Somna med Henrik

En by under en blygrå himmel, en klocka som bara får slå när något gått riktigt, riktigt fel, och ett gammalt gruvhål som alla säger åt dig att hålla dig borta från. I kväll går vi dit ändå, du och jag, Somna.

Vi hamnar i Ristang, där berget är en schweizerost av gångar och ras, där Klingande Malm hänger i tornet och mullrar som en dov hemlighet över torget. En rådmansrädd by, en pensionerad tornvakt, en geotekniker som egentligen borde veta bättre – och en fjortonåring som saknar sin pappa så mycket att han går till platsen där berget sägs svara.

Ner i Haukehålet. Hammarslag långt bort, sten som känns tunn som äggskal under fötterna, och så den där lilla pojken som inte minns något annat än sitt eget namn. Tills någon ropar “mamma”. Tills berget vägrar släppa taget. Tills en pappa som försvann för fjorton år sedan växt baklänges i mörkret och måste bäras hem genom ras, vatten och klang.

Det här är en saga om gruvor, ja. Men mest om gruvan i dig. Om sådant som blivit kvar där nere för länge. Om hur det låter när något äntligen rasar färdigt.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En kväll om kalla fötter och varma liv. Vi börjar i de värdelösa mikromockasinerna som låter som bakfulla maracas i trapphuset, och fortsätter in i alla de märkliga platser där du lyssnar: sjukhuskorridorer, väntrum, sovrum, djuphavsubåtar och födelsedalar där nya människor tar sitt första andetag till min röst.

Jag pratar om tacksamhet utan falsk blygsamhet, om att få mening av det här märkliga arbetet, om berättelsen vi gör av våra liv och hur den egentligen bara pågår inne i huvudet. Vi snuddar vid lidande som inte måste ha ”en mening”, vid känslan av att först känna sig stolt och sedan direkt få ett inre ”usch, du är dålig”-slag i ansiktet.

Sen ramlar vi ner i dikter jag hittar på i stunden, gymnasiepoesi om altardukar, mattehat, betygsångest, korta historielärare, nördkultur, Comic Con, science fiction-bokhandeln, Buffy, zombies av korv och koppar, bakluckeloppisar, jättar, Loke, Fenrisulven och en hjärna som försöker hålla jämvikt mellan hybris och självförakt. Allt medan dina ögon förhoppningsvis blir tyngre och mina fötter långsamt blir varma.

Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En berättelse om en man som går under jorden, tackar nej till hela ytvärlden och istället blir trädens massör. Där nere i underjorden bygger Peder Nussa korridorer, bibliotek och kök, lär sig rotmassage ur bortgrävda fackböcker och börjar långsamt flytta träd för fåglarnas skull. Samtidigt sitter jag i Äventyrsvargen, fryser om fötterna, justerar sittställningen, pratar om morgonkaffe, skärmtid och den där märkliga känslan av att mitt liv just nu inte liknar någon annan period jag levt.

Uppe i skogen runt studion står till slut en ommöblerad skog, full av fåglar som aldrig vill flytta därifrån. Och någonstans mitt i allt inser vi att Peder sitter där nere och spelar på rötterna till ett annat träd också – mig. Jag är trädet. Du är fågeln i min krona. Du bygger ditt bo där, stannar så länge du vill och flyger när du måste.

Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna!

Inatt försöker jag intervjua Leonardo da Vinci, men det spårar ganska snabbt ur i en historia om den verkliga modellen bakom Mona Lisa: Barbara Andersson, nattlig näsandare i en stad där alla andra måste andas genom munnen för att överleva stanken. Vi pratar om leenden som inte alls är så gåtfulla, om gåspennor som rymt, om lepra-rädslor, om misstaget att bli förväxlad med Henrik Fexeus och om hur det känns att ibland titta sig i spegeln och tänka: ”jaha, jag är kanske ett litet monster ändå”.

Leonardo berättar (motvilligt) om hur han jagar Barbara genom medeltida gator täckta av diverse… rester, hur fulhet kan bli en kärleksskjuts och hur en tavla kan bli kvar i ett lager samtidigt som hjärtat går sönder och sen ändå går vidare.

Till slut hamnar vi hos en 100 000 år gammal get, en getstege upp till himlen, en butter Petrus med nyckelskåp och evigheten tillsammans med geten.

Det är som det är. Det som händer händer. Och just nu finns ingenting vi kan göra åt det.

Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna, ikväll fastnar vi i den där märkliga punkten mellan trumhinna och tårkanal. En sång råkar träffa rätt, och plötsligt rinner allt: separationer, pappas gamla kläm, rummet som är städat och tomt och ändå fullt.

