Under all kritik

I går sände vi Under all kritik live för andra gången, vilket var lika givande som förra gången. Detta fortsätter vi alldeles säkert med, även om det inte blir varje avsnitt.

Temat var bland annat det internationella asylsystemet: ett regelverk från 1951 som idag mest liknar en punkterad livbåt. Vad betyder det att det liberala flaggskeppet The Economist nu (12 juli) dödförklarar systemet och vill ersätta det med kvoter och hjälp i närområdet? Kommer det ha en dominoeffekt, eller har den redan skett?

Vi diskuterar hur asylrätten fortfarande lockar migranter att riskera livet över Medelhavet – och vad som egentligen driver Europas politiker: idealism, rädsla eller ren inkompetens?

Och så har Anna-Karin varit i Italien och bränt sig på ena sidan av kroppen, och Ivar har varit på stranden och inte blivit bjuden på invandrarnas grillfest i år heller. Med mera, med mera.

Ett stort tack till er i publiken som ställde kloka frågor, och vi hoppas att vi lyckades besvara dem någorlunda.Fortsätt gärna skicka era frågor och tankar till [email protected], så kan vi ta upp dem i nästa livepodd!

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Varför har dansbandskulturen plötsligt blivit intressant igen? I veckans avsnitt av Under all kritik dyker Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi ner i den nya dansbandsnostalgin och vad den egentligen säger om vår tid. Vad ligger bakom Timbros nya bok om dansband – Kramgoa texter – och varför längtar många tillbaka till denna tidigare uträknade musikgenre?

Med utgångspunkt i den klassiska SVT-dokumentären "Får jag lov" (Svt 1996) och dansbandsklassiker som "Leende guldbruna ögon" och "Det här är bara början" diskuterar vi hur dansbandskulturen med tiden kommit att representera gemenskap, samhörighet och trygghet – ideal som många tycks sakna idag. Vi reflekterar över dansens roll som mötesplats, hur våra sätt att träffas förändrats och varför pardansen i hög grad ersatts av digitala mötesplatser och dejtingappar som Tinder. Är det kanske dansbandsmusikens oförställda ärlighet och avsaknad av ironi som lockar en ny generation? Och vad förlorar vi egentligen när musik och dans frikopplas från riktiga möten människor emellan?

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I veckans avsnitt tar Anna-Karin och Ivar tempen på AI-revolutionens konsekvenser för hjärnan och språket.

Med utgångspunkt i en ny MIT-studie, där 54 deltagare delades in i tre skrivgrupper (egen hjärna, Google-sök och ChatGPT), diskuteras hur AI-gruppen producerade snygga men likriktade texter och dessutom mindes minst efteråt. Däremot presterade de deltagare bäst som först skrev själva och sedan använde AI som stöd. Är AI främst en turbo för redan skarpa hjärnor, snarare än ett hjälpmedel för lata?

Samtalet urforskar även språkliga frågor. Kommer vi verkligen kommer närmare varandra när språkbarriärer försvinner, eller om vi istället tappar den charm och särart som bor i dialekter och lokala uttryck? Samtidigt förvandlar AI-översatta böcker och auto­genererade undertexter språket till en slätstruken global variant – och svenska tonåringar växlar obekymrat till någon form av engelska efter inspiration från YouTube.

Vad händer med tolkar, översättare och författare i en tid när AI översätter böcker under pseudonymer? Vad händer med innebörder som är mer svåröversatta? Och vem orkar lära sig nya saker när det finns teknik som löser det åt en?

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar bland annat om Liberalernas nya partiledare, Simona Mohamsson, som höll sitt första stora tal bara timmar efter att hon valdes. Anna-Karin imponeras av Mohamssons förmåga att på ett övertygande sätt formulera en ny riktning för Liberalerna, där sakpolitik står i centrum snarare än samarbetspartnernas identitet. Varför har det varit så svårt för Liberalerna att hitta en ledare med tydlig vision, och kan Mohamsson vara personen som vänder den negativa opinionstrenden?

