Publicerat

Redaktionen på Quick Response har granskat och reagerat på nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet i tio år nu. Frågan är vad resultat blivit?Ett resultat är i varje fall en ny skrift med titeln Nyheter, Makt, Integration. I den har Quick Response samlat nya och gamla artiklar om hur de svenska medierna skildrar ämnen som på olika sätt berör dagens mångkulturella Sverige.Boken ges ut i samarbete med Institutet för mediestudier.

Publicerat diskuterar hur mediernas rapportering utvecklats i de här frågorna med Arash Mokhtari - projektledare på Quick Response redaktion sedan tre år. Men vi ber också Gunilla Hultén - lärare och medieforskare på JMK vid Stockholms universitet - att se frågorna i ett lite längre perspektiv.  Granskade fyra bladHon har tidigare studerat hur de fyra dagstidningarna Dagens Nyheter, Arbetarbladet, Vestmanlands Läns tidning och Borås Tidning skildrat personer med utländskt ursprung. De lokala tidningarna kommer från regioner som upplevt både arbetskraftsinvandringen och senare tids flykting- och anhöriginvandring.  Fast i kolonialt tänkande ”Främmande sidor. Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945”, som titeln på Hulténs doktorsavhandling löd. Det har länge pratats om att svensk journalistik lider av ett ”vi och dom-tänkande”.  Vågar inte se verklighetenMen fortfarande är det många journalister som inte vågar se att det förhåller sig så, anser Gunilla Hultén.-Journalister i Sverige bär på ett kolonialt arv som går att skönja i tidningarnas ”vi svenskar” och ”de med annan etnisk bakgrund”, säger hon i boken  Korta klipp också från 2004Hör också hur två tidigare medarbetare på Quick Response beskrev situationen 2004. Och vad tror Mokhtari och Hultén om framtidens journalistik om invandrings- och integrationsfrågor?

Lyssnarkontakts hemsida har varit igång ett par veckor nu. Och frågorna är många. Svaren kommer i framtiden mest på webben, hemsidan. Men så här i början ber vi de ansvariga för P1 och P4 att också ge svar i Publicerat.

Uppåt 200 e-post, några vanliga brev och telefonsamtal har hittills nått, [email protected] eller Lyssnarkontakt Sveriges Radio 21101 Malmö. Och frågorna spänner över ett stort område.  Lantz upprör fortfarandeVäldigt många mail handlar om Lantz i P1 och Lantz i P4. Lyssnarna retar sig fortfarande på Annika Lantzs stil och ordval. Gränsen för en av hennes varmare anhängare nåddes måndags. I en trailer inför Lantz i P1 sa hon att hon skulle ta upp ”att vi blir rövknullade på ett dåligt sätt av livmedelsindustrin”.  Könsord av slentrian?-Så fult! Så onödigt! Jag blir mer ledsen än upprörd av detta slentrianmässiga användade av könsord. Hur är det med den språkliga förmågan? Det undrar Per Malmström i Uddevalla, som aldrig klagat på ett radioprogram tidigare.Annika Lantz ger svar på tal från sitt sjukläger.  Populärmusik sällsynt i SR?Annars är Cecilia Bodström, P1-ansvarig på Sveriges Radio, och Dan Granlund, detsamma på P4, huvudgäster i Publicerat. Många lyssnare efterlyser mer svensk populärmusik och visor i Sveriges Radio.  Diskriminerar de äldre? -Varför har Sveriges Radio åtminstone inte en webbkanal för den här typen av musik. Ni skryter ju med att ni har 45 kanaler sammanlagt, undrar en lyssnare.En annan har till och med anmält Sveriges Radio för Diskriminieringsombudsmannen, DO, för felaktigt musikval. Detta skulle vara vara en form av åldersdiskriminering. Bakgrundsljud stör mångaMånga brev handlar också om olika former av störande ljud i talprogram. Det kan gälla bakgrundsljud och musik. Men många undrar också över de väldigt skiftande ljudvolymerna i olika program. Två programledare ny trendOch varför måste det vara två programledare i nästan varje direktsänt program numera? Varför sänder P1 inte talad radio hela natten? Om inte annat så repriser?

