Brottslighet på fritiden, kan det utgöra grund för att skilja någon från tjänsten? I detta avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh ett nytt rättsfall från Arbetsdomstolen, AD 2026 nr 29. