Henrik Gundenäs är översättare och ingår också i redaktionskommittén för tidskriften Fronesis. "Till tals. Yttrandefriheten förr, nu och sedan" heter en nyutkommen bok som han har skrivit.

Kerstin Almegård pratar med honom dels om boken, dels om situationen för yttrandefriheten i Sverige idag. Hur blev yttrandefriheten en högerfråga, samtidigt som personer och organisationer som ägnar sig åt yttrandefrihetsfrågor plötsligt kallas vänster?

Efter koranbränningarna 2023 tillsatte regeringen en utredning för att se över ordningslagen och stärka skyddet för Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster. Flera tunga remissinstanser, som exempelvis Polisen och Säpo, avstyrkte förslagen i utredningen. De menade att de riskerar att försämra, inte förbättra, säkerhetsläget. Hur ska man förstå det?

Nu återkommer liknande idéer från regeringens sida i samband med till exempel Palestinademonstrationer och klimataktioner. Om de nya förslagen går igenom, hur skulle vanliga människors möjlighet att protestera förändras?

Kerstin Almegård har träffat John Stauffer, jurist på Civil Rights Defenders, och Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, för att reda ut de här frågorna och för att prata om huruvida våra yttrandefriheter är på väg att inskränkas i Sverige.

”ICORN var som ett fönster som öppnades för mig när allt annat var stängt.” Det säger den syriske författaren Raafat Hekmat, en av gästerna i detta avsnitt av Yttrandefrihetspodden som handlar om fristadsnätverket ICORN.

ICORN ger författare, journalister och konstnärer skydd på säkra platser runt om i världen. När yttrandefriheten hotas i alltfler länder behöver fler personer ICORN:s skydd, men samtidigt försvåras nätverkets arbete av politiska beslut, bland annat i Sverige.

Raafat Hekmat, som har fått sin fristad i Stockholm, och som även tagit initiativet till det nybildade PEN Syrien, samtalar här med Karin Hansson som är nationell koordinator för ICORN i Sverige. Samtalet leds av Katarina Bjärvall, författare, journalist och ledamot Svenska PEN:s styrelse.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden möter vi journalisterna Joakim Medin och Sofie Axelsson Medin.

Joakim Medin greps och hölls frihetsberövad i Turkiet under sju veckor våren 2025, anklagad för flera brott som hade med hans journalistik och författarskap att göra. Hemma väntade hans gravida fru och kollega Sofie Axelsson Medin.

Nu berättar de om vårens mörkaste stunder, om sina farhågor inför den rättegång som väntar Joakim i januari, om riskerna för svenska journalister att rapportera från länder där demokratin rasar – men också om de ljuspunkter de trots allt ser.

Katarina Bjärvall, journalist, författare och ledamot av Svenska PEN:s styrelse, leder samtalet.

Joakim nämner i samtalet hans artikel i PEN/Opp om sina veckor i fängelse. Läs artikeln i PEN/Opp här.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden samtalar Kerstin Almegård med Lena Pasternak, verksamhetsledare på Östersjöns författar- och översättarcentrum. De pratar bland annat om den där mytomspunna båtturen i början på 1990-talet som la grunden till centret, och centrets roll för litteratur, författare och yttrandefrihet idag.

Yttrandefriheten är den aspekt av demokratin som påverkats mest i den autokratiseringsvåg som pågår just nu, och trenden med av-demokratisering i världen är kraftigare idag än vad den var på 1930-talet.

I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-Deminstitutet som mäter demokratinivåer i världens länder.

Vad menade Staffan I. Lindberg när han sa att USA inte längre kan klassas som en liberal demokrati? Hur påverkar den utvecklingen oss i Sverige, och vad kan vi lära oss av den autokratisering som skett i Turkiet och Ungern de senaste åren? Vilka aspekter av demokratin ser V-Deminstitutet är på nedgång i Sverige?

Och vad kan varje enskild medborgare göra för att stå upp för demokratin?

Under de senaste åren har biblioteken seglat upp som nya arenor för det så kallade kulturkriget – inte minst i USA. Mycket tyder på att vi nu importerat detta kulturkrig till Sverige. Hur tar det sig uttryck här? Och vad kan vi göra för att stärka biblioteken och bibliotekarierna  i deras demokratiska uppdrag?

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Daniel Forsman, stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och Hanna Carlsson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéunversitetet som forskar om bibliotekets demokratiska uppdrag och hur det uppdraget nu utmanas.

Foto: Shutterstock/KevinchoPhotography

För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige?

Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.

Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Vem ska egentligen få höras och synas i offentligheten? Hur mycket hat ska man behöva tåla när man uttalar sig? Vad är det för skillnad på hot och hat? Vilka texter och böcker skrivs inte längre på grund av att människor tystnat? Och vad är egentligen en aktivist?

Den 22 september publicerade DN ett upprop om hot och hat mot personer i offentligheten – journalister, författare och forskare. Initiativtagare var filosofen Åsa Wikforss och Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård. I uppropet kunde man läsa vittnesmål om vad de undertecknade varit med om – det handlade om rena dödshot, trakasserier, utstuderat hat, islamofobi, antisemitism och sexistiska tillmälen.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden har Kerstin Almegård bjudit in två av undertecknarna, Sverker Sörlin och Fredrik von Malmborg, för att diskutera efterspelet. 

Sydsvenskanjournalisten Inas Hamdan har fått utstå av allvarliga hot och trakasserier till följd av sitt arbete. Hoten nådde en ny nivå efter hennes granskning av Palestinademonstrationer i Malmö när demonstranter samlades utanför hennes lägenhet och ropade hotfulla ramsor direkt riktade mot henne.

I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Inas Hamdan om de granskningar hon gjort och om hur de hot hon drabbats av påverkat henne både personligen och professionellt.