Public service-radion i Lettland är illa ansatt och lyssnarna protesterar. Regeringen har kapat budgeten kraftigt och vägrar efterskänka en nyupptäckt stor skuld. Och det av vissa hårt kritiserade svenska presstödet intresserar andra länder. Det berättar medieekonom som samtidigt hjälpt president Sarkozy med en helt annan stödform - gratis tidningsprenumeration till alla 18-åringar. För övrigt helt i linje med amerikanske medie-gurun Chris Andersons nya budskap Gratis, som vi också tagit del av.

 Lettlands Radio har fått sin budget kraftigt beskuren. Resultat: radioprogram har dragits in, andra är i riskzonen. En del medarbetare måste sluta, andra riskerar att bli utan lön. Protest vid parlamentetFör en dryg vecka sen protesterade både medarbetare på Lettlands Radio och lyssnare framför parlamentet i Riga. Alla med förtejpade munnar. (Se hela demonstrationen här via)Och i måndags var radion nästan helt tyst under en timma.  Uppretad statsministerEn vredgad statsminister Ivars Godmanis sa då att han skulle sparkat Latvija Radios nya vd om han bara kunnat. Ett uttalande som många i landet nu protesterar mot. Men statsministern vägrar be om ursäkt. Mer anpassad tvLettisk tv ligger däremot bättre till. I deras motsvarighet till Rapport fick statsministern tala helt utan frågor i cirka tjugo minuter. Hör hur Didzis Melbiksis - utrikesreporter på Lettlands Radio - beskriver situationen. Det är för övrigt bara ett par månader sen vi berättade om hur en ekonom fängslades två dagar för att han uttalat sig för pessimistiskt om Lettlands ekonomi. Svenskt presstöd på export?Intresset för det av vissa hårt kritiserade svenska presstödet är stort i utlandet. Robert Picard, medieprofessor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har förmedlat åtskillig kunskap om stöd-systemet. Dessutom var han expert i den franska presskommission som ligger bakom förslaget att alla franska 18-åringar ska få prenumera gratis på vilken dagstidning de vill.  Subvention direkt till konsument -Subventionen går direkt till konsumenten istället för till tidningsindustrin. Ett intressant sätt att försöka få folk att läsa, samtidigt som pressen får en överlevnadschans, tycker Robert Picard.   Medieguru i MalmöI onsdags kväll fyllde 700 personer, varav ett 50-tal journalister, Luftkastellet utanför Malmö. Dragplåster var amerikansk/brittiske mediegurun och chefredaktören för Wired, Chris Anderson. Om ett halvår kommer den omtalade ekonomi- och it-journalisten ut med en ny bok med titeln ”Free”, ”Gratis”. Manuset är just klart.      Skåpmat i ny förpackning?-Inte mycket nytt. Vi brukar kalla hans idé för ”Razor and blade-modellen”, efter att Gillette skänkte bort rakhyvlar för att istället tjäna pengar på rakbladsförbrukningen, säger Per-Hugo Skärvad - docent vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Många hoppades på tips om hur medier och andra ska tjäna mer pengar på nätet. Hör Per-Hugo Skärvads kommentar.

Riksdag&Departements chefredaktör Nils Funcke har tröttnat på likvakan över svensk journalistik. -Journalistiken har aldrig någonsin varit bättre än idag om man ska spetsa till det lite, säger Funcke.

