Publicerat

Hur fungerar den ideala politiska utfrågaren? Det har ett par JMK-studenter försökt ta reda på genom att intervjua de tolv kanske mest framstående politiska journalisterna inom svensk radio och tv. Nästan allas förebild är Tomas Ramberg och hans lugna stil i Ekots Lördagsintervju.

Men en av de intervjuade - K-G Bergström, tidigare på SVT, numera kommentator på Expressen - kan ändå se en fara i stilen:

-Den vänliga tonen är som princip föredömlig. Man riskerar inte att få tittarna mot sig, säger Bergström.

För lite underhållande?

-Risken är, inte när Tomas gör lördagsintervjun då han gör den enastående, men annars att den blir tråkig och utan nerv. Man måste alltså ha bett i frågorna, och det finns det journalister som inte har. 

I Storbritannien kör man fortfarande ofta med en hårdare stil, som i BBC:s Hard Talk där det mer handlar om en debatt än om en utfrågning.

En annan trend i Sverige

-Men i Sverige har det blivit en trend sen kanske tio år med en mer nedtonad stil, säger en av uppsatsförfattarna, Fredrik Hammarbäck. 

"Den ideala politiska utfrågaren - En studie i hur politiska journalister uppfattar sin yrkesutövning" är titeln på C-uppsatsen vid Stockholms Universitet. Och den är alltså gjord av Fredrik Hammarbäck och Hanna Aler Sjöqvist.

Mest SR och SVT-folk

De har djupintervjuat Anna Hedenmo och Camilla Kvartoft på SVT, Helena Gissén, TV4, Inger Arenander, Jörgen Huitfeldt, Pontus Mattson och Tomas Ramberg på Sveriges Radio.

Dessutom Niklas Svensson och Karl-Johan Karlsson på Expressen TV och de tidigare SVT-utfrågarna Lars Adaktusson, K-G Bergström och Helena Stålnert.

OK att supa till med politiker

Bland annat kan man hitta en stor skillnad i hur de intervjuade ser på förhållandet till politikerna. Expressen-medarbetarna ser inga problem med att umgås med politiker privat. På det sättet får man fram de bästa nyheterna först.

Ett sätt att få fram dolda sanningar

-Mitt uppdrag är att få fram saker som politiker vill dölja. Om det är så att jag är ute och äter middag med en politiker som kanske häller i sig en massa alkohol på min bekostnad och samtidigt avslöjar en massa saker som han annars inte skulle ha avslöjat, då ser jag inget problem med det, säger Niklas Svensson.

Vill hålla en strikt linje

Men de övriga etermediejournalisterna ser alla en risk i att komma för nära sina intervjuoffer.

-Jag vill inte ha en personlig relation med någon makthavare, det fungerar inte, säger Inger Arenander.

Varudeklarerade journalister?

Ska de politiska journalisterna varudeklareras? Tala om hur de röstar?

Får de ha andra engagemang? Vilken roll spelar kön, ålder, utbildning, egenskaper och erfarenheter?

Vilken funktion ska makthavarintervjun och den politiskt utfrågande journalisten fylla? Det är andra frågor som ställs i uppsatsen.

KRÖNIKA OM KRÖNIKOR

Hör också en krönika om krönikor, signerad Per Runesson, som tar sin utgångpunkt i en kulturartikel i Aftonbladet av Anders Johansson.

I flera Publicerat har filmmakare och biografägare varnat för att digitaliseringen kommer att slå ut många av de mindre biograferna i Sverige. Och teknikmonopolet gör att den amerikanska dominansen kommer att öka ytterligare. Men den tyske filmexperten Dieter Kosslick är inte det minsta oroad: -Det går inte att monopolisera via tekniken. Det försökte musikindustrin och misslyckades!

Dieter Kosslick, som är bas för Berlins årliga filmfestival, tror dessutom på att en våg av lågbudgetfilmer och nya typer av biografer kommer att hindra Hollywoods framfart.

Det säger han i en intervju med filmjournalisten Ingela Brovik.

Vad svarar de svenska kritikerna?

Frågan är då hur den som varit mest kritisk mot utvecklingen hittills i Sverige - Ulf Berggren på Scala Bio i Båstad - reagerar på Kosslicks åsikter?

