Publicerat

-Medierna har en allt för insmickrande inställning till de sociala medierna och därmed till läsare, lyssnare och tittare. Det är istället hög tid att satsa hårdare på själva journalistiken!. Då har den en god framtid oavsett i vilken kanal den når ut. Det säger medieprofessor Martin Eide vid Institutet för informations- och medievetenskap vid universitetet i Bergen, Norge. Han gör det i den nya boken "Hva er JOURNALISTIKK".

Journalistiken har på ett finurligt sätt vävt sig in i vår vardag och samhällsliv. Men vad är egentligen journalistik? Är det ett yrkesområde eller en akterseglad samhällsinstitution? Ett stolt samhällsuppdrag, ett hantverk för händiga, ett mytomspunnet yrke eller aktivitet för bloggare?

Många svar finns i boken "hva er JOURNALISTIKK". Enligt Martin Eide finns det ingen anledning för journalisterna att abdikera för någon sorts medborgarjournalistik.

Tvärtom är det dags att slå tillbaka mot en alltför insmickrande inställning till publiken.

Sluta smickra publiken!

-Sluta gulla med läsare, lyssnare och tittare! Det är dags att istället utmana publiken, att ge den något hårt och intressant att bita i, säger Eide.

-Hungern efter faktabaserad, skickligt anrättad information kommer knappast att avta. Intelligenta och nyskapande journalister kommer att spela en roll även i framtiden.

Frank Zappa om rockjournalistik

Musikern Frank Zappa beskrev en gång (rock)journalistik som det som uppstår när människor som inte kan skriva, intervjuar människor som inte kan snacka, för människor som inte kan läsa.

Eide är mer positiv och ser istället journalistiken som en samhällsinstitution som blir ännu viktigare i framtiden.

Etik och källkritik

Det gäller bara att den håller måttet, bygger på källkritiska och pressetiska normer. Att den är oberoende, har kvalitet, är sann och relevant.

Och hur når man då dit?

Martin Eide har funderat också på detta.

Tio budord för framgångsrik journalistik

I boken ger han en god inblick i journalistikens olika genrer, traditioner, aktuella hot och utmaningar.

Och avslutar med tio budord för en framtidsinriktad journalistik.

KAN JOURNALISTER SKRIVA OM HISTORIA?

Hör också en krönika av Per Runesson, som läst en artikel i Historisk Tidskrift i vilken författarenundrar om journalister kan skriva om historia.

Hall delar ut kritik mot flera kända journalister/författare med efternamn som Alsing, Bergstrand, Ekdahl, Elmbrant, Isaksson och Samuelsson.

SVERIGES TIDSKRIFTER DELADE UT PRISER

Ett stort antal vinnare av de olika kategorierna i Tidskriftspriset fick pris på Tidskriftsgalan i Stockholm häromdagen. Internationella studier vann till exempel katergorin Fackpress och Damernas Värld Populärpress-klassen.

Organisationen har ungefär 400 medlemmar och är därmed mediernas största branschorganisation.

"Moralisten och drakarna" är titeln på en intressant bok av journalisten och författaren Karl Erik Lagerlöf, som bland annat skriver om sina tre decennier i den svenska morgontidningvärlden. Men boken, som kom ut för snart ett år sedan, har knappt nämnts av de stora dagstidningarna. Kanske för att den i sann lagerlöf-anda kritiserar centraliseringen i medievärlden och ägarinflytandet över åsiktsbildningen?

Boken handlar naturligtvis mycket om Karl Erik Lagerlöfs tio år på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning - en tidning som han anklagades för att ha lagt ned genom sin kritik mot arvsrätten, mediekoncentrationen.

Olof Lagercrantz får mycket beröm

Men än mer får man reda på hur det fungerade på Dagens Nyheter under de 20 år han arbetade där.

Olof Lagercrantz hyllas, men familjen Bonnier som ägare har han inte lika mycket till övers för. Inte heller utvecklingen bland deras tidningar.

Vill starta en public service-tidning

Hör Karl Erik Lagerlöf, 79 år, om detta och om dagens och morgondagens mediesituation.