Men är det verkligen så? Och vad händer i framtiden? Publicerat tog till exempel nyss upp den omfattande nya vågen av nedläggningar av lokalredaktioner. För någon dag sedan varslade Skånska Dagbladet ett 60-tal personer, de flesta journalister på SkD och Norra Skåne. Ingen automatik -Behöver inte nödvändigtvis betyda att journalistiken blir sämre. Det finns ingen automatik i att mindre resurser betyder sämre journalistik, säger Nils Funcke. Han tycker inte ens att ägarkoncentrationen är något större problem. Möter erfarna kollegorSå vi sammanförde honom med Helena Giertta - chefredaktör på Journalisten - och Gunnar Nygren, som är medieforskare på Södertörns högskola. Båda har också tidigare lång erfarenhet av arbete inom dagspressen. På väg utförFör ganska exakt ett år sedan kom Gunnar Nygren ut med boken ”Yrke på glid - om journalistyrkets de-professionalisering”.  I den hävdar han att journalisterna håller på att mista makten över sitt eget arbete. Och att de sitter allt mer inne på redaktionerna framför sina datorer och återbrukar andras material. Så hur reagerar han och Helena Giertta på Nils Funckes sätt att se på den journalistiska utvecklingen?  Leon Barkho väcker debattMedieforskare Leon Barkho, som vi pratade med förra veckan om BBCs, CNNs och Aljazeeras bevakning av Mellanöstern, har nu uppmärksammats i Storbritannien också, trots att hans bok inte kommit ut där ännu.BBC:s motsvarighet till SR:s Medierna och Publicerat, nämligen The Media Show på Radio 4, kommer att ha en intervju med honom nästa vecka. Bjöds in till DohaOch Leon Barkho har dessutom fått en formell inbjudan av Wadah Khanfar - generaldirektör för både arabiska och engelska Aljazeera - att komma och tala vid en internationell konferens i Doha, Qatar i mars.  BBC-chefen vägrade sända I veckan beslöt BBC:s generaldirektör Mark Thomson att medieföretaget inte skulle sända Röda Korsets med flera hjälporganisationers vädjan om bistånd till de nödlidande i Gaza.Han motiverade sitt beslut iFick ännu mer uppmärksamhet-Vi försöker på alla sätt försvara BBC opartiskhet, säger Thomson bland annat. Något som väckte hårda protester och demonstrationer i veckan i Storbritannien. Debatten är häftig: gjorde BBC rätt eller fel? Troligen har den omfattande diskussionen i alla medier gjort att den här videon från hjälporganisationerna uppmärktsammats ännu mer än den annars skulle gjort. Videon om vädjan om hjälp till Gaza kan du se här viaHemlig rapport en förklaringFörklaringen till BBC:s obevekliga hållning finns i Leon Barkhos bok. Företagets många nya riktlinjer för just bevakningen av Mellanöstern infördes för att stoppa den hårda kritik företaget tidigare fick för sin rapportering därifrån. Redovisad inte minst i den hemliga Balen-rapporten, upprättad av Malcolm Balen åt generaldirektör Thomson 2004. Lyssnarkontakts hemsidaOch nu är Lyssnarkontakts hemsida igång. Gå in på Där ställer en lyssnare frågor till Lena Tideström-Sagström, chef på SR Västernorrland och ansvarig utgivare när Täppas Fogelberg sänder Ring P1.  Hur långt kan man gå?Frågan är hur långt en programledare får gå i Ring P1. Det lyssnaren reagerar över är Täppas Fogelbergs, som hon tycker, kränkande sätt att behandla lyssnare med elöverkänslighet på.

-De som ser på BBC, CNN och Aljazeera ska inte tro att de är neutrala. Deras nyhetsrapportering är inte balanserad och opartisk, speciellt inte när det gäller Mellanöstern.Det anser medieforskare Leon Barkho i en doktorsavhandling, där han framför allt studerat språket i de tre mediebolagen. Alltså även språket i Aljazeeras arabiska kanal och CNN:s och BBC:s dito.

