Publicerat

Tar journalisterna för stor plats i dagens medier? Varför dessa jättelika bildbylines, undrar en debattör i Publicerat. Vår medietyckare Johannes Ekman frågar sig om inte det snart är dags att ekonomijournalisterna gör en första samlad analys av vad den svenska Storean har kostat oss? Det vill säga alla privatiseringarna av den offentliga sektorn. Och på tisdag är det pressfrihetens dag. Men är Sverige längre värt epitetet pressfrihetens högborg?

Är journalisterna viktigare än de artiklar de skriver?

Den uppfattningen kan man lätt få om man bläddrar i några dagstidningarna idag, tycker Per Runesson, själv gammal journalist.

Sämre variant av amerikansk New Journalism?

Runesson har läst ett större antal dagstidningar och finner flera artiklar som mest handlar om skribenten själv.

-En sämre svensk variant av det som kallades New Journalism i USA på 70-talet, undrar han.

Varför aldrig ett samlat grepp om alla utförsäljningar?

Hör också Johannes Ekman (som vi lägger ut bild på här på hemsidan utan att skämmas...), som tycker det är dags att också ekonomijournalisterna börjar ta ett samlat grepp över vad alla privatiseringar har kostat Sverige.

"Privatisering av vinster, förstatligande av förluster"?

En journalistisk analys av de många skandaler som kantat så många av privatiseringarna av den offentliga eller gemensamma sektorn i Sverige.

En samhällsförändring som av en del beskrivits som " privatisering av vinster och förstatligande av förluster..."

ÄR SVERIGE PRESSFRIHETENS HÖGBORG?

Och med tanke på att det är Pressfrihetens dag på tisdag den 3 maj: har journalisten Anwar Hossain i Stockholm någon chans att få stanna kvar i Sverige, trots Migrationsdomstolens beslut om att han ska utvisas?

-En vanlig domstol skulle aldrig anse att de bagateller Anwar gett fel uppgifter om skulle betyda att han inte är trovärdig i sakfrågan, säger hans advokat Simon Andersson, som överklagat fallet till Migrationsöverdomstolen.

Krävs ett principiellt viktigt intresse

Men för att den ska bevilja prövningstillstånd krävs att fallet är av principiellt intresse.

I andra hand vill Andersson att Hossains fall återvisas till Migrationsdomstolen för fortsatt utredning.

Annars kommer Anwar Hossain att utvisas, trots att han riskerar ett dödsstraff i sitt hemland. Frågan är i så fall om Sverige fortfarande är värt epitetet pressfrihetens högborg?

Årets pressfrihetspris till Google-chef

Och på tal om pressfrihet, på tisdag får Wael Ghonim, Googles  marknadschef för Mellanöstern och Nordafrika den svenska sektionen av Reportrar utan gränsers pressfrihetspris för i år. 

Motivering:"För att han med sitt modiga bruk av sociala medier som Facebook och Twitter är en viktig inspiratör för den egyptiska demokratirörelsen."

Hur har de japanska medierna rapporterat om jordbävningen utanför Fukushima, den efterföljande tsunamin och kärnkraftsolyckan? Och vad kan man säga om de svenska och andra västmediers rapportering om katastrofen? Det diskuterar Publicerat med två svenska journalister som arbetar i Japan sedan över tjugo år.

-De japanska medierna lider av en gammal sjuka. De får aldrig nog av att vältra sig människors lidande.

Det hävdar Hans Schimizu Karlsson som arbetat längre för japanska medier och bor i västra Tokyo.

Zoomar in på människor som bryter ihop

-Medierna i väst brukar balansera lite med historier som får ett bra slut. Men så gör de aldrig i Japan.

-Därför får vi ständigt se tv-kameror som zoomar in på människor som bryter ihop, säger Karlsson. 

Vissa västmedier överdriver en hel del

Kjell Fornander, för länge sedan Aftonbladets man i Tokyo som numera driver en pr-firma, reagerar mest över västmediernas överdrifter.