-Teknikmonopolet är redan infört i Sverige! säger Berggren.

Motkrafter existerar inte

-Och det finns inga som helst motkrafter och förs ingen debatt alls om problemen. 

Ulf Berggren var med och startade Folkets Bio och drev länge fågel Blå i Stockholm. Nu är han bland annat konstnärlig ledare för Lilla filmfestivalen i Båstad, som hålls i början av augusti.

De fem nordiska länderna är bäst i världen på att samarbeta och samfinansiera public service tv-program. Nu satsar Nordvisionen på att samarbeta med ett 50-tal tv-bolag i latinamerikanska länder tillsammans med elva bolag på Balkan och italienska RAI.

Det sker via, som den gemensamma organisationen heter.

-Public service är hårt trängt runt om i världen. Enda sätter att överleva är att samarbeta på olika sätt.

Bästa internationella dramaserie

Det säger Henrik Hartmann - generaldirektör påi Köpenhamn.

Ett bevis på att det fungerar är kanske att den danska tv-serien "Borgen", som vi nu ser i svensk tv, vann pris som bästa Internationella dramaserie vid brittiskautdelning häromdagen.

Pris för andra året i rad

Det var andra året i rad DR tog hem detta pris. I fjor var det genom serien "Brottet" ("Forbrydelsen" på danska).   

Men allt är inte frid och fröjd ens i Norden.

Flata nordiska politiker

-En stor skandal att införandet av digital-tv har gjort att vi inte längre kan se varandras tv-sändningar, anser dansken Hartmann.

Han tycker att de nordiska politikerna varit alltför flata, som inte krävt att distributörerna i de olika länderna ska vara tvungna att sända grannlands-tv gratis.

Ska vi ha en nordisk kultur tv-kanal?

Men hur ser man då på Nordvisionen på de norska politikernas förslag om en gemensam nordisk tv-kanal liknande fransk/tyska Arte?

Och varför samarbeta med just latinamerikanska tv-bolag? Och för den delen balkanländer och Italien?

DÖDEN I MEDIERNA

Mer i Publicerat den här veckan: om boken "Döden i medierna".

Medieforskare Anja Hirdman från JMK i Stockholm är redaktör för en antologi i ämnet. Vår medietyckare Johannes Ekman har läst den.

-Levesons utredning har en unik möjlighet att suga ut allt gift som finns i medierna! Så uttryckte sig Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair när han frågades ut av domare Brian Levesons utskott i måndags. Samtidigt förnekade Blair att hans regering gett mediemagnaten Rupert Murdoch några fördelar. Han blev närmare vän med Murdoch först efter att han slutat som premiärminister.

Tony Blair, Brian Leveson, den brittiska allmänheten och medierna verkar ganska överens om att landet behöver en hårdare reglering av medierna efter den stora avlyssningsskandalen, härvan som bara rullar vidare ju fler förhörs som hålls.

Självsanering räcker inte i Storbritannien

Det räcker inte längre med ett självsanerande system, anser de alla. Och även Nick Davies - den undersökande Guardianjournalisten som först drog fram alla oegentligheter - är inne på samma linje.

Engelsk statlig PO, eller OFCOM?

ska så småningom komma med förslag till en bättre medieetik i Storbritannien.

Troligen utser regeringen någon form av statlig pressombudsman, eller ger uppdraget till OFCOM, som fungerar ungefär som svenska Granskningsnämnden.

Största nyheten fortfarande

-Avlyssningsskandalen toppade nyheterna i Storbritannien förra året. Och är fortfarande en av de största nyheterna i landet, säger Martin Jönsson - redaktionschef på Svenska Dagbladet.

Snokande privatdetektiver

Jönsson följer turerna noga i den stora härvan med inhyrda privatdetektiver, köpta poliser, datorhackning och telefonavlyssning: "The Dark Arts", svartkonsterna, som de kallas på engelska, som medförde att Murdoch la ner sin söndagstabloid News of The World för ett år sedan.

Martin Jönsson redogjorde för skandalerna och efterspelet hittills på ettanordnat av Stiftelsen för mediestudier -- i förra veckan.

