Solcellskollens podcast

I dagens podd gästas vi av en riktig nestor när det gäller elmarknader. Lars Bergman är professor emeritus i nationalekonomi (samt f.d. rektor) vid Handelshögskolan i Stockholm och har sen 70-talet forskat på frågor som rör ekonomi och energisystemet.

I avsnittet dyker vi ner i några utmaningar som har aktualiserats i samband med ett par mer eller mindre dramatiska situationer på elmarknaden. I våras när stormen Ciara kom in ledde överfyllda vattenreservoarer och mycket vindkraft till att Sverige för första gången hade minuspriser på el. Och i somras — när det var relativt vindstilla samtidigt som flera kärnkraftverk låg nere på grund av underhåll — hade vi i södra Sverige några tillfällen där elpriset var uppe på över två kronor, dvs mer än fem gånger de vanliga elpriserna. Lars svarar på frågan om dessa händelser är symptom på att elmarknaden inte fungerar som den ska. Han resonerar även i allmänhet kring hur en elmarknad med allt större andel variabel förnybar elproduktion kommer att fungera. (Diskussionen här utgår bl.a. från en rapport från 2019, Blowing in the Wind, som Lars skrev tillsammans med sin kollega, Chloé Le Coq.)

Avslutningsvis pratar vi om ytterligare en rapport (Spänning på hög nivå) som Lars skrivit tillsammans med Bo Diczfalusy på uppdrag av Finansdepartementet om vad som krävs för att det svenska elnätet ska kunna byggas ut i den takt som behövs för att möjliggöra energiomställningen.

HYBRIT är ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt. Genom att använda vätgas i processen för att tillverka stål är tanken att stålproduktionen ska bli fossilfri — och på så sätt få bort 10% av Sveriges koldioxidutsläpp.

Solcellskollens podcast gästas här av Mikael Nordlander, som sitter i styrelsen för HYBRIT och ansvarar för utvecklingsarbetet i projektet för Vattenfalls räkning (HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall). Förutom att gå igenom utmaningarna med att producera stål med vätgas pratar vi om utvecklingen av elektrolysörer, tekniken som gör om el till vätgas. Mikael berättar även om vätgaslager lika stora som Globen, och om hur HYBRIT kan hjälpa till med stabiliteten i elsystemet.

Avslutningsvis får vi höra om möjligheterna att ställa om andra utsläppstunga industrier såsom cementindustrin och petrokemin. Och så avslöjar Mikael på vilket sätt han inspireras av hockeyspelaren Wayne Gretzky!

Dagens gäst, Hans-Olof Nilsson, är Mr Vätgas med om inte med hela det svenska folket så åtminstone med hela den svenska energibranschen. När det var dags att bygga ett eget hus för några år sen så bestämde han sig för att det skulle vara helt självförsörjande på energi med hjälp av solceller, batterier och just vätgas — det första i sitt slag.

I dagens poddavsnitt pratar vi såklart om Hans-Olofs hus, men även om andra vätgasprojekt som kommit till sen dess. Hans-Olof berättar även om många av de tekniska lösningar han testat och utvärderat längs resans gång och om vilka investeringar som han nu ser fram emot.

Dagens gäst är en person som verkligen har erfarenhet av att jobba med elektrifiering i praktiken. Edward Jobson har i över 10 år jobbat på AB Volvo med utveckling och lansering av både elbussar och ellastbilar. I avsnittet får vi både höra om tekniska aspekter kring hur den typen av fordon fungerar och har utvecklats under åren — och om potential kring elektrifiering av tunga transporter i största allmänhet.

Vi får även höra om Volvos uppmärksammade samarbete kring bränsleceller med tyska lastbilstillverkaren Daimler, om varför elbussutvecklingen går som tåget i Kina, och om hur Volvo blev först när det gäller att utveckla elfordon med litiumjon-batterier.

Dagens gäst är Patrik Johansson, professor på Chalmers och en av Sveriges främsta batteriforskare. I avsnittet dyker vi framförallt ner i de batteritekniker som väntar bakom horisonten.

Vad mer? Patrik berättar om hur tunga fordon han tror man kommer kunna driva med batterier. Han förklarar varför litiumjonbatteriet blev dominerande i hemelektronik och elbilar. Han resonerar kring potentialen för så kallad energidensitet i batterier, dvs energimängden man kan få in per kg. Och, så pratar vi om ryktena kring ett "Million Mile Battery" som florerat i diskussionerna kring Tesla.