-"Nu töms Tokyo", hade Dagens Industri som rubrik.

-Det var väl den starkaste överdriften hittills, tycker Kjell Fornander, som Publicerat träffar på den Internationella pressklubben i Tokyo.

MIGRATIONSDOMSTOLEN VALDE ATT INTE TRO PÅ ANWAR 

Och vi kan lägga till att Anwar Hossain inte fick gehör för sin överklagan till Migrationsdomstolen.

Domstolens majoritet tror inte på Anwar Hossains bevis för att han riskerar dödsstraff om han utlämnas till Bangladesh.

Uppenbarligen anser domstolens majoritet att åtalet för mord i Bangladesh är fejkat, trots att han visat upp orginalhandlingen.

Kunde enkelt ha ringt rätten i Bangladesh

Ett enkelt sätt att ta reda på hur det ligger till hade varit att ringa rätten i Bangladesh. Eller låta ambassaden där utreda det hela.

Nu kommer Anwar att via sin advokat överklaga till Migrationsöverdomstolen, som dock bara tar upp principiellt viktiga fall.    

En med skiljaktig mening

En ledamot i Migrationsdomstolen anser dock att Anwar riskerar dödsstraff, och att han därför inte ska utvisas.

Många journalister som riskerar fängelse, tortyr och avrättning tror att Sverige är ett land som står upp för mänskliga rättigheter som press- och yttrandefrihet. Därför kommer en del av dem hit.

Sveriges goda rykte som förkämpe för yttrandefrihet i fara

Men frågan är hur det egentligen står till med det här idag?

Utvisas Anwar Hossain, trots att Sverige har skydlighet att ge honom skydd här, är svaret mycket tråkigt - ja, rent av fullständigt beklämmande.

-EU-rättsligt finns det större anledning att ingripa med sanktioner mot den ändrade medielagen i Ungern än vad det gjorde när EU införde saktioner mot Österrike för elva år sen. Det anser Joakim Nergelius - professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Han har granskat både den första versionen och den sen delvis ändrade medielagen i Ungern.

Joakim Nergelius säger att den ungerska medielagen på ett helt annat och mer konkret sätt aktualiserar frågan om EU-sanktioner mot Ungern.

Speciellt i ljuset av en ny ungersk konstitution som lär träda i kraft 2012.

Medielagen är fortfarande ett hot mot pressfriheten

Hör honom utveckla sitt resonemang i Publicerat.

Hela hans 12- sidiga analys finns också publicerad. Tidskriften ges ut  ut av Sieps -Svenska institutet för europapolitiska studier.

Och så här gick det när PEN-klubben i i Sverige anordnade en debatt om Ungerns medielagar härom veckan.

Journalisterna gav ut tidning med tom förstasida

Klart är att ungerska journalister inte alls gillar medielagen i den nya formen heller. Björn Kumm har träffat två redaktörer på Ungerns största tidning Nepszabadsag i Budapest.

Närmare bestämt andreredaktör Gabor Horvath och Edit Inotai, som är utrikesredaktör och ledarskribent på tidningen.

BLOGGAREN YOANI SÁNCHEZ FÖR ETT CYBERKRIG?

Hör också om den kubanska bloggaren Yoani Sánchez som i ett program i Kubas statliga tv härom veckan sades föra cyberkrig mot sitt hemland...

Detta trots att hon mest bloggar om alldagliga saker på Kuba.. 

Per Runesson sammanfattar historien om den prisbelönta bloggaren.

Hur fungerar dagens och framtidens specialreportrar på de lite bredare massmedierna? Och hur har utvecklingen varit fram tills idag? Det diskuteras i Publicerat med anledning av en ny skrift med titeln "Specialreportern - framväxt, funktion, framtid".

I skriften, som publiceras av (Sim(o)), presenteras en ny undersökning som visar både att antalet och andelen specialreportrar har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Åtminstone på storstadstidningarna där neddragningarna varit störst.

