I augusti 1945 släpper USA två atombomber över Japan. Några månader tidigare har Tyskland kapitulerat uppdelningen av Europa mellan öst och väst har redan påbörjats. Omgärdat av nya hot, inkilat mellan USA:s allierade och Sovjet beslutar sig Sverige för att undersöka möjligheten att skaffa egna atomvapen. Så hur långt kom Sverige i sina försök? Varför lades atomvapenprogrammet ner? Och vad har Sverige för roll i internationell nedrustningsdiplomati i dag?

Medverkande:

Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet. 

Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Lär mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De globala målen, som tagits fram av FN:s medlemsländer, har kallats för ”den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit”. Den syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen – allt detta till år 2030. Men hur går det egentligen? Vilka är de största utmaningarna? Och hur ser vägen framåt ut?

Medverkande:

Jennifer Bergman, programsamordnare och forskningsassistent på UI:s program för global politik och säkerhet.

Nina Weitz, senior forskare vid Stockholm Environment Institute och som leder SEI:s Global Goals and Systems team.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer, besök: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osämjan mellan Armenien och Azerbajdzjan sträcker över ett sekel tillbaka i tiden och så även tvisten om Nagorno-Karabach. Men har azerbajdzjanerna nu till slut vunnit? Kommer de stormakter som har intressen i området, som Ryssland och EU, att lägga sig i? Och vad händer med alla armenier som tvingats på flykt? 

Medverkande:

Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har kallats ett val, inte bara om Polens, utan om Europas framtid. Och den 15 oktober gick polackerna till valurnorna för att bestämma om ett konservativt och EU-kritiskt Lag och rättvisa skulle få fortsätta att regera eller om den mer liberala oppositionen skulle få chansen att bilda alliansregering. Så hur har det gått? Vad är det som står på spel? Och hur påverkar det Europa?

Medverkande:

Katarzyna Tubylewicz, journalist, författare och översättare.

Nicholas Aylott, programchef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. 

Peter Johnsson, journalist och författare.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer? Besök ui.se.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober inledde palestinska militanta grupper under ledning av Hamas en storskalig offensiv mot Israel från Gazaremsan. De bröt igenom Gaza-Israel-barriären och tvingade sig in via Gazas gränsövergångar, till närliggande samhällen i Israel och militära anläggningar. Israel var inte sena att svara på attacken. Hittills har hundratals dödats.

Med anledning av krigsutbrottet intervjuar Ola Westerberg, redaktör för Utrikesmagasinet, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

Vi ber om ursäkt för en skrapig telefonlinje!

Läs Utrikesmagasinet här.

Redaktör för Utblick: Jonas Löfvenberg

Det här är andra, rättad version av avsnittet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?

Medverkande:

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. 

Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig mot Ukraina påverkar import och export av varor som är viktiga för länder över hela världen. En faktor som Ryssland kan utnyttja både diplomatiskt och militärt och där Svarta havet är en avgörande pusselbit. Så vad spelar detta innanhav för roll i kriget? Och vad kan omvärlden göra för att hålla handelsvägarna öppna? 

Medverkande:

Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. 

Charlotta Rodhe, tillförordnad biträdande centrumchef och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS).

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Besök gärna ui.se om du vill veta mer.

Här hittar du Charlotta Rodhes rapport.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 26 juli i år avsattes president Mohamad Bazoum och hans regering av juntan. Kuppen i Niger fördöms av FN, Ecowas och en rad enskilda länder, men på gatorna firar folk med ryska flaggor och slagord riktade mot sina tidigare koloniala herrar i Frankrike. Så vad är det som står på spel? Kan kuppen utlösa ännu ett krig i regionen? Och vad har egentligen Ryssland och Frankrike för intressen i Niger?

Medvrkande:

Görrel Espelund, journalist, författare och associerad redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Gabriella Körling, antropolog, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har hänt mycket med det globala säkerhetsläget de senaste åren som gett frågan om kärnvapens vara och icke vara ny aktualitet. Sverige väntar otåligt på att få ansluta sig till Nato – en försvarsallians som bland annat bygger sin styrka på kärnvapen. Samtidigt antyder Putin vad Ryssland är kapabelt till om hon känner sig tillräckligt hotad. Så vad hände med avtalen som en gång kylde ner kalla krigets kärnvapenhot? Vad händer med Sveriges position förhållande till kärnvapen när vi väl blir insläppta i Nato? Och vad innebär egentligen nedrustning? 

Medverkande:

Erik Melander, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal centrum för kärnvapennedrustning.

Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutets och tidigare Sveriges ambassadör för nedrustnings- och icke-spridningsfrågor.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Besök också: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår tillgång till teknik påverkar alla delar av samhället, hur politiker når sina väljare, hur vi betalar våra räkningar, hur vi håller oss informerade om viktiga händelser och hur vi håller samman all viktig infrastruktur. Tillgången till teknik avgör också vad en stat har för kapacitet för krig, handel eller insamling av information. Så vad händer när stormakter börjar kapprusta eller blockera varandras tillgång till teknik? Hur beroende är tillgången till tekniken av global handel och globala överenskommelse? Och vad spelar det för roll för krig och fred?

Medverkande:

Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet. 

Ulla Lovcalic, analytiker vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.