När ett moderbolag säljer sina aktier i ett dotterbolag – har då dotterbolaget en förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck med utgångspunkt i rättsfallet AD 2025 nr 88 i veckans avsnitt av Arbetsrättspodden.

Nytt år innebär ny lagstiftning. En av 2026 års nyheter är de förändringar som trätt i kraft i lagen om företagshemligheter, där det bland annat har införts nya straffbestämmelser för tekniska företagshemligheter. I dagens avsnitt går Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh igenom förändringarna samt diskuterar vad de kommer att innebära för arbetsgivare.

I årets första avsnitt av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2025 nr 60. Fallet handlar om en uppsägning på grund av personliga skäl under lite speciella omständigheter. Arbetstagaren i fråga var nämligen anställd i en så kallad säkerhetsklassad anställning. När arbetstagarens lämplighet att ha en säkerhetsklassad anställning ifrågasattes höll arbetsgivaren ett säkerhetssamtal med honom för att utvärdera hans pålitlighet. Arbetstagaren spelade in detta samtal. Inspelningen av samtalet kom att få särskild betydelse vid frågan om uppsägningen av anställningen hade varit giltig eller inte.

I årets sista avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh rättsfallet AD 2025 nr 81. I rättsfallet prövade Arbetsdomstolen om en privatperson hade rätt till ersättning för rättegångskostnader i ett så kallat förenklat tvistemål, när denna kostnad bestått av rättslig rådgivning från ett fackförbund. Med detta avsnitt önskar Arbetsrättspodden alla lyssnare en riktigt god jul!

Att arbetstagare ägnar sig åt bisysslor vid sidan om sin anställning är inte helt ovanligt. Men vad räknas som bisysslor och under vilka förutsättningar kan en arbetsgivare neka en bisyssla? I detta avsnitt av Arbetsrättspodden går Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh igenom rättsfallet AD 2025 nr 25, där en kommun valde att neka en arbetstagare att påbörja en bisyssla som deltidsbrandman.

Vilket beviskrav gäller när en arbetstagare påstår att arbetsgivaren har förfalskat en digital handling som påstås visa att arbetstagaren sagt upp sig själv? Och hur stor betydelse har vittnesbevisning i ett sådant mål? I detta avsnitt samtalar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt om Arbetsdomstolens avgörande AD 2025 nr 50, som rör en påstått förfalskad uppsägningshandling, och de bevisfrågor som aktualiseras.

Vid en omorganisation så uppstår ofta frågan om varsel till Arbetsförmedlingen. Men vad innebär det egentligen och i vilka situationer har arbetsgivaren en varselskyldighet? I veckans avsnitt går Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck igenom reglerna i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och diskuterar allt från tidsfrister och tröskelvärden per län till varselreglernas syften och vad som kan hända om reglerna inte iakttas.

En arbetstagare fick arbeta med en annan typ av ärenden när hon kom tillbaka från sin föräldraledighet – utgör detta ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen eller ingår det i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet? I detta avsnitt får ni höra mer om det nya rättsfallet där DO stämt Emmaboda kommun för brott mot föräldraledighetslagen.

Vilka rättigheter och vilket skydd har egentligen fackliga förtroendemän på arbetsplatsen? I veckans avsnitt av Arbetsrättspodden reder Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt ut vad som gäller enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, diskuterar vilka uppgifter som ingår i rollen och vad arbetsgivare bör tänka på vid till exempel omorganisationer. Ett avsnitt för dig som vill ha koll på de särskilda regler som gäller för fackliga förtroendemän.

Processen som arbetsgivaren ska iaktta inför en uppsägning eller ett avskedande framgår av LAS. Den kan innebära påfrestningar för de inblandade när den ska tillämpas i praktiken. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Simon Söderholm och Emelie Svensäter Jerntorp domen AD 2025 nr 46 där arbetstagaren utreddes för stöld från arbetsgivaren och framförde invändningar kring processen. Arbetstagaren krävde en ursäkt från arbetsgivaren efter att utredningen inte resulterade i att anställningen avslutades på arbetsgivarens initiativ.