Risken finns dessutom att framtidens specialreporter blir både outsourcad - och sårbar!

Det tror medieforskare och journalistlärare Gunnar Nygren vid Södertörns högskola.

Har undersökt utvecklingen på tolv redaktioner

Publicerat har bjudit in honom och Sara Sjöström, som gjort själva undersökningen och talat med både reportrar och chefer på tolv stora och mindre redaktioner inom press, radio och tv.

Närmare bestämt fyra storstadstidningar, fem lokal/regionaltidningar och tre etermedieredaktioner: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Länstidningen i Södertälje, Nerikes Allehanda, Södermanlands Nyheter, Sundsvalls Tidning, Västerbottens-Kuriren, Sveriges Radio Ekot, SVT Rapport och TV4 Nyheterna.

Mellan en tredjedel och hälften har försvunnit

Tillsammans bestod redaktionerna av 856 reportrar 1990, tjugo år senare har antalet minskat till 765. År 1990 fanns det 553 specialreportrar, 2010 hade de minskat till 468.

Och tittar man noggrant på storstadstidningar så hittar man fler  intressanta siffror: Göteborgs-Posten, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan har tillsammans minskat antalet reportrar med en tredjedel mellan åren 1990 och 2010.

Svenska Dagbladet har minskat mest

Svenska Dagbladet står för den största nedskärningen, med fler än hälften, 170 reportrar har blivit 76. Tätt följt av Dagens Nyheter där 195 reportrar minskat till 105.

Bland lokal- och regionaltidningar har tre av fem tidningar tvärtom utökat antalet reportrar.

Radio och tv har ökat men ändå minskat

Etermedierna har ökat - men ändå minskat om man tänker på att det är många fler sändningar dygnet runt i tv numera.

Men hur går det för specielreportrarna i framtiden?

Det diskuteras också på måndag den 11 april på ett i Stockholm.

-Var inte rädd för satellit tv-mottagarna! Parabolerna gör inte att de arabisktalande i EU-länderna isolerar sig framför nationella arabiska tv-kanaler istället för att anpassa sig till det nya hemlandet som det påstås. -De ser på många olika kanaler. Och hela tiden kritiskt. Det hävdar Christina Slade - professor vid City University i London, som lett en stor EU-undersökning om arabisktalandes medievanor i sju olika länder.

"Medier och Medborgarskap",() kallas projektet som presenterades i Bryssel häromdagen.

I Stockholm, Berlin, London, Amsterdam, Paris, Madrid och Nicosia har kring 400 arabisktalande i varje huvudstad fått sin mediekonsumtion undersökt.

Fokusgrupper har fått föra dagbok och frågats ut

I sex av städerna har specialla fokusgrupper från de arabisktalande sen fått föra dagbok om hur de använder medierna, främst tv. 

Och de har dessutom träffats, diskuterat och frågats ut av undersökarna. 

Myten som används i invandrardebatten krossas

-Myten som ofta används i debatten mot invandring, att de arabisktalande indoktrineras av arabiska tv-kanaler, krossas, säger Leonor Camauër, medieforskare vid Örebo Universitet, som lett den svenska delen av undersökningen.

Många fungerar som ideal för mediekonsumenter

-Framför allt är de nästan alla väldigt kritiska mediekonsumenter.

-De jämför hela tiden rapporteringen i de inhemska, de transnationella arabiska och nationella arabiska tv-kanalerna, berättar hon.

Jämfört Stockholm med Berlin, Amsterdam och Madrid

Camauër har också jämfört hur fokusgrupperna i Stockholm och tre andra städer ser på sina nya hemländers tv. Och här kritiseras dessa för att ha ett alltför västligt perspektiv. Dessutoms saknas ofta bakgrunder.

RAPPORT FRÅN ANWAR HOSSAINS MÖTE MED RÄTTEN

Hör också en rapport av Klara Klintbo Skilje om hur det gick för JMK-eleven Anwar Hossain i Stockholm, som skulle utvisas till Bangladesh trots dödshot.