Bland hans käpphästar finns förslaget han la fram i Demokratiutredningen - nämligen att starta en public service-tidning med resurser liknande Sveriges Radios.

-Framtidens journalister är tyckare. Det är så journalistrollen kommer att upplösas, säger Anders Mildner, medieanalytiker. -Inget nytt att journalister inte är neutrala. Det har vi sagt i 20 år på journalistutbildningarna, säger Sigurd Allern - medieprofessor.

Så löd några av replikväxlingarna när journalistrollen åter var uppe till debatt i måndags vid ett seminarium som Sim(o) - Institutet för mediestudier - höll i samarbete med TT i Stockholm.

Hetsig diskussion i vintras 

Frågan är också föremål för en ny diskussion i Sim(o)s nya skrift: "#journalistroll", med underrubrik: "Bakgrund till - och debatt om - journalistrollens förändring". Publicerat har bjudit in några av deltagarna till en diskussion.

Det var i vintras det utbröt en hetsig diskussion om framtidens journalistroll vid ett seminarium på JMK i Stockholm.

Vittrar journalisten också bort?

Detta efter att Anders Mildner skrivit kapitlet "Den stora upplösningen: Vem är journalist när journalismen vittrar bort?" i skriften "Vad väntar runt hörnet".

Nu bidrar samma deltagare med vars ett nytt kapitel så här nio månader efter det stora bråket. Du kan ladda ner hela den

Går från Ekot till Ajour

Hör några av skribenterna: Helena Giertta, chefredaktör på Journalisten, Malin Crona - publikredaktör på Ekot (börjar nästa år på sajten Ajour) och Fredrik Strömberg - creative director på Bonnier Tidskrifter Digitala Medier.

Vad Anders Mildner tyckte i vintras kan du höra här på webben i ett.

Och en video från debatten på TT i Stockholm i måndags

ANWAR FÅR PRAKTIK I NORGE

Kommer du ihåg journalisten och journaliststudenten Anwar Hossain vid JMK i Stockholm, som även Migrationsöverdomstolen bestämt ska utvivas från Sverige, där han har bott i åtta år? Utvisas trots att han riskerar livet om han kommer hem till Bangladesh.

I Norge har man däremot inga problem med att låta honom praktisera på LO Media, närmare bestämt på en fackförbundstidning. Det berättar Anwar i en kort intervju från Norge.

Saknar ännu myndigheternas papper

Tilläggas kan dock att inget är helt säkert ännu. Anwar ansöker idag om de norska papper han behöver för att praktisera i Norge. Och de norska myndigheterna kanske har en helt annan syn på Anwar än de norska medierna?

Mer om fallet Anwar kan du höra här i

Frågan om och hur journalister ska utbildas har varit en het potatis i decennier, egentligen i ett århundrade. Hela tiden har olika intressenter velat påverka frågan. En färsk doktorsavhandling visar att utbildning av journalister ofta fördes fram som en lösning på kommersialisering, politiserad journalistik och sensationsjournalistik.

Det är idéhistorikern Elin Gardeström vid Södertörns högskola, som i förra veckan lade fram avhandlingen Att fostra journalister. Underrubrik: Journalistutbildningens formering i Sverige 1944-1970.

-Det fanns en stor rädsla för att en formaliserad utbildning skulle stöpa journalisterna i samma form, vilket ansågs farligt för demokratin, säger Elin Gardeström.

Klyfta mellan press och akademiker

-Men här fanns också tron på att journalistutbildning kunde ge journalisterna förmåga att förändra och förbättra samhället.

Klyftan gick framförallt mellan pressens organisationer och universiteten.

Praktik eller teori?

Journalist blev man bäst genom praktisk träning på en redaktion, sa ena sidan. Nej, det handlar om ett intellektuellt yrke som kräver utbildning, hävdade motparten.

Berömd tvist mellan rektor och lektor

Men även sedan Sverige fick formaliserade journalistutbildningar - nära nog senast i Europa - har det pågått ett sorts inbördeskrig där "teoretiker" slåss mot "praktiker".

