Publicerat

Anna Sahlström har arbetat från och till på olika tv-redaktioner i Stockholm i 15 år. På SVT och TV 4, på produktionsbolag och program som Efterlyst och Dokument inifrån. Nu har hon skrivit en bok där hon ger hela tv-branschen svidande kritik och anklagar den för att ge oss en helt skev verklighetsbild.

Boken har titeln "Anna af Solum". Från början tänkte Anna Sahlström, 35 år från Härnösand, försöka göra en vetenskaplig analys om hur den moderna mediekulturen påverkar den svenska demokratin.

I stället blev det en personlig berättelse om livet bakom kulisserna i den svenska tv-världen.

"Produktionsbolagsroligt"

Men i andra delen av boken med överrubriken "Insikt", går hon ändå igenom vilka verklighetsbilder tv ger oss, hur vi som mottagare tolkar dessa bilder och hur det fungerar på de olika tv-kanalerna och produktionsbolagen.

-Vi skapar en ny underklass uppfostrad med att allt ska vara "produktionsbolagsroligt", skriver Anna Sahlström.

Teknik före innehåll

-Mediebranschen är så fullt upptagen med att hålla igång sin nya teknik och sina mediehus att innehållet faktiskt blir en bisak.

Och politikerna verkar oförmögna att plocka fram en klok och sammanhållen mediepolitik.

Går att förändra

Men Sahlström har också en hel del synpunkter på hur sakernas tillstånd skulle kunna förbättras.

Och vad betyder "produktionsbolagsroligt"? Här Sahlströms definition:

TV4:s program "Förkväll". Översminkade brudar flamsar och skriker i munnen på varandra. Killarna i produktionen är likadana: "party hela veckan, jag är glad, snygg, kåt och bitch i ett och samma paket". Och inte att förglömma, gränslös och lite bimbo.

-De skapar vår verklighetsbild, som vi anammar. Plötsligt är vi bara fångade i den - underhållningskulturen.

Yttrandefrihet på papper ställer till problem

Hör också en krönika av Johannes Ekman. Han undrar var det papperslösa samhället tog vägen. Svaren hittar Ekman bland annat i tvenne antologier.

Närmare bestämt i en antologi av idéhistorikern Trond Berg Eriksen och i en annan där  historikern Örjan Simonsson medverkar ("Mediernas kulturhistoria").

Ohållbart pappersslöseri

Istället för det papperslösa samhället har vi fått - ett ohållbart pappersslöseri!

Naturen tål helt enkelt inte vår form av pappersbaserad yttrandefrihet om den skulle gälla alla världens folk.

Kommer jurister och pr-byråer i framtiden att användas mer i olika försök att stoppa grävande journalistik och kontroversiella dokumentärer? Frågan ställs efter den amerikanska bananjätten Doles försök att på flera sätt stoppa den svenska dokumentären "Bananas".

-Dole stämmer oss enbart för att vi ska hålla käft. Själva innehållet i dokumentären lär de få svårt att angripa.

Det anser svenskarnas försvarare Lincoln Bandlow i Los Angeles. Hans motdrag kommer om en vecka, när han hävdar att Doles stämning är ett brott mot yttrandefriheten.

Flera filmare stoppas

-Det finns flera exempel just nu i världen på hur dokumentärer stoppas på olika sätt, säger Fredrik Gertten - filmaren bakom "Bananas".

-Min kollega Erik Gandini ringde just och berättade att trailern till hans film "Videocracy" inte får visas i italiensk tv, berättar Fredrik Gertten. Och ger flera exempel på kollegor som stoppas på ett eller annat sätt.

Premiär i oktober

"Videocracy" har svensk premiär i helgen. "Bananas" i början av oktober. Publicerat såg den filmen under filmdagarna i Malmö.

Och den bygger till stor del på vad Doles vd och ett tiotal av Doles nicaraguanska arbetare sa under en rättegång i Los Angeles 2007.

Rädda journalister

Arbetarna hävdar att de blivit sterila av de bekämpningsmedel som Dole blandade i bevattningen upp till fyra år efter att USA:s myndigheter stoppat det. Att Dole gjorde detta bekräftade deras vd under rättegången. 