Till slut fick han framträda i en muntlig utfrågning i Förvaltningsdomstolen för en vecka sen. 

Resultatet kommer om en vecka

Förhandlingarna pågick i fem timmar. Och Anwar var nöjd efteråt.

Resultatet får vi reda på fredagen den 8 april.

Men efter förhandlingarna, där alla handlingar visades upp och nu blev korrekt översatta, vore det naturligtvis märkligt om de svenska myndigheterna vidhåller att han ska utvisas.

Även om de amerikanska medierna, framför allt dagstidningarna, upplevt två hemska år så frodas kvalitetsjournalistiken på flera håll i landet. Det berättar Jakob Elkjaer - medieredaktör på Politiken, som rest runt i USA på jakt efter lösningen för framtidens journalistik. Resultat: boken "Så redder de journalistikken". Och den handlar mest om framgångsrik grävande journalistik på nätet.

Jakob Elkjaer, som tidigare bland annat varit redaktör för danska fackförbundstidningen Journalisten, har rest runt i hela USA och sett mängder av projekt som dragits igång efter den djupa krisen för journalistiken.

Fast det är fel att säga att journalistiken varit i kris. Det är mediernas ekonomi som hamnat i svåra problem och de drabbar klart också journalistiken. 

Inga självklara pantentlösningar hittades

Och några patentlösningar för hur man räddar ekonomin hittade Elkjaer inte. Däremot många satsningar som också kan inspirera oss i Skandinavien. 

Enligt Pew Centers årsrapport, som kom för några dagar sen, har de amerikanska medierna för övrigt börjat återhämta sig efter krisen.

En tredjedel av journalisterna har försvunnit

Ändå försvann ytterligare mellan 1000 och 1500 journalistjobb från de amerikanska nyhetsredaktionerna i fjor. Dagstidningarna har förlorat kring en tredjedel av sina journalister sen år 2000.

Och nyhetsmedierna blir mer och mer beroende av koncerner som Goggle, Facebook och Apple, enligt färska 

Hon hatar inte länge nätjournalistiken

Men samtidigt görs det många försök till att förnya och förbättra journalistiken. Elkjaer ger många intressanta exempel på hur framtidens journalistik kan utvecklas.

Ta till exempel Lane DeGregory, framgångsrik featurejournalist på ST Petersburg Times i Florida. Hon hatade nätet och onlinejournalistiken. 

 

Flickan i fönstret omvände DeGregory

Men det var när hon tvingades göra om hela sitt jobb om "" (här kan du läsa hela historien via DeGregorys hemsida) för att det hela skulle passa in också på webben, som hon insåg hur viktigt det numera är att tänka också på nätpubliceringen.

Det blev det mest uppmärksammade jobb hon hade gjort (tillsammans med fotografen Melissa Lyttle).

Washington Post tjänar mest på skolböcker

I framtiden måste medieföretagen plocka in pengar från många andra ställen samtidigt.

Ansedda Washington Post hämtar till exempel numera in mest pengar på sin skolboksverksamhet, inte via papperstidningen, berättar Jakob Elkjaer.

Men tidningen fortsätter på den väg som en gång paret Bob Woodward och Carl Bernstein slog in på när de avslöjade Watergate-skandalen på 70-talet - den grävande journalistiken.

Ur "Sådan redder de journalistikken":

Journalisterna i Washington Post grävargrupp behöver inte längre arbeta ett år med ett avslöjande innan de avtäcker det. Fyra månader räcker. Men ambitionen är fortfarande den samma "Vi går bakom, vi dyker ner, vi tränger igenom", förklarar Jeff Leen, redaktör för Washington Post Investigations.