Vi pratar qualia – hur något känns när det känns – Marys rum, “det svåra problemet”, och varför konst ibland är det enda sättet att ropa från varsin ö.

Jag säger också det som behöver sägas: jag delar för att du ska känna dig mindre ensam, inte för att du ska oroa dig.

Mot slutet landar vi i det praktiska: när sömnen inte kommer, släpp taget en stund och låt natten vara natt. Det är som det är. Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna, i kväll börjar vi med en trött hjärna i Äventyrsvargen och ramlar rakt ner i en spiral om intelligens som välsignelse och förbannelse. Vi jämför 170 miljoner års dinosaurielunk med våra futtiga hundratusentals, konstaterar att kråkor bär rester av urtiden och att vår superkraft heter “anpassa sig” (paraplyet fälls upp, punkt).

Sedan byter vi värld: till en art utan oro. Växttäcken som växer ur huden. Vaktare av vind. Molntydare. Ekoskapare vid kalkstenssjön. Speglar i spädbarnens händer som bara visar nuet. Tankar som blir löv på träd. Stenar som pratar långsamt. Och någonstans i mossan: en kall metallring från en annan civilisation som ville spara allt. Här sparas inget—allt cirkulerar.

Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu kan vi inte göra något åt det. Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna! Inatt handlar det om en vit fjäder på mattan i ett gammalt hus. Tvål och ozon i luften, ett lågt brummande från köket, ljuset som “blåser” i fjun. Jag försöker göra fjädern jordisk (klart jag gör), känner skulden, tar bort gladpacken, viskar förlåt.

Natten svarar med ett skrap mot rutan. En gestalt med en vinge. Kanske en trasig ängel. Kanske jag. Fjädern byter ägare utan beröring och allt blir ett enda rungande “är”. Vingarna försvinner ur mig, men något annat växer: rötter, inåtvingar.

Allt som går sönder behöver inte lagas; ibland ska det minnas, bli grund till något nytt. Nu lägger jag handen på din panna. Du behöver inte lyda natten idag.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna, i kväll tar vi i hand. Inte på riktigt – men ändå. Vi följer en osynlig kedja av handslag bakåt: från dig och mig, via mormors mormor Ester med rullbandets surr och dalmålets dimma, vidare till pestens Stockholm och kanske, kanske Mozarts samtid.

Vi pratar om namnet som ett kontrakt, om ansvar och smitvägar, om varför en kram ibland är lättare än ett handslag och hur armbågs-bumpen fick oss att se ut som amatörmimare under en pandemi.

Jago dyker upp och visar hur ett handslag också kan ljuga. Vi petar på atomerna som aldrig riktigt rör vid varandra, funderar på om mikroberna i handflatorna också hälsar, och drömmer om att få skaka hand med ett urgammalt träd. Till sist sträcker jag fram handen till dig, Somna. Avtalet gäller. Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna, i natt bjuder jag in en gäst som du redan känner: Ältaren. Vi sätter oss i en sal med tolv stolar—lejonfåtöljen blinkar rött, korgstolen knarrar tyst inom sig—och försöker välja. Samtidigt snurrar en liten tygkanin på räls runt en inre hundkapplöpningsbana, och hundarna (mina tankar) springer tills de glömmer varför de sprang. Vi pratar om Darth Vader eller C-3PO i leksaksaffären, den där pizzamenyn som aldrig tar slut, historien som glömmer våra små detaljer, och hjärnan som kanske mest är ett dämpningssystem för allt för mycket verklighet.

Jag predikar lite, ber om ursäkt, predikar igen (förlåt), och kommer fram till att grindarna redan är öppna: du är både hunden, rälsen och den som tittar på. Vägarna du ser finns inte än. De blir till när du börjar gå.

Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. I natt börjar vi med en felsägning (”vidrigt vargväsen”), ett fniss och en omtagning—för ibland är det bara så. Jag filmar mig själv och blir självmedveten, tar dig med ut på Kungsgatan där Subbagubben tappar det, där jag tappar det, och där vi säger ”va?” till varandra som två antenner utan mottagning.

Vi pratar om Stockholms ilskereflexer, om min rädsla för pondusgubbar, om gladiatormän på gymmet, svettiga omklädningsrum och skammen när man plockar vikter från fel maskin. Vi snuddar vid Umeå, ”Rederiet”, och det märkliga i att vilja bli omtyckt men låtsas som att man inte vill. Jag försöker vara ridderlig och blir mest rödkindad.

Du och jag vänder på det: kanske är alla Henrikar äkta, även den som gör fel. Vi ringer Subbagubben, övar på att ge komplimanger till främlingar, och landar i en liten dikt om att vi hör ihop, även när det skaver. Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting vi kan göra åt det. Nu börjar vi.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.