-Nyhetsjournalisterna som arbetar i nätverken kan inte hävda att de är oberoende, objektiva eller neutrala. -Det är hög tid att vi som tittar skaffar information från flera källor. Att vi blir mer aktiva i vårt informationssamlande, tycker Leon Barkho, som själv är gammal journalist.  Reuters och APFrån början var han språkvetare i Irak. Sedan reporter och nyhetschef på brittiska nyhetsbyrån Reuters i Bagdad. Därefter korrespondent för amerikanska AP i Mellanöstern innan han kom till Sverige 2001. Här har han arbetat som språklärare samtidigt som han doktorerat vid högskolan i Jönköping. Orden som vapen-Kriget i Mellanöstern utkämpas inte bara med kulor och gevär. Samtidigt och före krigets utbrott pågår ett mediekrig. Det handlar om vad som får sägas och inte sägas, säger Barkho. Avhandlingen visar på ett intrigant spel bakom scenen i de tre tv-kanalernas täckning av Israel-Palestina-konflikten och kriget i Irak.  Interna dokument Och den bygger på intervjuer med nyckelpersoner, på interna dokument och språkliga analyser.Leon Barkho har också följt det redaktionella arbetet på plats och ordnat seminarier med de ledande cheferna på BBC och Aljazeera. Kritiserar svenska medierOch han har också många synpunkter på hur tv-kanalerna rapporterat om det senaste kriget i Gaza. Och kritiserar även de svenska mediernas rapportering.    Skrev om mordet på sig självHör också om journalisten i Colombo, Sri Lanka som kommenterar mordet på sig själv. Finn Norgren, journalist och chef för Radiohjälpen, ger en rapport.Länk till

Nu försöker en frilansjournalist dra igång en svensk version av Café Babel - en nättidning som gjort viss succé i andra delar av Europa. Och Eurozine, som samlar och översätter mycket av den europeiska kulturjournalistiken, är redan ordentligt etablerad på nätet.

 Efter Publicerat i julas om den svenska EU- och Europa-bevakningen har flera hört av sig med synpunkter. Bland dem Waldemar Ingdahl, frilansjournalist i Stockholm, som nu gör allt vad han kan för att etablera en Café Babel.-Det vore skräp om vi i Sverige inte också skulle kunna vara med på ett hörn, säger Waldemar Ingdahl, som hittills arbetat med Café Babels svenska version på ideell basis. Centralredaktion i ParisCafé Babel har sin huvudredaktion i Paris och har funnits sedan 2001. Den elektroniska tidningen innehåller texter från en mängd europeiska länder.  EurogenerationenDe flesta artiklarna är skrivna av ”euro-generationen”. En del av dem är journalister, en del mer en sorts medborgarjournalister. Fast för att publicera sig på krävs en del kvalifikationer. Hör mer om Waldemar Ingdahls planer i Publicerat. Etablerad central för kulturjournalistik Eurozine rör sig mer i den etablerade, traditionella kultursvängen. Det vill säga innehåller mest artiklar som tidigare varit publicerade i kända kulturtidskrifter Europa runt. Bland dem Ord&Bild, Glänta, Arena och Fronesis från Sverige, alla fullvärdiga partnertidskrifter. Fantastiskt rik flora-Många flera skulle kunna vara med, eftersom Sverige har en så fantastisk flora av utmärkta kulturtidskrifter. -Men vi måste sätta gränsen någonstans, säger Carl Henrik Fredriksson - chefredaktör för , som har sin redaktion i Wien. Förslag till ändringar Vad tycker Carl Henrik Fredriksson om den svenska EU- och Europa-bevakningen? Både och. Men så mycket kan vi säga att han har flera förslag till hur den skulle kunna förbättras. -Och motsättningen mellan vad som håller i nya och gamla medier är falsk. Man kan hitta kvalitetsjournalistik på bägge hållen. Problemen ligger mer i redaktionella strukturer som kostar pengar, säger han. Inte för långa texter I tio år har Fredriksson fått höra att texterna på Eurozine, som nästan alltid är mycket längre än långa texter i vanliga dagstidningar, inte passar på nätet. Ändå är Eurozine framgångsrikt och har blivit en uppskattad central för en europeisk offentlighet, europeisk kulturjournalistik.  Självtillräckliga svenskar-De svenska dagstidningar borde släppa sin självtillräcklighet och samarbeta mer med andra länder och andra medier, anser Carl Henrik Fredriksson.