Efter långt utredande har Socialstyrelsen kommit fram till att psykopterapeuten Louise Hallin var att betrakta som vårdgivare i det omdiskuterade SVT-programmet "Ett fall för Louise". Därmed bröt hon mot bestämmelserna när hon gav föräldrar till identifierbara barn råd i teve. Och föräldrarna gagnas heller inte av exponering i tv, anser Socialstyrelsen. Men hur kom de fram till detta? Och vad betyder det för liknande radio- och tv-program idag och i framtiden?

Vi diskuterar frågorna med Socialstyrelsens enhetschef Erik Höglund, som står som en av undertecknarna av den flera sidor långa utredningen.

Med i diskussionen är också Johan Brånstad från Sveriges Television, som var projektledare för. som sändes hösten 2009.

Ser sig själv som läkare för Försäkringskassan

Vi hade naturligtvis hoppats att framförallt Louise Hallin själv skulle delta i diskussionen. Hittills har vi dock inte lyckats komma i kontakt med henne, trots många försök på olika sätt.

Hallin har tidigare förklarat för Socialstyrelsen att hon mer jämför sig med en läkare som arbetar för Försäkringskassan. Och att hon därmed inte är att betrakta som vårdgivare i tv-programmet.

Oförenligt med god, kvalitativ vård 

-Det är inte förenligt med kraven på god vård att i ett teveprogram exponera identifierbara barn där integritetskänsliga uppgifter avhandlas, skriver nu Socialstyrelsen bland annat i sitt beslut.

Och ger därmed alla de som tidigare kritiserat programmet rätt.

Analyserade pojkens misstro mot pappan 

De hårdaste kritikerna vände sig framför allt mot att SVT i det första programmet hade med en nioårig pojke som helt identifierbar berättade om sitt dåliga förhållande till sin pappa.

Något som sedan Hallin gav sina psykologiska förklaringar till i samtal med föräldrarna.

Förstår inte konsekvenserna av medieexponering

-Ett barn kan inte överblicka konsekvenserna. Och det är dessutom svårt att se att Hallins råd till föräldrarna gagnas av mediaexponering, anser Socialstyrelsen vidare.

Ny lag har slopat erinran och varning

Men Hallin ges ingen erinran eller varning. Sådana delas heller inte ut längre, eftersom det sen årsskiftet finns en helt ny lag på hälso- och sjukvårdsområdet.

Numera hörs Louise Hallin framför allt i TV4:s Nyhetsmorgon på tisdagar ochvarannan lördag.

I P1 finns för övrigt programmet (som som alla P1-lyssnare vet görs av en annan psykoterapeut/psykolog).

Uppdatering/rättelse: Louise Hallin arbetar inte för TV4 längre. Den felaktiga uppgiften kom från hennes hemsida.

Demokratin behöver ett lyft, medborgarna måste bli mer aktiva och delaktiga. Det tyckte Demokratiutredningen och alla kommuner med självaktning införde olika webbforum och öppnade sina nämndmöten, allt för att göra det lättare för allmänheten att påverka politiken. Men hur gick det i praktiken? -Inget vidare, det blev mest kosmetika av det hela, säger medieforskare Marja Åkerström i Lund, som undersökt saken. Hör också läsarkritik mot Svenska Dagbladet för tidningens namn- och bildpublicering av den s k Örebromannen. Både kritiken och Svenskans svar finns i sin helhet här på Publicerats hemsida.

Det var flera år sen Demokratiutredningen tyckte att Sveriges kommuner hade skyldighet att aktivera medborgarna på olika sätt. Och kommunerna var inte nödbedda. 

-Entusiasmen var stor. Man man införde olika former av fråge- och diskussionspaneler.

"Den kosmetiska demokratin"

-Men i takt med att dialogen uteblev växte missnöjet, säger Marja Åkerström, universitetslektor som lagt fram sin doktorsavhandling "Den kosmetiska demokratin" vid Institutionen för Kommunikation och Medier vid Lunds universitet.

Hon har specialstuderat Ystad och Sjöbo kommun. Och resultatet är likartat. 