En av anledningarna till att Gardeström blev intresserad av ämnet var den omtalade tvisten mellan de två viljestarka personerna, journalistlärarna Lars Furhoff och Bengt Nerman. 

I början var de helt överens om hur journalistutbildningen borde fungera, så icke alls senare. 

Mediekritik ur Sveriges Radios arkiv

Lars Furhoff kan du för övrigt höra här i spalten till höger under rubriken "Klipp ur arkiven" - om en av hans böcker: Pressens förräderi. 

Och Bengt Nerman berättade i Vår grundade mening den 1 november 1997 om sin bok Den offentliga lögnen. Det samtalet kan du höra här!

Fotnot: Elin Gardeström är knuten till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet, till Stockholms universitet och Södertörns högskola.

"Förfärligt med fel i dödsannonser - 16 års granskning som förskräcker".Så lyder rubriken till journalisten Charlotte Reimersons artikel i den nya utgåvan av Presshistorisk årsbok.

Årets upplaga av Presshistorisk årsbok innehåller många intressanta artiklar om ämnen som tryckfrihet, juniorsatsningar, person- och tidningshistoria och inte minst konsumentjournalistik.

Charlotte Reimersons bidrag är en dagsaktuell granskning av tryckfel i dagstidningarnas dödsannonser. De är många, förfärligt många. Men vems är ansvaret?

Även Reimersons journalistik granskas

I boken finns också en genomgång av Reimersons tidigare konsumentjournalistik, gjord av journalistiklektor Birgitta Ney vid Söderstörns högskola.

Publicerat pratar med de båda om gårdagens, dagens och morgondagens konsumentjournalistik.

Redaktionernas makt minskar

Vad händer nu när annonsavdelning och redaktion börjat samarbeta? Och medieföretagen själva säljer produkter?

I Presshistorisk årsbok 2011 finns dessutom en artikel till om just konsumentjournalistik: nämligen medieforskare Maria Edströms om Willy Maria Lundberg - Charlotte Reimersons föregångare.  

Årsboken ges ut av Svensk Presshistorisk Förening, vars hemsida du

-Vi kan inte förstå varför upphovsrättskostnaderna ska vältras över från stormrika Comhem till SVT, säger Sveriges Television. -Vi kan inte förstå varför upphovsrättskostnaderna redan idag vältras över från Comhem till kabel tv-tittarna, säger hyresgästerna och fastighetsägarna, som anser att upphovsrättsorganisationen Copyswede också är en kassako.

Oenigheten är stor om hur man ska tolka Myndigheten för radio och tv:s utredning "Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd", som presenterades i veckan. Men det mesta talar för att det åter blir tv-tittarna som får betala i slutändan i stället för SVT, Comhem och de andra telekombolagen.

Enligt utredningen bör SVT, enligt SVT:s tolkning, betala för rätten för Comhem och Telia att sända deras program vidare via kabel och bredband.

Kabel tv-tittarna har betalat dubbelt 

Hittills har distributörerna betalat en krona och sex öre i månaden per hushåll för detta till upphovsrättsorganisationen Copyswede för SVT:s utbud.

Men den kostnaden har sedan vältrats över på fastighetsbolagen, som i sin tur tagit ut den via hyran. Alltså har kabel tv-tittarna på sitt sätt fått betala dubbelt för att få se SVT:s kanaler.

De flesta public service-bolagen kräver ersättning

SVT har däremot, till skillnad från de flesta andra public service-bolag i Europa, aldrig tagit betalat för vidaresändningen, krävt några upphovsrättspengar av telekomoperatörerna, som de egentligen kunnat.

Distributörerna är däremot tvungna - enligt den så kallade must carry-principen - att erbjuda SVT:s kanalutbud till hushållen även i framtiden.

Strider talande text mot yttrandefriheten?

Däremot skulle det enligt utredningen strida mot yttrandefrihetslagstiftningen att också tvinga distributörerna att vidaresända SVT:s tillgänglighetstjänster typ talande text, vilket retar upp SVT. 

Krångligt? Jo, minst sagt! Men vi gör ändå ett tappert försök att reda ut några av trådarna i Publicerat.