Hör Fredrik Gertten om den rädsla bland journalister och filmbolag han upplevde i USA så fort det blev tal om att hans film skulle stämmas. 

"Grävande journalistik"

Vi talar också med Nils Hanson - i många år projektledare för, nu reporter på SVT:s Uppdrag Granskning. Hanson har just kommit ut med boken "Grävande journalistik".

I den berättar han om de attacker somupplevt genom åren. Och vilka motdrag som SVT satte in. För oftast kan redaktionerna försvara sig på olika sätt.

Pr-byrå gör fel

Han diskuterar situationen med Patrik Westander, vd på pr-byrån Westander.

Han tycker bland annat att Dole - världens största producent av färsk frukt och grönsaker - gör fel som låter en illa ansedd amerikansk pr-byrå via mejl och telefonsamtal varna svenska journalister som skriver och rapporterar om "Bananas".

Var ligger makten?

Men kommer attackerna mot grävande journalister att öka i framtiden?

Klart är att de företag och myndigheter som granskas har helt andra ekonomiska resurser än medieföretagen. Speciellt nu när många medier har problem med ekonomin.

En stor skillnad mellan USA och Sverige är att ett svenskt företag eller myndighet inte kan stämma medierna för ekonomiskt förtal.

Lagen ändras i Sverige?

Men en majoritet i riksdagen har tidigare sagt att den är för en lagändring.

Tidigare Publicerat om domstol mot medierna

Här kan du för övrigt höra ett program från mitten av december 2007 där vi pratade om hur brittisk domstol kan tvinga fram stora skadestånd. "Enkelt att stänga en tidning? Globaliserad medivärld får högst oväntade följder", som rubriken löd för

"Yrke: journalist" - det är titeln på en ny bok skriven av två ärrade reportrar, som också varit arbetsledare på flera redaktioner. Men är det verkligen rätt att locka unga i dag att satsa på att bli journalister? Finns jobben kvar? Och vilken typ av journalist kräver framtidens medier?

Bakom "Yrke: journalist" ligger Hans Månson och Hans Strandberg. Månson har bland annat varit chefredaktör på Sydsvenskan.

Vägen dit gick via TT, Svenska Dagbladet, TV4, Rapport, Aktuellt och Norrköpings Tidningar. Så viss erfarenhet av journalistyrket har han onekligen, något som han också visat som gästprofessor på JMG i Göteborg.

Lett skrivarkurser

Hans Strandberg har arbetat både inom dagspress, specialtidningar och tv. Idag är han telekomreporter på Dagens Industri.

Men har även chefat både här och där, lett skrivarkurser och föreläst på journalisthögskolor.

Kärlek till yrket

Det framgår klart att boken är "skriven av kärlek till ett fantastiskt yrke", som de uttrycker det.

Men hur ser framtidens journalist ut? Är yrket verkligen fantastiskt?

Speciella egenskaper?

Vilka egenskaper bör en journalist ha? Vilka hinder och fällor möter morgondagens journalist?

Praktiska erfarenheter

I Publicerat berättar de om sina erfarenheter. Boken bygger också mer på dessa än på journalistisk teori.

Hör en del av deras tankar om reporterns vardag i en snabbt föränderlig medievärld.

Ordinarie tiderna tillbaka

Den här upplagan av Publicerat sänds enbart på vår söndagstid kl 12.00. Men från nästa vecka är vi tillbaka på alla de ordinarie sändningstiderna - det vill säga lördagar kl 15.35, söndagar kl 12.00 och natten mot tisdagar 01.03 - alltid i P1.

Sista Publicerat före sommaruppehållet innehåller en blandad kompott. Hör tidningsutgivarnas vd om hennes medlemmars framtid. Och om försöken att hejda den amerikanska filmens allt ökande dominans.

Endagarstidningen "Efter Arbetet" i Malmö är det senaste, hittills lyckade försöket att starta en tidning i Sverige. På kortare tid än väntat - tre månader - har Efter Arbetet nått upplagemålet och kan räkna med presstöd nästa år. Fast upplagan är ändå blygsam, 3 259 prenumeranter.

Annars ser det dystert ut för dagstidningarna som helhet. Branschen har tappat 22 procent av annonsintäkterna.

