Vilket beviskrav gäller när en arbetstagare påstår att arbetsgivaren har förfalskat en digital handling som påstås visa att arbetstagaren sagt upp sig själv? Och hur stor betydelse har vittnesbevisning i ett sådant mål? I detta avsnitt samtalar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt om Arbetsdomstolens avgörande AD 2025 nr 50, som rör en påstått förfalskad uppsägningshandling, och de bevisfrågor som aktualiseras.

Vid en omorganisation så uppstår ofta frågan om varsel till Arbetsförmedlingen. Men vad innebär det egentligen och i vilka situationer har arbetsgivaren en varselskyldighet? I veckans avsnitt går Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck igenom reglerna i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och diskuterar allt från tidsfrister och tröskelvärden per län till varselreglernas syften och vad som kan hända om reglerna inte iakttas.

En arbetstagare fick arbeta med en annan typ av ärenden när hon kom tillbaka från sin föräldraledighet – utgör detta ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen eller ingår det i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet? I detta avsnitt får ni höra mer om det nya rättsfallet där DO stämt Emmaboda kommun för brott mot föräldraledighetslagen.

Vilka rättigheter och vilket skydd har egentligen fackliga förtroendemän på arbetsplatsen? I veckans avsnitt av Arbetsrättspodden reder Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt ut vad som gäller enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, diskuterar vilka uppgifter som ingår i rollen och vad arbetsgivare bör tänka på vid till exempel omorganisationer. Ett avsnitt för dig som vill ha koll på de särskilda regler som gäller för fackliga förtroendemän.

Processen som arbetsgivaren ska iaktta inför en uppsägning eller ett avskedande framgår av LAS. Den kan innebära påfrestningar för de inblandade när den ska tillämpas i praktiken. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Simon Söderholm och Emelie Svensäter Jerntorp domen AD 2025 nr 46 där arbetstagaren utreddes för stöld från arbetsgivaren och framförde invändningar kring processen. Arbetstagaren krävde en ursäkt från arbetsgivaren efter att utredningen inte resulterade i att anställningen avslutades på arbetsgivarens initiativ.

För att den ”nya” visselblåsarlagen ska bli tillämplig krävs det bland annat att det rapporterade missförhållandet kan anses vara av allmänintresse – men vad innebär egentligen det? Med utgångspunkt i en spännande dom från Arbetsdomstolen (AD 2025 nr 47) diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck just detta i veckans avsnitt av Arbetsrättspodden.

När anses egentligen ett konsultbolag vara ett bemanningsföretag enligt uthyrningslagen? I veckans avsnitt av Arbetsrättpodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck den uppmärksammande domen från Malmö tingsrätt (T 4977–24) som berör just denna fråga.

En arbetstagare som grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren kan bli avskedad från sin anställning. Så var fallet för en polis som dömts för dataintrång genom användning av arbetsgivarens datasystem. I dagens avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh hur Arbetsdomstolen resonerade i det aktuella fallet (AD 2025 nr 12) och vad som gäller om en arbetstagare begår brott på arbetsplatsen.

Detta är sista avsnittet för säsongen, Arbetsrättspodden återkommer under hösten 2025.

Vad är en stridsåtgärd? Och vad menas egentligen med ”den svenska modellen”? I veckans avsnitt pratar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt om vår arbetsmarknadsmodell, kollektivavtal och arbetsmarknadens parters rätt att vidta stridsåtgärder gentemot varandra.

EU:s AI-förordning kommer i princip att tillämpas i sin helhet från augusti 2026. Några bestämmelser har dock börjat gälla redan nu, och det är hög tid att förbereda sig och sin organisation. Vad innebär AI-förordningen för svenska bolag, framförallt för arbetsgivare? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jasmine Elgh i detta avsnitt av Arbetsrättspodden.