för en gemensam nordisk tv-kanal. I ett tiotal år har de diskuterat en nordisk kultur tv-kanal typ tysk/franska Arte. Det förslaget har aktualiserats igen av oppositionspartierna i Norge. Nu vill svenske politikern Mats Johansson i varje fall ha igång en nordisk tv-PORTAL på nätet. Ett kanske mer realitiskt projekt? Frågan är också om möjligheterna att se grannlands tv bara ska försämras?

-På den nordiska tv-portalen ska man hitta Matador och liknande intressant material från de nordiska tv-bolagen. Det finns massor i arkiven.

-Och vi är beredda att skjuta till pengar för att få igång portalen, säger Mats Johansson - moderat riksdagsledamot och medlem i Nordiska Rådet.

Nordisk förkämpe

Vi sammanförde honom med Anders Ljunggren - numera svensk ambassadör i Island, som länge kämpat för ett ökat nordiskt innehåll i våra tv-apparater.

Ljunggren var tidigare centerpolitiker och har bland annat utrett olika radio- och tv-frågor.

Vilka är hindren?

Så varför har planerna på en gemensam nordisk tv-kanal aldrig blivit verklighet? Och varför blir det allt svårare att se våra grannländers tv-kanaler?

Tvinga in public service

Ordföranden i Nordiska Rådets kulturkommitté - Mogens Jensen - vill nu tvärtom att alla tv-tittare i Norden ska få tillgång till åtminstone public service tv-kanalerna från Sverige, Danmark och Norge.

Vad sysslar Boxer-Robert med?

Idag finns grannlands tv inte ens i statliga svenska Boxers utbud av marksända digitala kanaler. Däremot erbjuder Boxer åtminstone kommersiella svenska TV4 och norska TV 2 i Danmark.

Så varför erbjuder "Boxer-Robert" några grannlandskanaler i Danmark, men inga alls i Sverige? Han hänvisar frågan till regeringen och Radio- och tv-verket.

Comhem störst på kabel

Kerstin Morast - chef för tillståndsavdelningen på Radio- och TV-verket - blir den som får förklara Boxer-Roberts helt olika kanalerbjudanden.

Kabel tv-jätten Comhem, som numera ägs av två amerikanska riskkapitalbolag, distribuerar tv-kanaler till kring 40 procent av de svenska kabel-tv hushållen. Så varför finns inte grannlands tv med i deras grundutbud?

Vill tittarna ha nordiskt?

Simon Gate är ansvarig för tv och innehållet på Comhem. Och hans företag ha nyligen  undersökt vad tv-tittarna vill ha för kanaler.

När det gäller Viasats och Canal Digitals satellit-utbud finns grannlandskanalerna inte ens med som tillägg.

Började med kulturupprop

De senaste utspelen i de här segdragna frågorna började med att ett antal kulturpersonligheter i Norge hade tröttnat på alla amerikanska serier och drog igång ett upprop för fler nordiska och europeiska program på tv.

Hela den norska oppositionen med Höyres Olemic Thommessen i spetsen förde saken vidare i Nordiska Rådet. Nu kräver de en nordisk kultur tv-kanal i samma stil som  

Vad vilja våra lyssnare?

Vad tycker du som tv-tittare? Vill du se fler nordiska tv-program? Skriv gärna till [email protected]. Eller till Publicerat 21101 Malmö.

Du kan också kommentera här intill:

I Finland pågår ytterligare nedbantning medan lyssnare och tittare protesterar högljutt mot en ny medieavgift. I Norge står en hård kamp om makten över de nya medierna, medan svenska SVT, SR och UR är inne i en tillfällig andhämtningspaus. I Island riskerar public service radio och tv svältdöden. Medan de danska verkar överleva den tidigare chockterapi de var orsak till.

Publicerat har varit på ett nordiskt medieseminarium på Hanaholmens kulturcentrum utanför Helsingfors, där de stora finska, kommersiella mediekoncernerna betygade public service sin vördnad. De var fullt beredda att leva i fredlig samexistens.

En grekisk tragedi?

-Men bakom kulisserna kan vi ana ett riktigt grekiskt drama. En kamp om överlevnad från båda sidor, säger Tom Moring - professor i journalistik i Helsingfors.