Tystnad när politikerna fick kontroversiella frågor 

De olika typerna av dialogforum fick snabbt en kosmetisk funktion där formen, ytan var viktigare än innehållet.

Politikerna använde tystnaden som maktteknik, speciellt i känsliga frågor. Och kom det något svar blev de ofta högtravande och lite mästrande.

Eller bollades frågorna vidare i oändlighet

Ett annat sätt var att bolla frågorna vidare till andra politiker och tjänstemän i all oändlighet så att de som frågade tröttnade.

Och detta gav naturligtvis ingen bra bild av kommunerna, tvärtom späddes politikerföraktet på.

Någon politiker bemödade sig om att ge svar

Det fanns dock kommunpolitiker som gav sig vinn om att svara.

-Det är naturligtvis vår skyldighet att svara våra väljare, säger Lars Lundberg - KD-politiker i Sjöbo när Publicerat ringer upp. 

All typ av medborgardialog har nu försvunnit

Kommunstyrelsens ordförande i samma kommun - Stefan Lundgren (M), har däremot inte gått att nå trots flera försök under ett antal dagar.

Kanske för att man i Sjöbo, precis som i Ystad, nu har lagt ner i stort sett allt vad medborgardialog heter?

Läs gärna gärna en ganska färsk artikel i Ystads Allehanda om detta här! 

KRITIK MOT NAMN- OCH BILDPUBLCERING I SVENSKAN

Erik Tinnis i Leksand hörde av sig i tisdags den 8 mars till Publicerat och reagerade mot att Svenska Dagbladet samma dag hade en stor bild på och även namngav den så kallade Örebromannen, som erkänt flera fall av våldtäkt.

-Jag är inte intresserad av hur mannen ser ut och vad han heter. Publiceringen bara skadar anhöriga och fyller ingen funktion. Jag är besviken på min tidning, säger Erik Tinnis.

Svenskans redaktionschef ger utförligt svar

Han får svar av Svenskans ställföreträdande ansvarige utgivare och redaktionschef Martin Jönsson.

Dagstidningarna i Danmark har tappat en tredjedel i upplaga. Detta kompenserar de genom att ta dubbelt så mycket betalat som de svenska. Och de danska tidningarna satsar nu på ett innehåll som riktar sig till en allt smalare elit. Frågan är vad det betyder för demokratin? Det undrar Jacob Elkjaer, mediereporter på tidningen Politiken och tidigare chefredaktör för danska Journalisten. Och gick "Ingemarsson i P1" på en nit som bjöd in en amerikansk bluffschaman?

Publicerat fortsätter sin koll på medierna i Norden. Turen har kommit till Danmark.

Och de danska dagstidningarna är betydligt mer illa ute än de svenska, för att inte tala om de norska.

Superresultat hjälper inte kärnverksamheten?

JP/Politiken-koncernen presenterade i och för sig för några veckor sen ett mycket gott ekonomiskt resultat för förra året.

-Det beror till stor del på rationaliseringar, lite bättre annonsmarknad och att de inte längre ger stora rabatter på tidningarna.

Men kärnverksamheten, upplagorna, fortsätter att minska, säger Jörgen Elkjaer.

Vill slå ihop de två stora tidningskoncernerna 

Och för några veckor sa vd:n för Berlingske Tidende att deras koncern på sikt måste slå ihop flera av sina avdelningar med den andra redan ihopslagna tidningsjätten Jyllandsposten/Politiken. 

Alltså precis som där slå ihop tidnings- och annonsförsäljning, administration och it till exempel.

Innehållsmässigt samarbete däremot helt uteslutet

Ytterligare rationaliseringar är enda chansen att överleva, ansåg Berlingskes vd.

Ett samarbete också innehållsmässigt skulle däremot myndigheterna slå ner på direkt.   

