Solcellskollens podcast

Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför.

I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion "är en framgångsrik svensk exportindustri".

Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad.

Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

Efter en vinter präglad av dammsugare och tidningsrubriker om att elen inte räcker till undrar nog många: Varför uppstår "elbrist"? Och, kanske framförallt, hur sjutton ska det bli när det står en elbilsladdare på var och varannan garageuppfart?

Dagens gäst har tänkt mycket på detta. Han heter Björn Jernström och är teknikchef och grundare för Ferroamp, ett företag som utvecklar tekniska lösningar för att komma till bukt med effektfrågan, dvs utmaningen att vi inte alltid har den el som behövs när vi vill ha den.

Vi dyker ner lite extra i batterier och pratar dels om vilka nyttor de kan tillföra i framtidens elsystem, och dels om status för batterimarknaden idag och utmaningarna i att utveckla mjukvara för hur de ska styras. Björn slår även ett slag för växelriktaren, det vill säga elektroniken som gör om likström från solpanelerna till växelström som används i huset, som hubben i framtidens elektrifierade och uppkopplade hem.

I höstas kom världens största flygplanstillverkare Airbus ut med ett pressutskick där de pekade ut vätgas som framtiden för flyget. Dagens gäst, Chalmersforskaren Tomas Grönstedt, har även han länge haft liknande tankar.

Tomas är professor i turbomaskiner och har sen han doktorerade om jetmotorer på 90-talet forskat på frågor kopplat till framtidens flyg. I avsnittet pratar vi om hur långt man kan driva energieffektiviseringar av dagens flygteknik, men inte minst pratar vi vätgasflyg. Vi går bl.a. igenom de olika flygplanskoncepten som Airbus presenterade och diskuterar de tekniska utmaningarna som behöver lösas.

Vi pratar även om så kallade höghöjdseffekter, dvs den del av klimatutsläppen som inte beror på utsläpp av koldioxid utan på att man släpper ut vattenånga och kväveoxider på hög höjd. Tomas förklarar hur denna typ av utsläpp kan komma att påverkas om man byter till vätgas, och går igenom de sätt som finns för att få ner dessa utsläpp ytterligare.

Avslutningsvis resonerar vi kring hur omställningen av flyget ska kunna gå till samtidigt som flyget genomlever en av tuffaste perioderna någonsin.

Dagens gäst är Max Jerneck, sociolog och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. I avsnittet tar vi avstamp i Max avhandling om hur solcellsutvecklingen tog fart i USA under 70-talet, och där ledartröjan av olika skäl togs över av Japan under 80- och 90-talet. Vi pratar även om den allra mest kända delen av solcellshistorien — den om hur tyska solelsubventioner i kombination med kinesiska, storskaliga, fabriker gjorde att priser på solceller föll dramatiskt under några år på 2000-talet.

I andra halvan av avsnittet pratar vi mer allmänt om teknisk utveckling och om hur lärdomarna från bl.a. solcellsutvecklingen kan omsättas i en industripolitik för att komma till bukt med klimatfrågan. Max slår även ett slag för det som i USA och EU kallas Green New Deal och går igenom de ekonomiska skälen för varför vi bör accelerera investeringarna i ny grön teknik.

Ett fordon på 4800 ton. En lika stor batterikapacitet som 70 Teslabilar. Och en laddning motsvarande 100 snabbladdare. Där har ni - ja, i alla fall en del av - specifikationen för Aurora, en av de två batteridrivna färjor som kör en stor del av de 7 miljoner resor som varje år sker över sundet mellan Helsingborg och Helsingør.

I poddens 51:a avsnitt berättar Christian Andersson, sjöingenjör och tekniskt ansvarig för Aurora, om hur man byggde om det tidigare dieseldrivna fartyget till ett elfartyg och samtidigt installerade snabbladdning i respektive hamn. Vi får även höra om erfarenheterna av projektet såhär två år efter jungfrufärden och om utmaningar som uppstår när man i stort sett är ensam om ett projekt i den här skalan.

Avslutningsvis resonerar vi kring potentialen i eldrivna färjor och Christian berättar även om andra teknikspår som kan bli viktiga i omställningen av sjöfarten. Bilder och ytterligare information om Aurora finns på vår blogg.

Avsnittet spelades även in ombord på Aurora, så nu kan du själv avgöra om elfordon lever upp till ryktet om att vara tysta!

Om elektrifiering av fordon är den ena megatrenden inom transportsektorn så är självkörning den andra. I dagens jubileumsavsnitt (avsnitt nummer 50!) gästas vi av KTH-forskaren Anna Pernestål och vi pratar just om självkörande fordon.