Tom Moring ser en stor risk för segregerade mediesamhällen, där kvalitetsjournalistik bara når en mindre del av invånarna i Norden.

EU mot public service? 

Så vi sammanförde honom med Mats Svegfors - vd på Sveriges Radio - Gunilla Ohls, programchef på finska YLE och Hallvard Moe, medieforskare från norska Bergen, som specialiserat sig på forskning om public service-medierna. Inte minst om deras förhållande till EU och de kommersiella bolagen.

Speciell nordisk ps-kultur?

Frågan är vad som händer med public service-medierna i de nordiska länderna i framtiden? Vilken roll kommer de att spela i medievärlden?

Finns det kanske trots alla problem till och med en speciell nordisk public service-kultur värd att exportera? Det hävdar i varje fall en del medieforskare i andra länder.

Bok om frågorna

Det här seminariet är det första i en serie på fem som ska hållas det här året och början av nästa. Bland arrangörerna finns Nordicom - det utmärkta forskarcentret i Göteborg.

Och därifrån har medieprofessor Ulla Carlsson tillsammans med Eva Harrie sammanställt en skrift med titeln "Nordiska public service-medier i den digitala mediekulturen" med underrubriken: Pengar, politiken och publiken.

I ett minfält

I den finns bland annat några intressanta analyser av var public service-medierna står idag. Enligt medieprofessor Anker Brink Lund från Köpenhamn står de i ett veritabelt minfält.

Det gäller att inte bli paralyserade, men samtidigt att inte klampa på för snabbt. Och åt vilket håll, och med vilken hastighet?

I veckan har Sydsvenskans tidigare chefredaktör Hans Månson suttit i något så sällsynt som en tryckfrihetsrättegång, stämd för grovt förtal. Men Månson friades. Samtidigt kommer hans bok "Spelet bakom rubrikerna" ut. Undertitel:"Om journalister, journalistik och det personliga ansvaret". I boken visar han mängder av exempel på att även våra mest etablerade massmedier ofta tillåter sig att slira på regelverken.

Varför finns Zlatans Ibrahimovic sko i närbild på nyhetsplats i Expressen? Hur lätt är det att få en gratisresa till Israel? 

Hur lyckas Sveriges Television göra dyra program utan att självt betala så mycket? Varför skriver Bonniertidningarna så mycket om TV4:s program?

Många inblandade

Inom branschen är slirandet på regelverken inget nytt eftersom många på ett eller annat sätt, i större eller mindre utsträckning, är inblandade.

Det kan handla om crosspromotion, indirekt sponsring, textreklam, betald journalistik och så vidare i en lång rad.

Flera Publicerat?

Varje kapitel i boken "Spelet bakom rubrikerna" skulle lätt kunna bli ett helt Publicerat-program. Men vi ska tillsammans med Hans Månson försöka hinna igenom en del av alla de egna och andras exempel boken visar upp.

Sedan kan gärna några av de omdiskuterade höra av sig, så lovar vi att gå vidare, att utveckla deras fall. 

Indirekt sponsring

Det kan gälla vinexperten Bengt Frithjofsson, som i varje fall inte tillåts göra reklam för sina egna viner. Eller hans ostkännar-kollega Steffo Törnquist?

Eller kanske en diskussion om Sveriges Televisions indirekta sponsring? Något som Hans Månson hävdar att SVT lever gott på.

Till samma slutsats kommer Riksrevisionsverket.  

I det fördolda

Journalistik är att berätta om vad som hänt. Journalistiken ska avslöja, ge bakgrund, förklara och informera. Men det ingår också i uppdraget att det ska ske korrekt och allsidigt, utan dolda påtryckningar - fritt från jäv och ekonomiska smörjmedel.

Ändå så struntar journalister och medier ibland i de frivilliga, ganska få, men dock gemensamma spelreglerna. Och ställs mycket sällan - som Månson i veckan - till svars.

Frågan är vad det kan bero på? Och vad man kan man i så fall göra åt problemen?

Bred erfarenhet

Hans Månson har tillbringat större delen av sitt yrkesliv på de stora nyhetsredaktionerna, främst i Stockholm.

