Ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum handlar om religionsfrihet. Är religionsfriheten hotad i Sverige? Varför har vi i Sverige varit så dåliga på att förstå skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle? Och varifrån kommer egentligen den utbredda idén om religion som en privatsak? Det är några av de frågor som John Sjögren och jesuitpater Fredrik Heiding, som skrivit ledartexten, samtalar kring i detta avsnitt. 

Nyligen gästade den brittiska teologen Sarah Coakley Sverige. Vid sitt besök i Uppsala höll hon en föreläsning, som vi får ta del av i detta avsnitt, med titeln ”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology”. I föreläsningen diskuterar Coakley hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionsteorin, med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen. Bland annat tar hon hjälp av John Henry Newmans klassiker ”Grammar of Assent” för att belysa dessa frågor.

Nina Björk har länge varit en självklar del av det svenska intellektuella landskapet. Med debuten ”Under det rosa täcket” 1996 blev hon en feministikon för en hel generation. I sin senaste bok, ”Medan vi lever. Tankar om existensen”, närmar hon sig de stora existentiella frågorna. Det handlar om identitet, mening, kärlek och tid. Hur kommer det sig att vi människor inte gör det vi innerst inne vill? Är världen någonting vi upptäcker eller uppfinner? Och vad är egentligen meningen med alltihop? Det är några av de frågor som det här avsnittet kommer att kretsa kring.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, årets sjätte nummer. John Sjögren och Magdalena Dahlborg samtalar utifrån en artikel av Magdalena om påveprimatet, apropå den kommande biskopssynoden och det nyligen publicerade dokumentet ”The Bishop of Rome”. I den synodala processen har påveämbetet tenderat att tonas ned. Ändå finns det en stor samstämmighet bland andra kyrkor vad gäller behovet av ett universellt ledarskap inom den kristna gemenskapen. Hur ska man förstå relationen mellan påveämbetet och synodalitet? Och vad har den ortodoxa, anglikanska och lutherska kritiken av påveämbetet att lära katolska kyrkan? Det är några av frågorna som ställs i avsnittet.

De psykiatriska diagnoserna, inte minst de ökande ADHD-diagnoserna, har på sistone hamnat i fokus i samhällsdebatten. Men trots att frågan debatteras flitigt tycks det finnas en brist på kunskap om vad en psykiatrisk diagnos faktiskt är. Vad är en psykiatrisk diagnos? Behöver vi lyfta blicken och se den ökande diagnosticeringen som en del av större samhällsproblem? Och hur kommer det sig att hjärnan blivit den nya storhet som förväntas förklara allting med mysteriet människan? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Johan Bengtsson, som är ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Det är nog ingen överdrift att kalla Jesus från Nasaret för världens mest inflytelserika person. Hans ord och handlingar har lagt grunden för en hel kultur. Men vem var han egentligen? Vad kan vi veta om den historiska personen Jesus? Är evangelierna trovärdiga ögonvittnesskildringar eller ren mytologi? Och vad hände egentligen den där påskdagen för närmare 2000 år sedan? Går det att kalla uppståndelsen för ett historiskt faktum? Det är några av de frågor som Ulf Jonsson, jesuitpater och Signums chefredaktör, tar upp i sin nya bok ”Jesus från Nasaret”. En bok som sätter människan Jesus i ett nytt ljus.

Gäst i det här avsnittet är författaren och skribenten Saga Cavallin, aktuell med boken ”Utge sig. Om autenticitetens vara och värde”. ”Autenticitet är vår tids högsta ideal samtidigt som det inte existerar”, skriver Saga Cavallin i sin bok. Varför är det just det sanna, det äkta och autentiska som blivit mest värdefullt i vår tid? Och vad innebär egentligen idén om det autentiska? Det blir ett samtal om essens och tillblivelse, om turism och konsumtion, om värde och verklighet, om att vara skapad till Guds avbild och om vad det egentligen innebär att vara sig själv.

I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en ledare av Charlotta Levay om arbetets plats och värde. I en artikel inför det stundande presidentvalet i USA frågar sig Anders Piltz hur en tänkande människa kan ge sitt politiska stöd till en demagog som gjort ljugande till sin paradgren. Även artiklar om Vatikanens relation till Kina och de omdiskuterade demokratikriterierna för trossamfund presenteras. Och så tipsar vi om Signums och Newmaninstitutets spännande program i Almedalen.

Ända sedan debuten med ”Autisterna” 1979 har författaren, dramatikern och regissören Stig Larsson varit en självklar del av det svenska kulturlivet. Lika ofta hyllad för sina böcker som kritiserad för sina kontroversiella och oresonligt ärliga uttalanden. I slutet av 90-talet hände dock något avgörande i Stig Larssons liv. Han gick igenom vad han kallar för en andlig och religiös kris, vilket ledde till att han ett antal år senare upptogs i katolska kyrkan. I det här avsnittet berättar Stig, på sitt eget vindlande sätt, om sin resa till katolska kyrkan. Om sitt första omskakande möte med Bibelns texter, om de betydelsefulla samtalen med pater Rainer Carls och om förlåtelsens frigörande kraft.

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?