I avsnittet ger Anna en överblick av tekniska och infrastrukturella förutsättningar för att bilar ska kunna köra sig själv i olika delar vägnätet och om hur långt tekniken har kommit 2020 inom dels godstransporter och dels personbilar.

Vi tittar även in kristallkulan och resonerar kring hur hela transportsystemet kan komma att förändras i takt med att fordon blir självkörande: Kommer vi äga bilarna själva eller inte? Kommer vi åka mer bil? Och hur kommer städerna att utvecklas parallellt?

I poddens 49:e avsnitt gästas vi av Erik Svedlund från Epiroc, ett av världens största företag när det gäller utveckling och försäljning av gruvmaskiner.

I avsnittet pratar vi om möjligheter och utmaningar när det gäller att elektrifiera gruvor. Å ena sidan finns mycket att vinna: förutom lägre koldioxidutsläpp och bränslekostnader är en av gruvindustrins största kostnader att ta hand om de föroreningar som uppstår när "man kör dieselmaskiner inomhus". Å andra sidan är utmaningarna stora: gruvmaskiner är bland de största landgående batteridrivna fordon som finns - och de ska gå i stort sett dygnet runt.

Erik berättar även om hur det gick till när Epiroc blev batteriföretaget Northvolts första kund någonsin (spoiler alert: det inkluderade bl.a. ett kallt email till Elon Musk) och om hur elektrifierade gruvor är ett avgörande steg i att få ner batteriers klimatpåverkan.

Här kan man se Epirocs gruvmaskiner i drift, och här finns några bilder från besöket hos Epiroc i Örebro.

Avsnittet gästas av poddbekantingen Daniel Kulin från branschorganisationen Svensk Vindenergi. (Daniel gästade även podden i avsnitt 3 i sin dåvarande roll som analytiker på Energimyndigheten.)

I avsnittet berättar Daniel om tio års utveckling inom svensk vindkraft som lett till dagens situation med explosiv utbyggnad, inströmning av kapital och inte minst: Sveriges billigaste nya elproduktion.

Vi går även igenom det systemansvar som vindkraften snart kommer att behöva axla. Hur ser man till att det finns kraftproduktion även när vinden inte blåser? Hur kan elöverskottet som uppstår tas hand om? Och hur kan man säkra ett gott investeringsklimat för utbyggnad av ny elproduktion när varje nytt uppkopplat vindkraftverk leder till lägre intäkter för övriga producenter.

Och så pekar Daniel även på elnätets möjliggörande roll, dels för vindkraftens fortsatta utveckling och dels för energiomställningen överlag.

Samtalet spelades in inför publik via webben på den årliga branschmässan Svenska Solelmässan i Uppsala den 28 oktober.

I avsnittet gästas vi av Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH. Vi pratar om den teknologi som, ja i stort sett, hela industrin hoppas på i energi- och klimatomställningen: elektrolysörer.

Elektrolysörer använder el för att spjälka vatten till dess två beståndsdelar, syrgas och vätgas. Och där vätgasen sen kan användas till en rad applikationer, bränsle i transporter, energilager i elsystemet och inom en rad industrier som traditionellt setts som de allra svåraste att ställa om: bl.a. stål- och cementproduktion och för framställning av flygbränslen och plast.

I avsnittet berättar Göran om den tekniska utvecklingen av elektrolysörer och vätgaslager, om EU:s storslagna planer, och om hur kostnaderna förväntas gå ner framöver. Och så får vi höra om vad som tog Barack Obama till ett möte med Göran på KTH:s biblioteket!

Avsnittet gästas av Jimmy Hansson, som haft en minst sagt fascinerande karriär inom kraftindustrin. Den sträcker sig tillbaka till 90-talet och rollen som kontrollrumstekniker under det skift som Barsebäcks första kärnkraftsreaktor kopplades bort från elnätet, via rollen som ansvarig för några av världens största offshore-vindkraftparker — och hela vägen till Londons finanskvarter där han jobbat med investmentbolag och andra ägare av storskalig förnybar elproduktion.

I avsnittet pratar vi framförallt om de erfarenheter Jimmy samlat om den globala solcellsindustrin i rollen som Global Head of Operations på Sonnedix, en av Europas största ägare av solcellsparker. Vi får bl.a. höra om Jimmys primära ansvarsområden: drift och underhåll av solcellsparker. Dessutom ger han en inblick i hur storskalig förnybar elproduktion finansieras och de upphandlingar som på senaste tiden lett till att solceller byggs till extremt låga priser — t.ex. nu senast i Portugal där ett av de vinnande buden var på världsrekordlåga 11 öre per kWh.