Vi är inte lika imponerade av Anna-Karin Hatts debut som Centerpartiets nya ledare, ett tal där metaforen om en grusväg blev både övertydlig och märkligt långdragen. Diskussionen kretsar kring Hatts försök att förmedla landsbygdens styrka och utmaningar med uttryck som snarare förvirrar än förklarar partiets nya riktning. Lyckades Hatt verkligen kommunicera en tydlig vision för Centerpartiet, eller blev det mest en lång och krokig väg till ett diffust budskap?

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Dagens avsnitt handlar om Sverigedemokraternas vitbok, som presenterades under torsdagen i Almedalen. Vitboken, författad av idéhistorikern Tony Gustafsson, dokumenterar noggrant hur partiet växte fram ur den högerextrema kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Den kartlägger partiets kopplingar till nazism, antisemitism och rasism och beskriver hur centrala personer länge präglades av högerextrema idéer.

Anna-Karin och Ivar samtalar om hur Sverigedemokraternas ledarskap med Jimmie Åkesson i spetsen har hanterat det tunga arvet. De diskuterar också partiets reaktioner på vitboken, där framträdande politiker som Mattias Karlsson uttryckt vrede och äckel inför det som framkommit. Samtidigt har kritiker, inklusive Svenska kommittén mot antisemitism, påpekat att ursäkten från partiledningen saknar verklig trovärdighet, eftersom en del av de personer som pekas ut i vitboken fortfarande är aktiva inom partiet.

Det handlar om ansvarstagande, politiskt arv och trovärdighet: Är vitboken ett tecken på att Sverigedemokraterna genuint försöker göra upp med sitt förflutna, eller handlar det mer om politisk taktik? Och vad krävs egentligen för att på riktigt lämna ett så belastande ideologiskt arv bakom sig?

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Dagens avsnitt handlar om Liberalernas framtid och om filmen Mountainhead (HBO).

Först ut är Liberalernas nya partiledarkandidat Simona Mohamsson, som verkar vara favorit att ta över. Men L är i dag ett parti i fritt fall. Är hon den som vänder utvecklingen eller sist ut från festen som tvingas släcka lampan? Anna-Karin och Ivar diskuterar varför inga erfarna liberaler tycks vilja axla ansvaret och varför Liberalerna envisas med att leva kvar i en politisk drömvärld där verkligheten aldrig riktigt passar.

Därefter går samtalet över till Jesse Armstrongs film Mountainhead, där fyra techmoguler isolerar sig på en lyxig bergstopp medan världen brinner – till stor del på grund av deras egna appar och AI-experiment. Det handlar om den bisarra självtillräckligheten hos techvärldens superrika, deras narcissism och oförmåga att se konsekvenserna av sina handlingar. Men är Armstrongs satir träffsäker – eller bara ännu en förutsägbar kritik mot Elon Musk och Silicon Valleys miljardärer?

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I Auschwitz, en plats av outhärdlig brutalitet och död, tvingades kvinnliga fångar spela musik för att skapa ordning och lugn när arbetskolonner marscherade och vid ankomster som ofta slutade i gaskamrarna. I den nya boken The Women's Orchestra of Auschwitz: a Story of Survival (2025) berättar Anne Sebba, journalist och levnadstecknare, om den paradoxala roll som orkestern spelade i lägret: en orkester vars uppgift var att ackompanjera nazisternas folkmordsmaskineri, men vars musik samtidigt erbjöd ett slags mänsklig tröst och mental tillflykt mitt i helvetet.

I detta avsnitt diskuterar Anna-Karin och Ivar detta, och mer specifikt dirigenten Alma Rosé, den kompromisslösa perfektionisten som styrde orkestern med järnhand – men som också räddade liv genom sin stränghet och krav på musikalisk kvalitet. Hur såg den moraliska bördan ut för dessa musiker, som dagligen tvingades spela i nazisternas groteska föreställning, samtidigt som de själva kämpade för överlevnad? Var de privilegierade överlevare eller offer som utnyttjades och förnedrades?

Det handlar också om musikens kraft och skönhetens omoraliska dimensioner, skuldens djupa sår hos överlevarna, och varför orkesterns berättelse fortfarande provocerar och berör.

