Berättelsen om Borås har de senaste tio åren stigit fram som en succéhistoria om en stads förvandling från en trist, regnig förlorare till en innovativ vinnare. Med street-art-festivalen No Limit, med skulpturer i staden och med den gamla funkisfabriken i Simonslands förvandling till Textils Fashion Center.Vi reste till Borås för att skrapa på ytan på den berättelsen. Där träffade vi Yankuba Daffeh, projektledare på Brygghuset och Elin Stavåsen Broqvist och Nathalie Lycén, som efter EU valet 2014 bestämde sig för att starta rörelsen Borås Tillsammans. I samtalet med dem träder en annan stad fram, en stad som faller isär, där landsbygdens orter liksom stadens förorter har hamnat utanför framgångssagan. En rik stad är poänglös, säger Yankuba Daffe, om medborgarna inte kan hålla samman.Textilindustrin i Borås var på många sätt unik. Den skiljde ut sig från både textilindustrin i Norrköping och Malmö. På sätt och vis kan man nog säga att den var mer kopplad till det urbana, till staden. Om textilindustrin i Norrköping var väveriernas, de stora volymernas, låg Borås närmare konfektionerna, gatumodet och hemsömmerskorna spred också ut arbetet i staden och på landsbygden. Jämförelsen med Norrköping kan också göras i berättelsen om textilindustrin så som den nu traderas. I Norrköping är arbetaren central för berättelsen om textilstaden. Man har till och med ett Arbetets museum. I Borås tas den rollen av entreprenören. Den valda berättelsen präglar stadens självbild och dess satsningar. Stadens varumärke – dess symboler – om man så vill är alltid uppe till förhandling.Vi reste till Borås och blev mer och mer övertygade om att stadens framtid också måste sökas bland gräsrötterna, hos vår tids hemsömmerskor i landsbygdens och stadens orter. Och överraskades av att det var fotbollslaget Elfsborg som var stadens främsta förebild i det sammanhanget.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.