Det här är den tredje delen i serien Försvarsmaktens återuppbyggnad. Serien där ett flertal av de högsta cheferna i och kring Försvarsmakten medverkar. I det här avsnittet har turen kommit till flygvapnets högste chef Jonas Wikman.

Flygvapnet är ju högaktuellt just nu. Efter att intervjun med honom gjordes har nya JAS 39 Gripen E överlämnats från SAAB till Försvarsmakten. Det i måndags, den 20 oktober. Dessutom tecknade Ukrainas president Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson så sent som igår, den 23 oktober, en avsiktsförklaring om att Ukraina vill köpa mellan 100 och 150 JAS-plan av SAAB.

Det här är nåt som, utöver att det kan bli en mycket stor ekonomisk affär, även kan skapa goda förutsättningar för fortsatt tillverkning av svenska stridsflygplan. Vilket i sin tur kan bidra till utvecklingen av det svenska flygvapnet.

Just det nya JAS-planet och en del av dess många olika förmågor tas upp i det här avsnittet. Det tas också upp om flygvapnets historia, nedskärningarna och vad man nu ska satsa på framåt när flygvapnet ska byggas upp igen. Liksom om de stora förändringar som blivit för flygvapnet i och med Sveriges Nato-inträde, om vårt luftförsvar i stort – utifrån den osäkra omvärlden, och vilka lärdomar flygvapnet har dragit från kriget i Ukraina. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i tre och ett halvt år och visar ännu inga tecken på att mattas av. Som en direkt följd av kriget har stora delar av Ukraina blivit täckt av minor och odetonerad ammunition. Det i sin tur innebär livsfara för alla de människor och djur som fortfarande bor i krigsområdet och gör också stora delar av Ukrainas bördiga jord obrukbar. I det här avsnittet medverkar företaget Disarmament Solutions, som genom att bidra med modern utrustning och kunskap försöker hjälpa till att röja undan minorna och ammunitionen.

Hela det här avsnittet är sponsrat av företaget Disarmament Solutions. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Det här är den andra delen i serien Försvarsmaktens återuppbyggnad. I serien kommer ett flertal av de högsta cheferna i och kring Försvarsmakten att medverka. I det här avsnittet är det marinens högste chef Johan Norlén. Trygghetspoddens Anders Königsson åker till Muskö för att träffa honom och höra om vilken påverkan de tidigare nedskärningarna av Försvarsmakten, inklusive marinen, fick. Vad marinen ska satsa på framåt när den nu ska byggas upp igen. Om marinens nya roll, att kontrollera Östersjön. Liksom om det är rätt att för framtiden bygga nya, stora och mycket dyra stridsfartyg och ubåtar, när den tekniska utvecklingen går så snabbt framåt med bland annat drönare. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Rysslands aggressiva agerande blir allt mer omfattande. Utöver det blodiga och hänsynslösa kriget i Ukraina drar man hela tiden hybridhotet mot oss i väst allt längre. Nu senast under förra veckan, i form av drönarna över Polen och därefter även Rumänien.

Några som ska hålla koll på Rysslands förehavanden och det militära hotet som de utgör, är den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, som är en del av Försvarsmakten.

I det här avsnittet medverkar chefen för Must, Thomas Nilsson. Han berättar bl.a. om vad Must är, vad de gör och hur de arbetar, om tider i vår nutidshistoria då det har varit extra viktigt med underrättelseinhämtning, om det ryska hydridhotet, om det behövs en ny civil underrättelsetjänst, liksom vilka lärdomar Must drar från Rysslands krig mot Ukraina.

I Musts årsöversikter kan du läsa mer om dem och deras verksamhet:

https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/must-arsoversikt

Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Trots så kallade fredssamtal fortsätter Rysslands krig mot Ukraina med oförminskad styrka. Nu har den fullskaliga invasionen pågått i tre och ett halvt år och en som redan från början kände att han ville göra nåt för att hjälpa Ukraina var Jonas. Vilket han också gjorde. Nu har han kört ner en mängd bilar och utrustning dit sen dess.

I det här avsnittet får du höra hans historia. Om hur han reagerade när han fick höra vad Ryssland gjort. Varför han ville hjälpa Ukraina. Om skicket på vägarna och hur det är att köra bil i en krigszon. Vilken utrustning de ukrainska soldaterna är i behov av. Liksom hur situationen är i Ukraina för de som bor där. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Den säkerhetspolitiska situationen har ju försämrats kraftigt sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En följd av det är det ökande hybridhotet mot Sverige, i form av bland annat misstänkta sabotage mot samhällskritisk infrastruktur och cyberattacker.

En mycket viktig del av samhället är de finansiella systemen. Inte minst eftersom så mycket annat är beroende av att de fungerar som de ska. Kanske är det därför som de också löpande utsätts för bland annat just cyberattacker. Bank-ID och Swish är två exempel på det, vilket har påverkat väldigt många. I det här avsnittet medverkar finansmarknadsminister Niklas Wykman för att prata om just de här sakerna, om den statliga e-legitimationen, användningen av kontanter i samhället, liksom hur regeringen tänker framåt kring hotet mot de finansiella systemen.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka ökar det ryska hybridhotet mot oss i Sverige, liksom i övriga västvärlden. Det i form av cyberattacker, desinformationskampanjer och, vad man misstänker, sabotage mot kritisk infrastruktur. De som arbetar mycket med att utföra det här, är de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna. I det här avsnittet berättar Jörgen Holmlund på Försvarshögskolan om vilka de är. Deras syften. Hur de har arbetat inför och nu under kriget i Ukraina. Vad vi i Sverige behöver göra för att bemöta det här ryska hotet. Liksom hur de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna kan använda t.ex. kriminella för att uppnå sina mål. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se

Mellan den 13 och 25 maj gick årets ishockey-VM av stapeln, med Stockholm som huvudort. Att arrangera ett sånt stort mästerskap är ett jättejobb på många olika sätt. Ett av dem är säkerhetsarbetet, eftersom det kommer så många supportrar från både Sverige och många andra länder. Det här avsnittet handlar om hur polisens arbete inför, under och efter ett sånt här stort evenemang går till. Och om samarbetet mellan polisen och svenska ishockeyförbundet. Trygghetspodden är självklart även på plats under mästerskapet.. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:

https://trygghetspodden.se