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd riktar Anna-Karin och Ivar strålkastaren mot internetfenomenet Bronze Age Pervert och hans bok Bronze Age Mindset. Bakom pseudonymen döljer sig Costin Alamariu, vars identitet nyligen röjdes och vars idéer om maskulin styrka, vitalism och civilisationens förfall fått stort genomslag – även bland inflytelserika profiler inom politik och tec…

Ivar har snöat in på människans självdomestisering, alltså processen där vi under tusentals år gradvis blivit snällare, svagare och skörare – precis som tamdjur. Men har vi verkligen tjänat på att minska vår styrka, robusthet och reaktiva aggression, och ersätta det med social anpassningsförmåga, planerat våld och civiliserad svaghet? Podden reder ut varför människan kanske blev sämre när hon blev bättre – och varför vi idag kanske borde gå ut i skogen och lyfta något tungt istället.

Anna-Karin tar med oss på en rörande resa om döden och konsten att förbereda sig på den. I en dokumentär får vi möta Gunnar Jönsson, bysnickaren från Småland som bygger sin egen likkista – och sedan fortsätter med kistor åt resten av familjen. Ivar och Anna-Karin diskuterar varför den här typen av omsorg inför döden känns ovanlig i en tid där trenden går mot anonyma minneslundar och så kallade "direktare", där man begravs utan ceremoni. Hur påverkar det oss levande att vi inte längre tar farväl av våra döda med värdighet?

Kom och lyssna på Ivar i Göteborg den 9 juni!

Bör vi lägga ned integration som politiskt mål? Tankesmedjan OIKOS har bjudit in mig för att tala om just det i Göteborg den 9 juni kl. 18.30, på GTS konferens & festvåning. Jag kommer att hålla ett anförande, följt av ett panelsamtal och frågestund.

På scen med mig:

* Peter Esaiasson, statsvetare och författare till ”Förorten: ett samhällsvetenskapligt reportage”

* Andreas Johansson Heinö, statsvetare, författare och förlagschef på Timbro

Moderator är Arvid Hallén från Oikos.

Ämnet är som sagt integration, som ju länge varit ett politiskt honnörsord. Men vad betyder det egentligen idag? Sverigedemokraterna har gått från att mest prata om assimilation till att mer fokusera på återvandring, medan Socialdemokraterna svängt tillbaka från multikulturalism och åter talar om assimilation – trots att de för några år sedan ansåg att ett jobb var lösningen på allt.

Fortfarande beskrivs integration ofta som en tvåvägsprocess. Men räcker det för att hantera segregation och konsekvenserna av den snabba demografiska förändringen?

Frågor vi tar upp under kvällen:

* Vad menar vi med integration idag?

* Vad vill de olika partierna uppnå med integrationspolitiken?

* Är det realistiskt att ha integration som politiskt mål?

* Vad händer om vi ger upp integration som mål?

Kvällen avslutas med mingel. Biljetter via Billetto.

Använd rabattkoden RAKHOGER85 i kassan så kostar biljetten 85 kr (i stället för 125 kr).

Hoppas vi ses där!

Köp biljett här.

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

När Märta Stenevi gjorde snabb karriär och blev språkrör för Miljöpartiet hamnade hon snart i en storm av anonyma anklagelser om toxisk ledarstil. I sin nya bok – Andas. Överlev (Forum) – beskriver hon ett kafkaartat drama där ingen vågar tala klarspråk, alla undviker ansvar och där anklagelserna aldrig blir tydliga nog att bemöta. Hon skildrar en tid av personlig kris med ätstörningar, depression och självmordstankar. Men vad innebär det egentligen när en stark politiker väljer att framhäva sin egen sårbarhet på det här sättet?

I dagens Under all kritik pratar Anna-Karin och Ivar om Miljöpartiets paradoxalt ”platta” organisation – där ledarskapet inte existerar på pappret men maktspelet ständigt pågår bakom kulisserna. Är sådana organisationer dömda att skapa giftiga miljöer där konflikter aldrig kan lösas öppet? De funderar också över varför Stenevi väljer att återvända till riksdagen efter sin sjukskrivning – handlar det om revansch, personlig upprättelse eller ett försök att tämja sina inre demoner?

Ett avsnitt om politikens giftiga maktspel, tystnadskulturer och varför politiken kanske inte är rätt arena för terapeutiska självförverkliganden.

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)