Utredningen anses tala bäst för sig självt 

Hör Sveriges Televisions distributionschef Per Björkman och Anders Johansson från SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, som får representera både fastighetsägarna och de boende i flerfamiljshus i Sverige. 

Myndigheten för radio och tv vill däremot inte berätta om sin utredning. Den får tala för sig självt, anser myndigheten. Du kan läsa hela.

Och riskkapitalistägda Comhem tiger

Och ingen på riskkapitalbolagsägda Comhem anser sig ha tid att ens via telefon ha synpunkter i saken.

(Comhem som ägdes av Telia, såldes 2003 i samband med samgåendet med Sonera för cirka två miljarder till Wallenbergs riskkapitalbolag EQT, som sålde vidare för tio miljarder efter ett par år till Carlyle och Providence Equity Partner, som i somras sålde till riskkapitalbolaget BC Partners, troligen för 18 miljarder. Nästan varannan krona var vinst när Comhem redovisade sitt andra kvartal nyligen, så Comhem tycks fortfarande vara en ganska god affär.)   

JOHANNES EKMAN OM NYA AVARTER

Hör också vår medietyckare Johannes Ekman, som går till storms mot några journalistiska avarter: "jubileums- och minnesjournalistiken" och det han kallar "facitjournalistiken".

MANIFESTATIONER FÖR FÄNGSLADE SVENSKARNA

I fredags kväll (den 7 oktober 2011) hölls demonstrationer både i Stockholm och Göteborg för de fängslade svenskarna Johan Persson och Martin Schibbye. Läs mer från. Och.

DEMONSTRATIONER MOT/FÖR SVENSKA MEDIER 

Och samma dag höll regimvänliga och regimkritiska eritreaner demonstrationer för och mot svenska medier utanför Sveriges Radio och Television i Stockholm. Läs mer här:

Nu skriver till och med den amerikanska organisationen CPJ, Committee to Protect Journalists, om hoten mot svenska journalister som skriver om fallet Dawit Isaak. En av flera bilder av hur splittrade exileritreanerna i Skandinavien är. Hör också en krönika om hur de svenska frilansjournalisterna som fängslats i Etiopien behandlats.

Sällan har fängslade Dawit Isaak uppmärksammats så i medier och under  manifestationer och seminarier som förra helgen. 

Samtidigt hotades journalister som skriver om fallet, dels av en regimvänlig exileritrean i Sverige, dels av president Afewerkis livvakter vid besöket i New York. Något som fått CPJ, Committee to Protect Journalists, att reagera.

Fängslade sina egna soldater

Sjutton journalister sitter enligt CPJ fängslade i Eritrea under fruktansvärda förhållanden tillsammans med tusentals andra personer.

Men vi glömmer kanske en sak: redan nästan direkt efter Eritreas befrielse 1991 började krigshjälten, nuvarande president Afewerki, att fängsla, som han tyckte misshagliga eritreaner. Bland dem hans egna soldater som inte ville stanna i oavlönad tjänst två år till, jehovas vittnen och senare muslimer.

Alla ville ha en succéhistoria

-Jag försökte göra omvärlden uppmärksammad på detta. Men väst och eritreanerna själva ville ha en succéhistoria, säger Kjetil Tronvoll - norsk människorättsprofessor från Oslo.

-De ville inte se hur deras frihetshjälte fungerade, de såg bara det befriande Eritrea.

Splittringen skär sönder familjer

Det var journalisten och människorättsaktivisten Meron Estefanos, som dödshotades av en regimvänlig exileritrean i förra veckan när hon var på väg ner från en scen på Bokmässan i Göteborg till Publicerats mikrofon.

Splittringen skär till och med genom många exileritreanska familjer, säger hon.

Kommer regimvänligt möte att hållas?

På söndag planerar de regimvänliga exileritreanerna ett seminarium, där de ska diskutera "de upprepade attackerna från svenska medier och deras ständiga försök att smutskasta Eritrea", som det heter i inbjudan.

Rektorn på Åsö gymnasium i Stockholm, där seminariet skulle hållas, har dock stoppat mötet. Nu letar de regimvänliga exileritreanerna efter nya lokaler, där bland andra den inbjudne eritreanske ambassören i London ska tala.