Stora förändringar att vänta

-Ingen vet exakt hur medierna kommer att regleras i framtiden i Storbritannien. Men det blir stora förändringar, det är helt klart, säger Martin Jönsson, som tycker att de svenska medierna borde bevaka denna allvarliga fråga bättre.

Drabbar detta också Sverige?

Publicerat sammanförde honom efter seminariet med PO - Allmänhetens pressombudsman - Ola Sigvardsson och Ulrica Widsell - ordförande i Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) - till en diskussion.

Australien och Danmark nära "skärpt etik"

För frågan är också om de hårdare reglerna kommer att spilla över på Sverige på något sätt på samma sätt som de kanske gör i Australien och Danmark?

SVERIGES SVAR PÅ FN:S MÄNNISKORÄTTSKOMMITTÉS FÄLLNING Onsdagen den 30 maj svarade UD - och därmed den svenska regeringen - på den fällning vi har tagit upp. Fällningen som FN:s Människorättskommitté i Geneve gjorde efter att Sverige hade utvisat en afghansk författare, trots att han riskerade döden.

Migrationsverket och domstolen trodde inte på afghanen eller hans advokat. Men det gjorde alltså FN. Det finns flera märkligheter i det här fallet. Och märkligt är också att inga nyhetsmedier berättar, berättat om fällningen!

Finanskrisen i Europa har drabbat public service-tv mycket hårt på många håll. Det framkom när kring 300 regionala tv-stationer från hela Europa höll konferens i Malmö förra helgen. Hör också vår medietyckare om den medieskugga som skogen och jorden hamnat i.

-Störst problem för public service-tv är det i Östeuropa, men även länder som Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland har drabbats av kraftiga nedskärningar, säger Johan Lindén från SVT.

Han är också generalsekreterare i, och var värd för organisationens 30:e möte, som arrangerades av SVT i Malmö.

Ungern skrotade två tredjedelar...

Publicerat var också med. Och hörde om situationen i Ungern där de tre public service tv-kanalerna slogs samman till en.

Två tredjedelar av de anställda försvann och alla regionala tv-stationer skrotades.

...av framför allt politiska skäl

Fast där handlar det mest om politiska motiv. De styrande politikerna vill inte ha oberoende medier.

Men de kring 400 deltagarna från ett 25-tal länder hörde också om många lösningar på alla problem.

Såg ljust på framtiden trots mörker

På en grekisk tv-stationer avskedades häromdagen åtta av tio anställda.

-Visst har vi det svårt, men vi ser ändå ljust på framtiden, sa de kvarvarande.

Alla har det svårt, även de som har det bra

Det gjorde man inte på BBC som fortfarande har över 20 000 anställda.

-Alla här är överens om att det är svåra tider, trots att många har det bra. Kanske en typisk journalistisk inställning, säger Johan Lindén från SVT.

VÅR MEDIETYCKARE OM JORD OCH SKOG I MEDIESKUGGA

Hör också vår medietyckare Johannes Ekman om medieskuggan som skogen och jorden hamnat i.

-Det behövs ett nationellt ansvarstagande för fotografiet i Sverige! Men tyvärr blir det alltid stopp när frågan når kulturdepartementet. Där bryr man sig, till skillnad mot hur det är i de flesta andra länder, inte alls om fotots utveckling och framtid. Orden är Eva Dahlmans från nybildade Nätverket för fotografisk historia.

Eva Dahlman var tidigare bland annat ansvarig för Fotosekretariatet vid Nordiska museet, till det lades ner i fjor.

Zita fullt men inga beslutsfattare

För några veckor sedan arrangerade nätverket ettom fotografiet på biografen Zita i Stockholm.

Där var det fullt med folk, men ingen från de olika statliga institutioner och organisationer som bjudits in speciellt.

Medierna lika ointresserade

Inte heller kom någon representant för medierna, som trots allt borde vara intresserade av hur det går med alla typer av stillbilder som ännu finns i Sverige.

Intresse borde åtminstone finnas bland bildmedier som dagstidningar, tidskrifter och tv?