I onsdags sparkade Migrationsverket Lennart Eriksson, tidigare chef i Göteborg, i huvudsak för att han uttrycker Israelvänliga åsikter på sin blogg. Men bryter inte Migrationsverket då mot den grundlagsfästa yttrandefriheten? Och mot en dom i Möndals tingsrätt?Och nu startar Sveriges Radio genom Publicerat Lyssnarkontakt, som främst kommer att ske via webben. Hör Sveriges Radios vd Kerstin Brunnberg om tankarna bakom.

  Migrationsverket köper helt enkelt ut Lennart Eriksson mot hans vilja för 32 månadslöner plus det skadestånd som tingsrätten dömt verket till. Lennart Eriksson har sedan åttiotalet varit chef vid asylprövningen på Migrationsverket i Kållered i Göteborg. När verkets nye verksamhetschef för asylprövningen, Eugène Palmér, tillträdde för ett och ett halvt år sedan omplacerades Eriksson till en lägre tjänst. Oförenligt?Palmér ansåg att det inte gick att som Lennart Eriksson gjorde, driva en Israelvänlig blogg parallellt med chefsjobbet vid asylprövningen.Eriksson förde saken vidare till Möndals tingsrätt som i november kom fram till att omplaceringen stred mot lagen.  Struntar i domen-Den lägre tjänsten var att jämföra med en uppsägning. En ogiltig sådan, sa tingsrätten och dömde verket att betala 100 000 kr i skadestånd till Lennart Eriksson.Men i onsdags stod det klart för Eriksson att verket struntar i tingsrättens dom.  MiljonbeloppIstället betalar det kring 1.3 miljoner, det vill säga 32 månadslöner plus skadestånd. Detta i enlighet med en paragraf i Lagen om anställningskydd (LAS), som säger att om en arbetsgivare inte rättar sig efter en dom ska anställning upphöra och ersättning utgå.Men smäller inte den grundslagsstadgade yttrandefriheten högre?  Ett fall för JK?Hör de inblandade parterna i saken, Lennart Eriksson och Eugène Palmér. Och vad säger JK?Nu drar vi gång LYSSNARKONTAKTNu dras SR:s Lyssnarkontakt igång - en förbindelse som mest ska upprätthållas via webben. Men ibland kan den också ske via etern och Publicerat.  Sveriges Radios vd Kerstin Brunnberg berättar om tankarna bakom.  Svarar på frågorKerstin Brunnberg får också svara på några av de frågor som nått oss under jul- och nyårshelgen, sedan vi aviserade vad som är på gång. En fråga gäller just den ökande webbpubliceringen inom etermedierna. En annan det ökade antalet produktionsbolag som jobbar för SR.  Hör av dig!Har du frågor om något program eller något du hör i radio - hör av dig till [email protected]. Eller skriv ett brev till Lyssnarkontakt, Sveriges Radio 21101 Malmö.Här hittar du mer information om

Fler och fler tidningar drar in sina lokalredaktioner. Framför allt av kostnadsskäl. Men en del i tidningsvärlden säger också att speciella lokalredaktioner bygger på ett föråldrat tänkande. Inga läsare kommer längre in på lokalredaktionerna. Istället pratar det lägret om att framtiden ligger i att satsa på mobila redaktioner.