LYSSNARKONTAKT OM INGEMARSSON I P1

Hör också ett utsnitt från en diskussion i Lyssnarkontakt om hur radioprogrammet troligen gick på en nit när den amerikanska, självutnämnda? "schamanen" Kiesha Crowther oemotsagd fick göra pr för sin sektliknande rörelse

Crother har ingen koppling till indianstammar och ingen mamma som är indian, som hon påstår.

"Inkomstbringande rörelse byggd på lögner"

Nu undrar filmaren och indiankännaren med mera Annika Banfield:

"Hur det kan tillåtas att en person ohämmat får göra reklam för sin mycket inkomstbringande rörelse i P1, speciellt som den är byggd på lögner? Sker ingen källgranskning?"  

Svarar görproducent Ulph Nyström.

Läs mer om det här på!

Du kan också höra hela diskussionen här!

-TV4:s lokala stationer är ett betydligt större hot mot lokaltidningarna än Sveriges Radios P4-kanaler och SVT:s regionala nyheter och deras webbsidor. Det förklarade TU:s -Tidningsutgivarnas ordförande - Tomas Brunegård under SVT:s, SR:s och UR:s så kallade Public Service-dag i tisdags. Detta med anledning av den kritik som TU:s vd tidigare haft mot public service-mediernas satsningar på webben.

Det var det kanske mest spännande uttalandet under Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Utbildningsradions Public Service-dag på Münchenbryggeriet i Stockholm i tisdags. 

Publicerat gör ett referat från PS-dagen, så att mer än de speciellt inbjudna kan få en glimt av hur snacket går om public service-frågorna. Alla - nästan - är vi ju med och betalar radio- och tv-avgiften. 

Slåss om pengarna, inte om journalistiken  

Men hur kan TU:s ordförande, Tomas Brunegård, som dessutom är koncernchef i Stampen, nu tycka så här? 

Det har som mycket annat med pengar att göra. Public service-medierna är de starkaste konkurrenterna om man ser till det rent publicistiska.

Nedslående genomgång av läget i övriga Europa

Men TV4 konkurrerar, uppenbarligen framgångsrikt, om reklamintäkterna.

Det mest nedslående - om man gillar public service radio och tv - var den översikt EBU:s chef Ingrid Deltenre gav.

Ett smittosamt virus sprids över Europa

Enligt henne sprider sig ett smittosamt virus över Europa, ett virus som hotar framtidens public service!

-Det består av kortsiktigt tänkande, politisk påverkan och försök att stoppa de här mediernas försök till utveckling, sa Ingrid Deltenre bland annat.

Gammal debatt åter upp till ytan inför nya avtalet

Snart ska Public service radions och tv:ns framtid utredas igen, vilket har märkts inte minst på DN Debatt. Och under PS-dagen kom den gamla debatten om brett eller smalt utbud naturligtvis också upp igen. 

Thomas Idergard, moderat debattör från Timbro, sa ungefär vad kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth sagt eller inte sagt tidigare.

Fick diverse mothugg från golvet

Och han fick mothugg från publiken i form av Gunnar Bohlin från SR och Peter Nyrén från SVT.  

Det debatterades och diskuterades en hel del annat också under Public Service-dagen. Du som är speciellt intresserad kan gå in här på, så kan du se och höra hela programmet, alla diskussioner.

Lämnade in skrifter om sina avsikter till regeringen

I tisdags lämnade SVT:s vd Eva Hamilton också in sin avsiktsförklaring för Sveriges Television inför framtiden till regeringen.

I den finns bland annat förslag om en ny form av finansiering av public service-medierna. De kring.  

Vill ha oberoendet och pengarna lagstadgade

Samma sak gjorde Sveriges Radios vd Mats Svegfors och v vd Cilla Benkö i torsdags. De vill bland annat ha en speciell lag som garanterar företagens oberoende och långsiktiga finansiering. 

De vill göra alla radioprogram lättare tillgängliga och öka kontakten mellan lyssnarna och Sveriges Radio. Däremot vill de inte ha någon förhandsgranskning, som EU påbjudit.