Vändning i höst?

-Men vi hoppas på en vändning i höst, säger tidningsutgivarnas, TU:s vd Anna Serner.

Och på TU diskuterar och prövar man alla tänkbara sätt att nå de unga läsarna som vant sig vid att allt är gratis.

Motvind för Europa Cinemas?

Europa Cinemas heter ett nätverk med huvudsäte i Paris som i tio år nu kämpat för att europeisk film ska klara konkurrensen någorlunda med den amerikanska. Ingela Brovik har träffat organisationens generaldirektör Claude-Eric Poiroux.

Europeisk film hade en andel på femton procent före Berlinmurens fall 1989. Idag är samma siffra cirka två procent.

Om SF:s monopol

Allra mest dominerar amerikansk film i de östereuropeiska staterna. Där handlar det om 90 procent Hollywood-film.

Så hur ser Poiroux på framtiden?

Han har också synpunkter på SF:s monopolliknande situation i Sverige

Inte konjunkturkänslig?

Hör också Kim Ludolf Koch - medieanalytiker på RMC Medien i Wuppertal i Tyskland. Hans bild av läget för tysk film är lite annorlunda än Poirouxs från Frankrike och andras.

-Jag tror inte film är särskilt konjunkturkänslig. Folk i Tyskland går bio oavsett det ekonomiska läget. Vi har haft en stor nedgång de senaste sju, åtta åren. Men nu ökar biografbesöken månad för månad, säger han.

De flesta e-post och brev till Lyssnarkontakt den senaste tiden handlar om att ljudvolymen i radion är ojämn. Att den tekniska kvaliteten skulle ha försämrats. Stämmer detta? Och vad kan i så fall Sveriges Radios vd Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö göra åt saken? Det svarar de på i Publicerat den här veckan.

Programmet ägnas helt åt lyssnarnas frågor. Och frågorna är många. 

Ska Naturmorgons fältreportrar utrustas med headset, så de kan höras bättre, föreslår Olof Sandell, 36 år, som poängterar att han hör bra och verkligen gillar det han kan höra.

Svårt med balansen?

Håller radioledningen med om att övergångarna mellan programmen ofta"jäktas fram", som Sören Nyström skriver.

Att de medverkande alltför ofta tillåts prata i munnen på varandra, som Elmer Adolfsson, 78 år klagar över? Det tycker också Dorrit Fredriksson.

Mer nattradio?

Att balansen mellan tal och musik är ett ständigt problem, som Tyge Mölgård är inne på.

Fredrik M tycker det är onödigt att sända P3/P4 i två kanaler på natten. Den ena kanalen kan användas till webbkanalerna P3 Star eller Rockster, som inte kostar något, föreslår han.

Kvalitetssäkrade intervjuer

Hans Wallén undrar varför P1 sänder så många repriser? Lisette Edgarsson vill kvalitetssäkra de enligt henne ofta dåliga studiointervjuerna. Och ha mer reportage istället.

Ekoreportrar på bild?

Det framförs också andra konstruktiva förslag: Olof Lindh och Mats Lundgren vill att åtminstone studioreportrarna på Ekot ska "bildsättas", det vill säga lägga ut sina porträttbilder på nätet.

Fler produktionsbolag?

Sonja Blixt gillar inte att Tankar för dagen repriseras istället för Vid dagens slut. Jaak Roosa tycker Karlavagen alltför ofta får lämna plats till sporten.

Och ska SR lägga ut ännu mer på produktionsbolag?  

Svar också på webben

Frågorna är många, fler än de vi presenterar här i sändningsinformationen. Och svar utlovas av Mats Svegfors och Cilla Benkö.

Vi hann dessutom ta upp flera frågor som inte fick plats under Publicerats tjugo minuters sändningstid.

Svaren på de frågorna kan du istället höra här på webben. De handlar om allt från På minutens som Stefan Anjou tycker "abrupta uppehåll", till en önskan från Bo Nyström om färre kulturprogram och istället fler "vassa" naturprogram i P1.  

Andra frågor handlar om kortvågsradio, minoritetsspråk och SR:s samarbete med Sida.