 Publicerat kontaktades före jul av Sven Jensén i Broby några mil norr om Kristianstad, flitig läsare av Norra Skåne. Han vill nu rädda Norra Skånes lokalredaktion i Broby som har två lokalredaktörer. Men hur kommer framtidens lokaljournalistik att fungera?  Diskussion på platsVi sammanförde i tisdags på ort och ställe läsaren Sven Jensén med Norra Skånes redaktionschef och ansvarige utgivare Mimmi Karlsson-Bernfalk och Norra Skånes ena lokalredaktör i Broby - Kristina Larsson - för en diskussion om framtidens lokala journalistik.  Mobila redaktionerÄr mobila redaktioner och reportrar framtiden? Eller bör man behålla så många lokalredaktörer och redaktioner som möjligt?Sven Jensén tror att förslaget om nedläggning av Norra Skånes lokalredaktioner i Osby, Broby, Perstorp, Markaryd och Kristianstad bottnar i ägaren, Skånska Dagbladet-koncernens dåliga ekonomi. Alla har det trögt-Norra Skåne går utmärkt, säger han.Mimmi Karlsson-Bernfalk påpekar att alla dagstidningar i Sverige har ekonomiska problem och måste göra något åt dessa. Flera andra tidningar lägger också ner sina lokalredaktioner. Förlorar prenumeranter-Hade inte moderföretagets förslag kommit, hade Norra Skåne självt fortsatt med ett planerat besparingsprogram.Kristina Larsson anser att Broby-redaktionen måste behållas. -Annars förlorar tidningen många prenumeranter i den hårda konkurrensen med Kristianstadsbladet, som också har en redaktion här.Hör mer i Publicerat. Leder alla tre tidningarnaOch vad säger ledningen för Skånska Dagbladet i Malmö, som i framtiden kommer att ha samma roller på alla tre tidningarna i koncernen, dvs basa även över Laholms Tidning och Norra Skåne i Hässleholm.  Lyssnarkontakt efter helgernaDen tidigare aviserade starten av Lyssnarkontakt via Publicerat skjuter vi på någon vecka. Men hör gärna av dig om det finns något du tycker du vill ha svar på när det gäller programmen i Sveriges Radio. Vi har redan fått in en hel del frågor. Svaren kommer efter alla helger. I framtiden på webben, men i början också då och då i Publicerat.Mer om Lyssnarkontakt kan du läsa här intill.  VECKANS BERÖMDen här veckan låter vi Andreas Bexell dela ut beröm till Susanne Möller som recenserar datorspel på Dagens Nyheter. -Susanne Möller lyckas på ett personligt, men ändå sakligt sätt - i perfekt samklang med sin publik, utan att för den skull bli inåtvänd och navelskådande - komma med relevanta analyser och sätta saker i ett sammanhang som få andra förstår. -Hon ser vad som ska tas på allvar och vad som är en lek. Hon vet när ett spel kommenterar ett annat och när det bryter ny mark. Allt det här kan hon förmedla på ett träffsäkert sätt med en stil som är hennes alldeles egen. -Det är god journalistik! Slutar Andreas Bexell.

I 32 år har han rapporterat från Mellanöstern och diverse andra krigshärdar på sitt speciella sätt. Han är en av världens mest kontroversiella korrespondenter. Och han tänker hålla på ett bra tag till. Fast kanske så småningom mer med spelfilm.Hör också en krönika om åldersrasimen i medierna. Den är väldigt utbredd visar flera undersökningar. Framför allt visar den sig genom att personer över 65 inte syns eller hörs i medierna.