"Tiden är en dröm"

Hade de kommit hade de kunnat se filmaren Jan Lindqvists filmer "Tiden är en dröm", två filmer som skulle blivit tre, som bygger helt på insamlade foton från hela Sverige.

fick en guldbagge år 2000. Menfinns enbart som arbetskopia, eftersom Filminstitutet med flera inte vill satsa på musikläggningen av filmen.

En skatt som går förlorad

-En skatt som riskerar att gå förlorad! Både filmen och inte minst alla bilder i Sverige.

-Ändå är det genom fotot vi kan fördjupa vår forskning och våra kunskaper om historien, säger Maths Isacson - professor i Ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Multinationella jättar köper in

-Stora fotoarkiv i andra länder köps nu upp av Bill Gates och bildbanker som, säger Eva Dahlman.

-Vårt fotografiska kulturarv, kompetens och särart är i riskzonen. 

Hör Isacson, Dahlman och Lindqvist i en diskussion om vad som ändå skulle kunna göras för att rädda fotografiet. För det finns flera möjligheter till lösningar, inte minst om de berörda kultur- och forskningsbyråkraterna också i Sverige inser vikten av att bevara den visuella historien.

Är pilsnerfilmer viktigare?

-Alla statliga och andra stödmiljoner måste inte gå till förutsägbara forskningsprojekt eller nya pilsnerfilmer. Det är de medverkande ganska överens om.

Och de hade gärna debatterat saken också med kulturdepartementet, som inte ansåg sig ha tid att medverka i Publicerat heller.

FN:s människorättskommitté har, som vi berättat tidigare, fällt regeringen för att ha utvisat en afghansk journalist och författare. Men Sverige har ännu inte reagerat på fällningen. Afghanens advokat får inte tag i mannen, som nu skulle kunna få uppehållstillstånd och ett stort skadestånd. Troligen är han är död, precis som han och hans ombud varnade för innan han utvisades och sedan fick hålla sig gömd, flytta från stad till stad i Afghanistan och Pakistan.

-Tyvärr har det varit omöjligt att få tag i honom, trots mängder av försök under lång tid. Jag tror inte att han lever längre, säger hans juridiska ombud Anna Lindblad på Rådgivningsbyrån i Stockholm.

-Under tiden före fällningen hade vi tät kontakt. 

Andra gången Sverige fälls av FN

Det är andra gången Sverige fälls av FN:s MR-kommitté, som har sitt säte i Geneve. Den första var i fallet med en av de utvisade egyptierna, som CIA i hemlighet var i Sverige och hämtade och sedan flög ut med. Allt med den förra regeringens goda minne.

Ska offentliggöras snabbt

-Sverige är skyldigt att offentliggöra vår fällning så fort som möjligt. Det har så vitt jag vet inte skett, säger Krister Thelin, en av 18 domare i kommittén, som vi talade med för några veckor sedan.

Utnyttjar fristen maximalt

I det här fallet utnyttjar Sverige uppenbarligen det halvår man som längst har på sig att redogöra för FN hur fällningen ska hanteras.

När vi kontaktar UD och Justitiedepartementet vet man där inte ens om att mannen inte går att nå längre.

Ingen har kontaktat mannens ombud  

-Nej, det är märkligt att ingen från regeringshåll varit i kontakt med mig, säger Anna Lindblad.

På Utrikesdepartementet utlovar man att UD:s rättschef Anders Rönquist kommer att svara på hur regeringen ser på fällningen. Och vilka konsekvenserna blir.

Kommer fällningen att få någon betydelse för de ganska många författare och journalister som Sveriges bestämt ska utvisas? Det är en av många frågor.  

KORT DISKUSSION OM FRISTADSFÖRFATTARE

Ett sätt att skydda hotade journalister och författare i andra länder är genom det så kallade Fristadssystemet. Hittills har bara fyra städer i Sverige nappat på detta, de tre storstäderna och Uppsala. En femte, Växjö, är på gång. I Norge och Danmark finns betydligt fler.

Kan inte Lund ställa upp precis som Uppsala?

Borde till exempel inte Lund också kunna göra något i stil med det Malmö gjort under två år för författaren Parvin Ardalan från Iran, som nu fått permanent uppehållstillstånd?