Hur kan plötsligt Sveriges Radio och Sveriges Television gå med i Svenskt Näringsliv och samtidigt hävda att de är oberoende? Och dessutom helt utan debatt? Det undrar arbetsmarknadsexperten Anders Kjellberg, som dessutom inte förstår hur s-märkta tidningar som till exempel LO-ägda Aftonbladet också kan gå med i "fiendens" organisation.

Den 1 juli bildar public service-radion och tevens arbetsgivareorganisation SRAO tillsammans med TU, Tidningsutgivarna, och Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), som redan finns inom Svenskt Näringsliv en gemensam organisation inom Svenskt Näringsliv som får namnet Medieföretagen.

-Svenskt Näringsliv agerade så sent som i förra veckan för noll kronor i löneökningar, vill luckra upp anställningsskyddet i LAS och kämpar för att marknaden ska ta hand om det mesta.

-Jag fattar inte hur detta kan vara förenligt med SVT:s och SR:s tal om oberoende, säger Anders Kjellberg. Speciellt som kulturministern nu ännu mer betonar vikten av oberoende i public service-proppen.

Obekväm nyhet?

Anders Kjellberg är docent i sociologi vid Lunds universitet och sedan länge expert på arbetsmarknadens organisationer.

Och hur kan allt dessutom ske utan någon som helst offentlig debatt?

-Kanske är frågan obekväm? Är det därför varken etermedierna eller tidningarna rapporterat om saken? Undrar Anders Kjellberg.

Väntade hård debatt

TU:s vd Anna Serner tycker samgåendet är naturligt. Men hade ändå trott det skulle väcka en hel del debatt.

-Inte en enda av tidningarnas representanter ifrågasatte saken vid TU:s möte i förra veckan. Vi hade räknat med kritik och diskussion och satt ut reservdagar, säger Anna Serner.

Enbart branschfrågor

I framtiden kommer hon och TU enbart att syssla med branschfrågor, diskutera publicistik och etik till exempel.

Hur ser då Sveriges Radios vd Mats Svegfors på saken? Svar ger även han i Publicerat.

Att Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström är glad över sina nya medlemmar framgår av det här   

LYSSNARKONTAKT KOMMANDE VECKA

Nästa vecka ägnar vi hela Publicerat åt frågor från lyssnarna om Sveriges Radio och framför allt om programverksamheten. Svarar gör Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö.

Så har du frågor - hör av dig till [email protected]

Eller skriv ett brev eller kort till Lyssnarkontakt 21101 Malmö.

Du kan klart också maila till [email protected].

Går journalister ibland helt utanför alla etiska ramar, moral och empati för att vinna en Guldspade? Det hävdar tidigare kultur- och fritidskommunalrådet i Malmö, Lynn Ljungberg, i en ny bok. Boken är ett rasande angrepp på två av journalisterna på Sydsvenskans Malmöredaktion.

Under år 2007 granskade reportrarna Dan Ivarsson och Olof Westerberg på Sydsvenskan hur Malmös fritidsnämnd och fritidsförvaltning skötte sina anläggningar.

"Fritidspalatsen förfaller" rubriceras genomgången i en arbetsbeskrivning till föreningen Grävande Journalister, som senare nominerade artikelserien till en Guldspade. Reportrarna ägnade ungefär halva sin arbetstid åt de över 100 artiklarna som följde.

Vanskött Aq va kul 

Det hela började med en artikel den 24 februari. I den avslöjade tidningen en hemlig rapport som visade hur Malmös stora inomhusbad Aq-va-kul vanskötts och innebar en säkerhetsrisk.

Vattenpalatset stängdes. Lynn Ljungberg avsattes som ordförande i fritidsnämnden. Hon valde själv senare att sluta som kommunalråd och lämnade helt politiken.

Skrivande ombudsman

Idag är hon tillbaka på det gamla jobbet som ombudsman på Hotell- och Restaurangfacket. Och har på eget förlag skrivit boken "Vem vill bli politiker?"

-Reportrarnas häxjakt piskade upp en stämning som, trots att övriga medier höll en högst nyanserad ton, gjorde det omöjligt att fortsätta med politik, skriver Lynn Ljungberg.