Var mötet än hålls kommer troligen de regimkritiska eritreanerna står utanför och demonstrera.

HÖR OCKSÅ MEDIEKRITISK KRÖNIKA 

Hör också en krönika av frilansjournalisten Martin Edström, där han kritiserar inte minst de fängslade så kallade Etiopiensvenskarna Martin Schibbyes och Johan Perssons tilltänkta arbetsgivare.

De var tysta i det längsta.

Av Afrikas 55 länder har bara tio yttrande- och pressfrihetslagar. Av de tio har bara hälften något som påminner om vår svenska, unika offentlighetsprincip. Men det ska det bli ändring på nu, hoppas Guy Berger - journalistprofessor i Grahamstown i Sydafrika - som snart blir ansvarig för yttrandefrihetsfrågor och medieutveckling i Unesco.

-Kanske kan vi få en "Världsdag för öppenhet", en "World Access to Information Day" precis som det blev en World Press Freedom Day, Pressfrihetens dag den 3 maj, efter Windhoek-deklarationen för 20 år sedan, säger Guy Berger - något av en mediepionjär i Sydafrika.

Flera konferenser om öppenhet i Kapstaden

Han säger det efter att ha arrangeratdet gångna veckoskiftet, med avslutning i måndags.

Det var en av flera stora konferenser som hölls i Kapstaden i Sydafrika ( hette den största), paradoxalt nog samtidigt som många sydafrikaner protesterade i samma stad mot ett långt gånget lagförslag i just Sydafrika, ett lagförslag som kan strypa en hel del av informationsflödet och straffa meddelare.

Lagförslaget drogs tillfälligt tillbaka

Fast lagen är enbart till för att skydda känslig information, heter det från regeringens sida. (Efter demonstrationerna och konferenserna drogs lagförslaget tillfälligt tillbaka för att bearbetas ytterligare.)

Tjugo år sedan berömda Windhoek-deklarationen

Konferenserna hölls just nu eftersom det gått 20 år sedan den berömda Windheok-deklarationen 1991 i Namibia, som senare antogs av FN och fick till följd att i varje fall några länder i Afrika fick yttrandefrihetslagar, oberoende medier och viss mångfald.

Men hur är läget idag? Och vad händer i framtiden på den afrikanska kontinenten i de här frågorna?

Flera svenskar berättade om svensk öppenhet

Publicerat har pratat med Guy Berger, men också med Sveriges ambassadör i Pretoria, Peter Tejler, som var en av talarna.

Hör också Lars-Gunnar Erlandsson, tidigare känd radioröst, som nu var en av organisationen Reportrar utan Gränsers företrädare i Kapstaden.

Plattformen som antogs av alla

-Det bästa som hände var att alla skrev under på våri Afrika ("the African Platform on Access to Information"). Den kan vi sedan bygga vidare från, säger Guy Berger. 

Att de afrikanska länderna är så intresserade av svenska röster beror naturligtvis på att vi är det land i världen som har haft öppenhet längst, vår offentlighetsprincip har som bekant anor från 1766.

-Gertten demoniserar hela vår, seriöst arbetande, bransch. Han har helt fel på de flesta punkter. Vi har till exempel inte mycket högre löner än journalister. Det säger Magnus Dahl - vd på Aspekta i Malmö, en medelstor svensk pr-konsultfirma. Hör också om en miniundersökning där frågan var om vi i allmänhet känner till fängslade Dawit Isaak.

Ja, pr-vd:n Magnus Dahl på Aspekta i Malmö - slår tillbaka mot den hårda kritik dokumentärfilmaren Fredrik Gertten riktade mot pr-konsulterna i förra veckans Publicerat.

"Har ett väldigt inflytande över vårt samhälle"

Pr-konsulterna bildar en sorts sekter som har ett enormt inflytande över det som står i tidningarna - de har stor makt över politiken och påverkar direkt hur vi formar vårt samhälle. Samtidigt jobbar de helt i det fördolda, sa Gertten bland annat.