Det diskuterades under de så kallade Litteraturhusdagarna i Lund för en vecka sedan. Efter diskussionen samlade Publicerat Lunds kulturchef Torsten Schenlaer, Fredrik Elg från Kulturrådet och Gunnar Brådvik (FP) till ett kortare samtal om saken.

"Murvelminnen - 46 journalister berättar" är titeln på en ny bok, där ett antal seniorjournalister från hela Sverige berättar om ett speciellt tillfälle de kommer ihåg från sin aktiva tid. En bok fylld av roliga, intressanta, spännande och ovanliga episoder. Ta till exempel Bosse Carsings bild, tagen från golvet på en balkong i Vita havet på kungliga slottet, när statsminister Tage Erlander "undervisar" dåvarande kungen Gustav VI Adolf. Eller när Erlander sa upp bekantskapen med GHT på grund av en artikel av Gunvor Hildén. Något han sedan ångrade.

Första bilderna på tortyr i Vietnam

Eller om journalistlivet på  lokalredaktionen i Jörn. Eller om världens första bilder 1963 på tortyren under Vietnamnkriget, tagna av Leo Lönnbring, när han var ute och liftade världen runt.

De bilderna såldes sedan världen över.

Richard Gere i naket tillstånd

Det gjorde för övrigt Bertil Haskels bilder på Richard Geres nakenbad i Båstadtrakten med vacker kvinna drygt 30 år senare. 

Boken är redigerad av Gunilla Lundström - tidigare journalist Sydsvenskan, sen länge pressforskare.

Första paparazzibilderna på kungen

Hör också Olle Leino, som var med och tog de första paparazzibilderna på "lillprinsen", 15 år, till tidningen Se. Hyste han inga betänkligheter?

Stor hänsyn till annonsörna

Eller om Lena Engfeldts första journalistår på Lunds Dagblad, som blev de sista för bladet som dagstidning, trots att journalisterna "absolut inte fick reta annonsörerna".

Något som genomsyrade journalistiken på 50-talet.

Alla berättelser till Riksarkivet

Journalistförbundets Seniordistrikt, Svensk Presshistorisk förening och tidningen Journalisten bad om bidrag och fick in drygt 150 stycken.

Samtliga kommer att samlas i Riksarkivets pressarkiv och 46 finns alltså med i boken.

Svindlande teknisk utveckling

De täcker stort som smått, inrikes, utrikes, globalt, lokalt, press och etermedier.

-Alla speglar de på sitt sätt journalistikens villkor, från etiska problem till den minst sagt svindlande tekniska utvecklingen.

Och inte minst en stor kärlek till yrket, säger Gunilla Lundström.

-----------------------------------------------------------------------

VÅR MEDIETYCKARE: -MEDIEPLADDRET DRÄNKER OSS!

Hör också vår medietyckare Johannes Ekman om det utbredda mediepladdret.

Något han kommer att tänka på efter att ha sett de första avsnitten av SVT-programmet.

Ingenting tyder på att fängslade svensk eritreanske journalisten Dawit Isaak ska ha dött i fängelset. Allt enligt flera olika källor. Det säger exileritreanen Mehretab Mekonnen Belay - socialantropolog från Lund, som precis kommit tillbaka till Sverige efter tre månaders vistelse i Eritrea.

Hör Mehretabs ganska positiva intryck av landet så här några dagar innan pressfrihetens dag den 3 maj. Hör också kommentarer och samtal med Esayas Isak, bror till fängslade Dawit.

Mycket ljusare framtid?

-Överfulla bussar, brist på livsmedel och gas att laga maten med.

Ändå ser Eritreas framtid mycket ljusare ut än jag föreställt mig, säger Mehretab Mekonnen Belay, som anser att Dawit Isaak och de andra samvetsfångarna bör släppas snarast möjligt.

Dags för försoning och amnesti

-Dessa människor ska inte ställas inför rätta, utan de som lever ska få nåd, och de som inte finns kvar en värdig begravning. Tiden är inne för nationell försoning och amnesti.

Mehretab Mekonnen Belay säger sig ha mött Eritreas diktator Isayas Afewerki flera gånger klädd i kahki och sandaler, bärandes en armbandsklocka på höger arm.

Presidenten död eller sjuk?