Förteg och förvanskade?

Deras kusliga taktik att misstänkliggöra precis allt, förtiga och förvanska fakta, konsekvent rycka saker ut sitt sammanhang och till och med dra till med rena lögner när det "passade" fick svåra konsekvenser för mig och min familj.

-Är det tidningarnas enskilda reportrar som ska avsätta folkvalda politiker? Vem vill utsätta sig för risken av en terror som saknar varje form av etik, moral och empati bara för att man blivit vald till ett ämbete? Är det inte i slutändan en demokratifråga, undrar Ljungberg.

Fick bära hundhuvudet

Svar får hon av Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström.

Frågan är också om det inte är mediernas roll att blottlägga vanskötsel? Och är inte ett kommunalråd en offentlig person som måste tåla en mycket hård granskning?

Kanske riktar Lynn Ljungberg sin kritik åt fel håll? För av boken framgår att hon ensam fick bära hundhuvudet för bristande underhåll, problem som funnits i decennier.

Journalistmaken chockad

Till saken hör även att Ljungberg är gift med en journalist. Han borde väl kunna förklara hur journalistiken fungerar? Och mediernas roll?

-Han lever fortfarande i svår chock över att två kollegor så har kunnat missbruka sin yrkesheder, skriver Ljungberg.

-Nu kommer dom att jaga mig, alla de som blivit refuserade genom åren! Så skämtar Mats Bergstrand, som från måndag lämnar över chefskapet över det som många kallar maktens tribun, DN Debatt.

Hör hur det har varit att basa över denna omdiskuterade plattform, som makthavarna i Sverige ständigt slåss om att kliva upp på, om än för ett kort ögonblick. För har man väl intagit tribunen, kan man räkna med uppföljningar i de flesta andra medier.

Frigöra sig från arv

DN Debatt inrättades redan 1960 av dåvarande politiske chefredaktören Sven-Erik Larsson. Då fanns DN Debatt på ledarsidan och skapades delvis för att Larsson ville frigöra sig från arvet efter Herbert Tingsten.

Tingsten var inte alls särskilt intresserad av att öppna Dagens Nyheter för andra åsikter än tidningens egna.

-Eller kanske för andra åsikter än sina egna, lägger Mats Bergstrand till.

Högersidan dominerade

Då fanns det nog fog för kritiken att den borgerliga sidan dominerade på debattplatsen, håller Bergstrand med om.

Men håller inte kritiken även efter att DN Debatt blev mer självständig?

Mest makthavare

Hör Bergstrand om detta. Och om kritiken mot att bara makthavare verkar göra sig besvär, inga andra släpps in?

Varför får nästan ingen möjlighet till genmäle? Vad säger han om kritiken mot hårddragna citatrubriker?

Interna strider hårdast

Mats Bergstrand har varit redaktör för DN Debatt i ett tjugotal år. Och det jobbigaste av allt verkar ändå ha varit att freda sig från interna angrepp, inte kritiken utifrån. Fast den har han också många kommentarer om.

Han har också många synpunkter på dagstidningarnas framtid.

DN-veteran tar över

Framtidens DN Debatt tas över av Bo G Andersson, som arbetat på olika poster inom Dagens Nyheter sedan början av 80-talet. Bo G Andersson var också en av initiativtagarna till föreningen Grävande Journalister.

Dawit Isaaks medfånge

Och här en utlovad , där Lars Adaktusson intervjuade en tidigare medfånge och journalistkollega till Dawit Isaak häromdagen.

Våra äldre är glömda och gömda i dagstidningarna och i de äldres egna organisationstidskrifter. Det har Maria Wiell kommit fram till i en c-uppsats vid högskolan i Kalmar. Hör henne diskutera sina rön med Ingrid Lindgren - chefredaktör för Veteranen, tidigare i ansvarig ställning på Upsala Nya Tidning, Svenska Dagbladet och Ekot.

Med äldre avser Maria Wiell svenskar som är 79 år och äldre. De existerar inte alls i de undersökta tidningarna och tidskrifterna.

Endast problem

Däremot skrivs det om de som nyligen nått pensionsåldern. I dagstidningarna handlar det då enbart om problem.