(Ja, det blev så späckat att vi inte ens hann med att prata om lämpliga batterier för rymdresor till Venus. Bara en sån sak!)

Dagens gäst är Jenny Larfeldt, förbränningsingenjör på Siemens och tidigare adjungerad professor på Lunds universitet.

I avsnittet pratar vi om en teknik som Siemens i Finspång utvecklar och som är extra lovande som en del av ett framtida elsystem där produktion varierar beroende på väder och vind: nämligen gasturbiner. Och inte vilka gasturbiner som helst, utan turbiner som använder vätgas i stället för naturgas som bränsle — och som därmed har potential att bidra till ett koldioxidfritt elsystem.

I avsnittet pratar vi även om varför gasturbinernas modulära design skulle kunna möjliggöra en snabbare övergång till ett fossilfritt elsystem, om utmaningar att frakta och förvara vätgas, och om vad det är som gör Tyskland extra intresserade av vätgas.

Hur vi ska lösa frågan om lagring i framtidens elsystem är inte på långa vägar klart, även om det finns många bud på lösningar. Här gästas vi av kraftsystemveteranen Bo Normark från Innoenergy och tillsammans dyker vi ner i två av de mest lovande lösningarna för att lagra energi, nämligen i form av vätgas och i batterier.

I avsnittet berättar Bo varför han tror vätgas blir "nästa stora game changer" både för kraftsystemet och inom industrin. Vi går igenom batteriutvecklingen som innebär att vi snart lär ha billiga och bra batterier för alla möjliga typer av applikationer. Och så resonerar vi i största allmänhet kring hur ett teknikoptimistiskt scenario för elsystemet skulle kunna se ut givet att dessa tekniker snabbt blir alternativ att räkna med.

Avslutningsvis pratar vi om europeisk industripolitik som Bo har fått unik inblick i genom sitt arbete inom European Battery Alliance — och applicerar lärdomarna därifrån på solcellsbranschen.

Dagens gäst är Mauritz Andersson, forskare i elektroteknik på Uppsala universitet och projektledare på organisationen ELISE (Elektrisk Lufttransport i Sverige).

I avsnittet dyker vi ner i alla möjliga aspekter kring elflyg: vilka flygresor passar bäst för elflyg? När kan det finnas kommersiella elflygplan för reguljärtrafik? Och vad kommer krävas av flygplatserna?

Avslutningsvis pratar vi om de scenarion som man ser i alla science fiction-filmer värda namnet — dvs samhällen med alla möjliga typer av flygande farkoster — och resonerar kring hur långt borta de är, egentligen.

Dagens gäst är Johan Paradis, solcellskonsult på det egna företaget Paradisenergi, som bl.a. har varit upphandlande konsult för tre av Sveriges fyra största solcellsparker.

I avsnittet pratar vi om den trend som blivit allt tydligare den senaste tiden: allt större, och allt billigare solcellsparker. Ja, rentav så billiga att man under 2020 sannolikt kommer bygga de första solcellsparkerna i Norden helt utan subventioner.

Vi går igenom de prognoser som det internationella energiorganet, IEA, och svenska Energimyndigheten, har gjort kring solcellers utveckling framöver (här och här) — och resonerar kring huruvida prognoserna fortfarande är rejält underskattade.

Och så hinner vi med att prata nya paneltekniker, Sveriges äldsta solcellsanläggning (som Johan sköter driften av), och hur det var att hjälpa kungen att köpa solceller till Stockholms slott.

Dagens gäst är Johan Erlandsson, VD och medgrundare för Göteborgsföretaget Velove. De gör fyrhjuliga elcyklar med syfte att ersätta skåpbilar när det gäller att transportera gods i städer, och bland deras kunder finns multinationella logistikföretag såsom DHL och Schenker. (Johan har även startat cykelfraktföretaget Pling Transport.)

I podden berättar Johan om hur det har gått till att utveckla en ny typ av cykel, om experiment med bränsleceller, och om varför han tycker att fraktcontainern är en revolutionerande teknik — potentiellt även för cykelburet gods.

Vi pratar även om klimatfrågan och om trender inom e-handel, urbanisering och bilism som alla lär bidra till att utrymme i städer blir allt mer knappt.