Men även varit gästprofessor i praktisk journalistik på JMG i Göteborg.

Om bokutgivning

Ett kapitel i hans bok har rubriken "Gemensam recensionsdag startmotor i försäljningen". De som bryter mot detta datum kan råka illa ut. 

Så hur ser han då på att Publicerat uppmärksammar hans bok redan innan den är utgiven?

Det är svårt att höra när det ligger bakgrundsljud under talet. Olidligt när musik och tal sänds på så olika nivåer. Varför blir det helt tyst i radion i bland? De här hör till de vanligaste frågorna och klagomålen som strömmat in till Sveriges Radios Lyssnarkontakt. Samtidigt visar en färsk undersökning att 82 procent av den svenska befolkningen anser att Sveriges Radio har bra ljud och god hörbarhet.

Men det är naturligtvis meningen att alla lyssnare ska tycka att ljudet är bra och hörbarheten god. Så var ligger problemen?

Det diskuterar vi med två erfarna ljudtekniker och sänder hela Publicerat i form av Lyssnarkontakt.

Tidigare musiktekniker

Beredd att svara på lyssnarnas frågor är Hans-Erik Järvenhag, biträdande teknisk chef på programenheten i Stockholm. Han har dessutom tidigare lång erfarenhet som musiktekniker.

Speciellt hörbarhetsprojekt

Diskuterar ljudfrågorna gör dessutom Björn Carlsson från SR:s utvecklingsenhet, tidigare teknisk chef på SR Gotland. Carlsson har också hållit i det så kallade hörbarhetsprojektet på Sveriges Radio.

Många frågor

Frågorna till [email protected] om ljud och hörbarhet är många. Du kan ta del av de som nått oss bara den senaste veckan genom att.

Radio är fantastiskt, men...

Radio är fantastiskt - ett enkelt och billigt massmedium, brukar det hela.

Men det finns ändå flera ställen i "ljudkedjan" ett fel eller ett problem kan uppstå. Det gäller ända från inspelningstillfället till det att ljudet når vår radioapparat - eller för den delen dator, webbradio, mobil eller mp3-spelare.

Svårare rädda ljud?

Tidigare kunde ljudtekniker "rädda" dåligt ljud genom att filtrera bort det som störde, höja och sänka ljudnivåerna osv. Numera görs det här jobbet oftast av journalisterna själva vid en dator, där möjligheterna är mer begränsade samtidigt som ljudbehandlingen är enklare.

Och det vanliga är att "ljudproducenterna", dvs reportrarna sitter vid ett skrivbord och lyssnar och redigerar på datorns ljudbehandlingsprogram, och ljudet kommer via hörlurar.   

Teknik vid direktsändning

Vid större direktsändningar sköter oftast ljudtekniker sändningen.

Men fel kan uppstå i flera andra led i ljudkedjan också. När ljudet tankas in, när det sänds vidare, och slutligen tas emot i våra radioapprater. 

Eller lyssnar du via en fin ljudanläggning? Även detta spelar naturligtvis stor roll i vilket det slutliga ljudet blir.

  

YTTERLIGARE FRÅGOR EFTER PROGRAMMETS SLUT

Här några lyssnarfrågor som inte fick plats i programmet: 

Vi bad Hans-Erik Järvenhag om besked: Hur förfara med Publicerats ljudbädd under löpet i början av programmet? Det upplevs som störande av en några lyssnare, eftersom det är ett bakgrundsljud. Men är samtidigt en etablerad del av programmets form.

Och vad säger Björn Carlsson om det lyssnaren Sören Nyström i Linköping tagit upp, nämligen att ivriga medverkande ofta talar i munnen på varandra?

Andra lyssnare tycker att flera programledare i Sveriges Radio ofta talar för fort. Stämmer detta?

Flitige radiolyssnaren Carin Åberg gillar inte att väderfolket på SMHI ofta blir brutalt avbrutna, till exempel av en nyhetssändning. Det hade en ljudtekniker skött mycket snyggare än SR:s automatik.

Åberg undrar också om och varför flera program komprimeras, det vill säga att ljudet trycks i hop - kanske för mycket och ofta?   

Lyssna härintill!