Men de senaste dagarna har rykten talat om att presidenten är svårt sjuk, kanske död.

-Han har inte setts på flera dagar och det normala när sådana här rykten förekommer är väl att han visar upp sig på stan, eller i medierna, säger Esayas Isak.

Hundratals flyr varje vecka

Esayas vänder sig mot Mehretabs ganska regimvänliga bild av förhållandena i Eritrea. Kanske förklaras den av att Mehretab nu bestämt sig för att flytta tillbaka till Eritrea efter drygt 22 år i Sverige? 

-Vi verkar prata om två helt olika länder. Folk flyr i hundratals varje vecka till grannländerna. De jag pratar med både i landet och utanför, säger att det enda de vill är att regimen faller, så vi får lite trygghet, lugn och ro, säger Esayas Isak.

-------------------------------------------------------------

PRESSFRIHETSPRISET TILL AZERISK JOURNALIST

Den svenska sektionen av Reportrar utan gränser delar på Pressfrihetens dag den 3 maj ut sitt pressfrihetspris till den azeriska journalisten Malahat Nasibova.

Motiveringen lyder:  ”För att hon modigt fortsätter att arbeta för pressfrihet, yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.”

Kämpar trots dödshot

Det är i Azerbajdzjan Sverige snart är med och tävlar i finalen i Eurovisionsschlagerfestivalen. Malahat Nasibova har arresterats där åtskilliga gånger, dragits inför domstol, trakasserats offentligt, mottagit dödshot och blivit misshandlad.

Hennes och makens lägenhet har plundrats och utrustning har stulits. Även hennes man har misshandlats och fängslats.

Sänder en hel del radio

Men hon vägrar att ge upp. Hon har fortsatt att rapportera om missförhållandena i den autonoma republiken Nachitjevan till oberoende medier runt om i världen, som exempelvis Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL) och Turan, en oberoende azerisk nyhetsbyrå.

Hon har rapporterat om polisövergrepp mot invånarna, kidnappning av oppositionella och attacker mot journalister.

Bas för demokratiskt center 

Hon är dessutom fortfarande ordförande i den organisation som hon var med och grundade 2002, Democracy and NGO Development Resource Center, som arbetar bland annat mot korruption, för transparens i rättsprocesser och vid allmänna val, samt med att träna observatörer.

Nu blossar den upp igen - debatten om digitalradion. Sveriges Radio och de kommersiella konkurrenterna hoppas att snart få sända mer i DAB. Om några veckor väntas Myndigheten för radio och tv att utlysa tillstånd för digitala kommersiella sändningar. Men motståndet är hårt, inte minst från närradion.

Frågan är vad regering och riksdag säger om en ny satsning på DAB, eller DAB+?

Kanske räcker FM-radion och radio via internet - även kallat webbradio -ett stort antal år till?

Finns också andra möjligheter

Men ska radions marksändningar, som idag sker via det analoga FM-nätet, digitaliseras, så finns det möjligen andra system som fungerar bättre än DAB?

Det talas till exempel om DRM och DRM+, men dessa alternativa system anser närradions företrädare att både Terecom, Sveriges Radio och den kommersiella radion struntat i.

Vad säger medieforskare och Teracom?

I Publicerat diskuteras frågorna av medierådgivare Christer Hederström, bland annat ledamot i Community Media Forum i Bryssel och Sveriges Radios ansvarige för bland annat DAB-frågorna, Mats Åkerlund.

Hör också en medieforskare Carin Åberg och utsändarföretaget Teracom Groups ansvarige för public affairs, Lennart Ivarsson, i saken.

Storsatsning blev fiaskobetonad

Som bekant satsade Sveriges Radio och Teracom mycket på DAB under perioden 1995 till 2005, då DAB skulle gå att ta emot i hela Sverige.

Men försöket fungerade dåligt. Kanske framför allt för att det inte fanns enkla, billiga DAB-apparater, men också på grund av att lyssnarna ansåg att mervärdet var för litet i förhållande till kostnaden. 

DAB+ - är der framtiden?

Efter 2005 sänds SR:s utbud via DAB enbart i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.

Men nu kanske ändå en modernare variant av DAB blir framtidens radionät?