Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker.

Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv.

Samtalsledare: Anneli Dufva.

Klippning: Lars in de Betou.

Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

"Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma". Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Radernas författare, Viktor Rydberg, är däremot inte tillnärmelsevis lika känd idag som han var under sin livstid. Han var en tongivande röst inte bara i litteraturen, utan också inom kulturjournalistiken och filosofin, inom konstvetenskap och bibeltolkning. Som poet debuterade han först i 50-årsåldern, med en samling som också innehöll just dikten "Tomten". Hur kommer det sig att dikten blivit så populär? Vad säger den om Rydberg som författare? Och vad är det egentligen för "gåta" som Tomten grubblar på? Klassikerpodden Verket tar sig an en svensk julklassiker – som egentligen inte alls handlar om julen.

Gäst i studion är Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som just nu skriver på en biografi över Viktor Rydberg.

Samtalsledare: Paulina Helgeson.

Klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs.

Samtalsledare: Anneli Dufva.

Klippning: Urban Göranson.

Ljudproduktion: Henrik Nordgren.

Producent: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K.

Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature.

Samtalsledare: Paulina Helgeson.

Klippning: Urban Göranson

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget.

Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.

Samtalsledare: Anna Jansson.

Klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sex. Våld. Klassförakt. Och undertryckt homosexualitet. Dramatikern Tennessee Williams sparade inte på krutet i sin klassiska pjäs Linje Lusta – eller A Streetcar Named Desire, som den heter i original. Pjäsen hade urpremiär på Broadway 1947, men är mest känd i filmatiseringen av samma uppsättning från 1952, med Vivien Leigh och Marlon Brando i huvudrollerna som Blanche Dubois och Stanley Kowalsky. Pjäsens uppsättningshistoria präglas av både misogyni och starka kvinnoroller, rasism och homofobi likaväl som banbrytande gestaltningar av sexualitet. Tennessee Williams är den mest spelade amerikanska dramatikern, och var under en längre tid en av de mest spelade dramatikerna i Sverige. Klassikerpodden Verket diskuterar en av 1900-talsdramatikens viktigaste och mest komplexa verk.

Gäster är teaterhistoriken Dirk Gindt och regissören Stefan Larsson. Dirk Gindt är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och författare till boken "Tennessee Williams in Sweden and France", 1945-1965 (Bloomsbury Methuen Drama, 2019). Stefan Larsson är regissör, skådespelare och teaterchef vid Den Nationale Scene i Bergen, Norge.

Samtalsledare: Anneli Dufva.

Producent: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sedan september 2021 har klassikerpodden Verket diskuterat mästerverk ur kulturhistorien med forskare, historiker, konstnärer och författare. I samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken har klassiker från litteraturens och konstens värld stått i fokus. Men nu växer Verket. Från och med idag ansluter Sveriges nationalscen för dramatik, Kungliga dramatiska teatern, till klassikerpodden Verket. I avsnitten kommer ledande teaterhistoriker, regissörer och skådespelare att diskutera några av teaterhistoriens mest klassiska pjäser, både äldre och modernare. I podden bjuds också smakprov på legendariska uppsättningar som bidragit till pjäsernas klassikerstatus.

Samtalen leds av Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten, tidigare mångårig medarbetare på Sveriges Radio och kulturjournalist specialiserad på litteratur, dramatik och kritik. Här hör du henne berätta mer om vad lyssnarna kan vänta sig av Dramatens bidrag till klassikerpodden Verket – i samtal med Magnus Bremmer, redaktör för bildningsmagasinet Anekdot.

Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933).

Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Klippning: Urban Göranson

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst.

Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.

Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen.

Samtalsledare: Anna Jansson.

Redigering och klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Malin Forst vill ta sin tillflykt till Gud, självutplåning och uppoffring, men när något inom henne protesterar och bönerna inte längre hjälper väntar bara ångesten. Karin Boyes skildring av Malin på tröskeln till vuxenlivet visar hur det hjälplösa och ångestfyllda sakta omvandlas till livsvilja och acceptans av sitt utanförskap. Orsaken? Kärleken till Siv, som hjälper henne att se både sig själv och den omgivande världen på riktigt.

I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar.

Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson

Inspelningsteknik: Patrik Vörén

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.