 Publicerat har - som du redan räknat ut - träffat den brittiske journalisten och författaren Robert Fisk, som skriver för The Independent, avskydd av många, älskad, förhoppningsvis, av fler.I varje fall drar han fulla hus - inte minst i hårt kritiserade USA - när han är ute på sina föreläsningsturnéer. Ny president-ingen skillnad-Obama som president kommer inte att förändra någonting alls i Mellanöstern, även om många araber hoppas på det. USA kommer att fortsätta med samma okritiska stöd till Israel, säger Robert Fisk.I Publicerat pratar vi annars mest om hans syn på dagens journalistik och medier. Något som Fisk inte särskilt imponerad av.    De lidandes sida-Vårt jobb är att ta ställning för de som lider, att skildra deras verklighet. Inte att ta order från och skriva som våra makthavare vill, säger Fisk, som är berömd för att röra sig i vatten där ingen annan finns. Att ge ögonvittnesskildringar från krigsskådeplatser, att utan omsvep beskriva vad han ser och hör. Flera käpphästarHans senaste bok ”The age of the warrior” är inte översatt till svenska ännu. I den tar han upp flera av sina käpphästar. Att medierna kallar en mur för säkerhetsbarriär eller stängsel, krig för dispyt, tortyr för övergrepp till exempel. Det vill säga att journalister inte nämner saker vid deras rätta namn.   Sanktionerade känslor-Journalister vågar bara använda sina känslor när de har sanktionerats av makten. Om det sen är politikerna, tidningsägarna eller chefredaktörerna som lägger sig i, spelar mindre roll. -Men journalisterna måste sluta vara så fega. Annars bör de göra något mindre kontroversiellt, köra buss eller ta jobb i en bank istället, säger Robert Fisk.En rejäl tegelstenHans senaste bok på svenska är mastodonten ”Det stora kriget för mänskligheten, Kampen om Mellanöstern”, som kom ut i fjor och exakt 1175 sidor lång. Hör bland annat en diskussion om hans omtvistade syn på objektivitet.Högst märkbar åldersrasismHör också Johannes Ekmans krönika om åldersrasismen i medierna. Den är klart belagd i flera undersökningar. Annars är det bara att gå till dagens press, radio och tv. Är man över 65 år existerar man inte, åtminstone inte i medierna. Möjligen någon enstaka gång som en hurtfrisk, ständigt glad pensionär, som Thore Skogman en gång sjöng.

EU påverkar oss mer och mer. Men de svenska medierna har färre korrespondenter i Bryssel än våra nordiska grannländer. Vi undrar varför? Publicerat träffar två av Sveriges få EU-korrespondenter i Bryssel. Vi puffar också för Lyssnarkontakt, som dras igång efter årsskiftet.

 De ”korrar! i Bryssel vi stämt träff med är Marianne Björklund, som skriver för Dagens Nyheter och Stefan Winiger, som rapporterar för Sveriges Radios räkning. Frågorna är många. Hur är det att arbeta som journalist i Bryssel? Har EU blivit öppnare än tidigare? Inte så rafflande?Hur lätt är det att få in inslag och artiklar om att ministerrådet tagit ett nytt beslut? Eller att EU-kommissionen lagt ett nytt förslag? Många läckor-Det finns mängder av källor att ösa ur. Och många intressegrupper och lobbyister som annars gärna läcker, säger Marianne Björklund.-Vi kanske inte kommer med de mest spännande nyheterna. Men det tas hela tiden beslut här som direkt påverkar Sverige. Och intresset för EU öka igen när Sverige tar över ordförandeskapet nästa år, tror Stefan Winiger.  Grannarna satsar merMen varför har till exempel fattiga, danska Berlingske Tidende och Politiken två ”korrar” var i Bryssel? Intresset för EU är högst skriftande. Brittiska medier minstMinst tycks det vara i Storbritannien där medierna aldring innehåller nyheter från Bryssel. Om de ändå gör det så handlar de uteslutande om vilka korkade beslut som kommer därifrån.  Lyssnarkontakt Vi puffar också kort för den Lyssnarkontakt, som Sveriges Radio tänker skapa efter nyår. Ett forum dit lyssnarna kan höra av sig med frågor om allt som sänds i Sveriges Radio. Och få svar från SR:s medarbetare. Tanken är att Lyssnarkontakt sker framför allt genom webben, från Lyssnarkontakts kommande hemsida, som kommer att ha nära koppling till Publicerat.Vill du veta mer - klicka här  Veckans berömFör veckans beröm står Arne Reinhold i Undenäs utanför Karlsborg. Arne Reinhold berömmer Bo Jardler på Radio Örebro. -Jardler befinner sig i frontlinjen med direktsända arbetsplatsbesök och önskeprogram som han sköter perfekt. Bosse Jardler har verkligen bra kontakt med folk, skriver Reinhold. Som också vill berömma Hans Menzing på tidningen Skaraborgsbygden i Skara.-Hans Menzing behandlar dom mest skiftande ämnen på ett kunnigt och initierat sätt, både i krönikor och artiklar, tycker Arne Reinhold i Undenäs.