Skrämmande ålderdom

Äldre kvinnor och män framstår som försvarslösa, svaga, lidande och beroende av andra. Ålderdomen är skrämmande och plågsam.

Nej, precis tvärtom

I PRO Pensionären och Veteranen är det tvärtom. De äldre är utan undantag aktiva, kompetenta, nyfikna, glada och engagerade. Det finns plötsligt inga problem alls.

Går att förändra

Två helt skilda bilder. Hur förklarar Ingrid Lindgren på dem?

Vad betyder det att vi matas med de här helt motsatta stereotyperna? Varför uppstår de? Vad man man eventuellt göra åt saken?

Rätt tala om åldersrasism?

Och hur kan en stor del av vår befolkning behandlas som om de inte existerade?

Är det kanske rätt att som vi gjorde i Publicerat i julas - att till och med tala om "åldersrasism"?

-Vi ska producera mycket mer program utanför London. Om några år arbetar över hälften av alla på BBC utanför London och sydöstra England. Det säger BBCs generaldirektör Mark Thompson i en intervju i Publicerat.

 BBC flyttar bland annat hela redaktioner och en radiokanal till Manchester. Detta sedan det visat sig att ju längre bort från London tittarna och lyssnarna bor, desto lägre värderar de BBC. Samtidigt betalar alla i riket licensavgifter.  Lokala förmågor-Därför måste vi spegla hela Storbritannien bättre. Och locka fram lokala talanger från olika delar av landet, säger Mark Thompson. Drygt 1600 BBC-anställda i London erbjuds nu jobb i Salford utanför Manchester, där sammanlagt kring 2500 personer kommer att arbeta. Kamp om licenspengarnaHör också Thompson om den livliga debatt som pågår just nu i Storbritannien om BBC:s påstådda dominans. Och om striden om BBC:s licensmedel, som nu även kommersiella tv-bolag vill komma åt delar av. Detta för att många av etermedierna i Storbritannien är inne i en ekonomisk kris.  Västra hamnen i Malmö?Tänk den omöjliga tanken att SVT:s och SR:s sportredaktioner skulle flyttas till Västra hamnen i Malmö. Dessutom de båda företagens barnprogram-produktion, en hel radiokanal, utbildningsprogram och utvecklingsavdelningen. Ungefär det är vad som sker just nu i Manchester. ”MediaCityUK” i Salford England blir ett av världens största digitala mediecenter.  Radio Five LiveBBC sänder som bekant både radio och tv. Hela sportredaktionen flyttas till Manchester, precis som Radio Five Live, barnprogram-produktionen, utbildningsprogrammen och en stor del av framtids- och utvecklingsavdelningen.Däremot har det kommersiella tv-bolaget ITV hoppat av sin etablering i Salford på grund av stora ekonomiska problem.  Får hjälp av BBC?Men BBC erbjuder istället ITV möjlighet att flytta in i en del av BBCs lokaler. Samtidigt föreslår BBC att lokala konkurrenter runt om i landet ska få använda en del av BBCs material.Alla förslag och utspel ingår i en omfattande debatt i Storbritannien om framtiden för BBC, men också om jätteföretagets konkurrenter.  Channel Four behöver pengar En del anser till exempel att delar av licensavgifterna ska ges till konkurshotade tv-bolaget Channel Four. Andra vill slå ihop den kanalen med BBC Worldwide. Kritiken mot BBCs påstådda dominans är hård nu när de kommersiella tv-bolagen med viss public service-inriktning har svåra ekonomiska problem. Båda bolagens ledning har avsatts.  Nätsatsning kritiserasBBC kritiseras bland annat för att satsa för mycket på nätet och har redan avvecklat en del av sin uttalat kommersiella verksamhet. är den tredje mest populära i Storbritannien. Övriga på tio i top-listan är amerikanska.Hör Mark Thompson om den här något röriga situationen.  Public service-dag i StockholmPå onsdag den 13 maj medverkar han dessutom i årets Public service-dag i Stockholm, som arrangeras gemensamt av SVT, SR och UR. PS: En ursäkt för att kommenteringsfunktionen inte kopplades på! Och det är alltså onsdag som gäller för Public sevice- dagen.