Yttrandefrihetspodden

Får man förbjuda böcker under förevändningen att ”vi måste skydda barnen”? Vågen av bokförbud som vi sett i USA de senaste åren handlar ofta om att just barn behöver skyddas mot olämpligt innehåll – men vem ska få bestämma vad som är olämpligt och inte? Kan barn- och ungdomslitteratur vara farlig?

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Författarförbundets nya ordförande tillika barnboksförfattaren Anja Gatu, och författaren och föreläsaren Inti Chavez Perez vars bok ”Respekt, en sexbok för killar” förbjudits i både USA och Sydkorea.

Foton: Robert Blombäck & Mari Carmen

Varför förbjuds böcker och rensas ut från bibliotek? Vad innebär det att bränna en koran? Hur kan samma utsaga fällas för förtal på Instagram men skyddas när den skrivs i en bok? Kan litteratur vara farlig? 

I dagarna släpps Ida Ölmedals bok Där man bränner böcker, där hon djupdyker i fall av bokförbud genom historien.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar hon med Kerstin Almegård, som både är Svenska PEN:s ordförande och förläggare till Ida Ölmedals bok.

Rättelse: i avsnittet säger Ida Ölmedal att det var JK som slog fast att biblioteken måste ha ett allsidigt urval och inte får hänvisa till en mångfaldspolicy för att neka fjärrlån av ”invandringskritiska” böcker. Det var inte JK som slog fast detta, utan JO.

Den 17 juni publicerade den brittiska dagstidningen The Guardian en text skriven av den svenske journalisten och författaren Martin Gelin, om den attack på fri media som följde på Kalla Faktas granskning av Sverigedemokraternas trollfabriker. Attacken kom från partiledaren i Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson kallade TV4:s granskning för en gigantisk påverkansoperation och en ung sverigedemokrat, Josef Fransson, twittrade om ljugmedia – en fras direkt hämtad från nazitermen ”lügenpresse”.

På senare år har vi sett, både i USA, Europa och nu även i Sverige, att hatet och hoten mot journalister, författare, forskare och andra personer i offentligheten kommer från politiker. Kerstin Almegård ringde upp Martin Gelin i New York och pratade med honom om detta och en hel del annat.

Dags för frågepodd om juridik och yttrandefrihet! Vi har återigen bjudit in tryckfrihetsexperten Nils Funcke och asylrättsjuristen Madelaine Seidlitz för att svara på lyssnarnas frågor.

Vad har vi som medborgare för skyldigheter när det gäller yttrandefriheten? Kommer sändningstillstånd i framtiden att kunna dras in med anledning av Sveriges nationella säkerhet? Hur påverkar medlemskapet i Nato hur lagarna kring tryck- och yttrandefriheten tolkas i Sverige? Skulle utlandsspionerilagen kunna leda till självcensur? Hur ser experterna på EU:s nya anti-Slapp-direktiv? Och vad har Karl XIV Johan med allt detta att göra?

Lyssna också gärna på avsnittet med Nils Funcke och Madelaine Seidlitz från januari 2024 där vi går på djupet i juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

Det går alltid bra att mejla in frågor eller tipsa om ämnen för Yttrandefrihetspodden. Mejla [email protected] eller [email protected]. 

Universitet och lärosäten har alltid varit en plats för debatt och diskussion. Vad händer när opinionsyttringar förbjuds på campus (som på Chalmers) eller när studenter söker kurser för att uppsåtligen trakassera lärare och kurskamrater (som på Karlstad universitet)? Förra året beslutade regeringen att korta mandatperioden för universitetsstyrelser, och en utredning om cancelkultur på universiteten kommer inom kort.

Hur påverkar allt detta den akademiska friheten – på institutionell såväl som på individuell nivå? Hur fri är egentligen akademin i Sverige? Och vilka hot och utmaningar står den inför? 

De här frågorna tar sig Yttrandefrihetspodden och Kerstin Almegård an i avsnittet. Med sig i studion har hon två gäster: Åsa Wikforss som är professor i filosofi vid Stockholms universitet, författare och ledamot i Svenska Akademien, och Shirin Ahlbäck Öberg som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och nyligen skrivit en rapport om den akademiska friheten i Sverige.

För 50 år sedan avslöjade tidningen Folket i Bild/Kulturfront säkerhets- och underrättelsetjänsten IB:s illegala verksamhet. Journalisterna som avslöjade IB, Peter Bratt och Jan Guillou, och deras uppgiftslämnare inom IB dömdes till fängelse för spioneri. Efter IB-affären stärktes anskaffarfriheten och meddelarfriheten. Med lagstiftningen om utlandsspioneri som trädde i kraft för ett år sedan försämras nu förutsättningarna för en fri journalistik och grundlagsskyddet för uppgiftslämnare avskaffas.

Det här är en livepodd från ett seminarium som ägde rum den 11 mars 2024 på JMK vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Podden inleds med ett panelsamtal bestående av Jan Guillou, journalist och författare, Axel Björklund, Uppdrag Granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot (L), Jessica Wetterling, riksdagsledamot (V) och Siri Hill, Reportrar utan gränser. Moderator: Kerstin Almegård, Svenska PEN.

Efter panelsamtalet följer tre anföranden av Jan Guillou, Ingemar Folke och Tove Carlén – för den som vill fördjupa sig i ämnet.

Tidsmarkeringar:

Panelsamtalet: 03.30

Jan Guillous anförande: 47.53

Ingemar Folkes anförande: 1.12.05

Tove Carléns anförande: 1.29.27

Vad säger experterna om de nya lagar och utredningar som tillkommit på tryck- och yttrandefrihetsområdet? Hur påverkar ”snabbspår” och ensamutredningar kvaliteten på lagstiftningen? Vilken effekt får det på vår meddelar- och opinionsfrihet? Och vad innebär det i praktiken för viljan att använda sin yttrandefrihet att lagarna är svårtydda? 

Tryckfrihetsexperten och debattören Nils Funcke, och Madelaine Seidlitz, jurist med expertis inom asylrätts- och migrationsfrågor, gästar Yttrandefrihetspodden för att prata om juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

Den tyskfödde författaren Kurt Tucholsky var en av sin tids skarpaste kritiker av nazismen, vilket ledde till att han tvingades fly från Tyskland och fick leva slutet av sitt liv i exil, bland annat i Sverige där han också är begravd. Kurt Tucholsky har gett namn åt Svenska PEN:s pris som går till en hotad eller fängslad författare, Tucholskypriset.

Markus Huss är lektor i tyska och tyskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Han kom förra året ut med en essä om Kurt Tucholsky och i det här avsnittet samtalar han med Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård och Kurt Tucholskys liv och hans litterära gärning.

Markus Huss bok: Utsikt över Gripsholms slott – en essä om Kurt Tucholsky.

Avsnittsbild: Sonja Thomassen

In October Swedish Pen and the Dawit Isaak Library launched the first Banned Books Week in Sweden. Why is the issue of banned books relevant in Sweden? And what can you do yourself to stand up for the freedom to read? Kerstin Almegård, president of Swedish PEN, speaks to Betsy Gomez, coordinator at Banned Books Week in the US, Hanna Nordell, managing director at Swedish PEN and Jens Zingmark, librarian at the Dawit Isaak Library.

This episode of Yttrandefrihetspodden is in English.

Den senaste tidens koranbränningar har dragit den svenska yttrandefriheten till sin spets. Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård diskuterar ämnet med Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker, Mattias Gardell, religionshistoriker och Somar Al Naher, kulturskribent.

Avsnittet är en inspelning från Svenska PEN:s panelsamtal den 5/9.