-Skandalöst att de inte som i USA, Storbritannien och EU tvingas registrera sig när de lobbar mot politikerna.

Lönen inget lockbete när journalister byter sida?

Men Magnus Dahl tillbakavisar till exempel att lönen skulle vara ett lockbete när kända journalister och politiker blir pr-konsulter.

-De får ingen ändrad livsstil, som Gertten påstår, säger Dahl.

Han tycker att Gertten ger en direkt nidbild av en seriös bransch. 

Utstuderade metoder som astroturfing?

Men ligger det inget i att pr-företagen använder sig av diskutabla metoder? Till exempel astroturfing, att fejka gräsrotsreaktioner? Och borde ni inte tvingas registrera er och tala om vilka kunder ni arbetar för?

Frågorna är många.

KVAME TOURE UNDERSÖKER OM VI KÄNNER TILL FALLET DAWIT 

Hör också om en miniundersökning av hur medierna lyckats informera om fängslade journalisten Dawit Isaak.

Exileritreanen Kwame Toure i Lund, som vi hört i Publicerat tidigare, har frågat ett stort antal människor i Malmö/Lund-området.

Och han är inte nöjd med resultatet. Men har en förklaring till det.

Du kan höra hela den oklippta intervjun med Toure här:

Mycket annat på gång som kretsar kring Dawit 

Det händer mycket just nu, både i medierna och på annat håll, inför att Dawit Isaak tvingats sitta inspärrad i Eritrea i tio år den 23 september, utan rättegång, eller ens åtal.

-Jag hoppas få igång en debatt om pr-byråernas allt växande makt. Det säger dokumentärfilmaren Fredrik Gertten om sin kommande film "Big Boys Gone Bananas" - ett hårt angrepp på den ständigt växande pr-industrins ökande inflytande och ofta diskutabla metoder.

Fredrik Gertten kritiserar också att många journalister och politiker - även i Sverige - låter sig lockas över av pr-företagens mycket högre löner. I USA kanske tio gånger högre, i Sverige två, tre gånger.

Livsmedelsjätten Dole Food Company hade många verktyg i sin låda när den försökte stoppa Gerttens, därför väldigt omtalade, dokumentär "Bananas".

Astroturfing ett vapen bland många andra

Det räckte inte med stämningen mot det lilla skånska produktionsbolaget. Doles pr-folk försökte bland mycket annat misskreditera filmen genom så kallad astroturfing: fejkade kommentarer på webbsidor av speciellt inhyrda personer, ett 30- 40-tal.

Men de lyckades också få andra filmare att kritisera dokumentären. Ett exempel på detta är filmaren med mera David Ginsburg i Los Angeles. Hans digra.

Jämförde Bananas med tysk propagadafilm

Bland annat tycker Ginsburg att "Bananas" liknar en tysk progagandafilm från andra världskriget.

I Sverige misslyckades kampanjen, men i USA nappade medierna ofta snällt på de olika historier som spreds ut. Det är bland annat detta Gertten skildar i den kommande dokumentären, som får premiär någon gång i vinter.

Detektiver och telefonavlyssning ingår i arsenalen

Men han har också intervjuat internationella pr-företrädare, som berättar om branschens allt mer utstuderade metoder.

-Telefonavlyssning, gå igenom e-post i hackade datorer, anlita privatdetektiver. Sätten är många, och ofta illegala. Det säger till exempel, tidigare expert på psykologisk krigsföring bland annat i Afghanistan, nu expert på så kallad "strategtisk kommunikation".

KORT OM THE GREATEST MOVIE EVER SOLD

Hört också kort om Morgan Spurlocks film "POM Wonderful presents: The Greatest Movie Ever Sold". 

Filmen handlar om hur reklamen genomsyrar våra liv, ja, till och med om hur reklambyråerna tar vetenskapen till hjälp genom så kallad neuro-marketing - företag som scannar hundratals personernas hjärnor för att se vilken reklamsnutt som påverkar oss bäst, som får oss att köpa mest.

Men mest tar den upp produktplacering i tv-serier och filmer - inget nytt fenomen, men allt vanligare även detta.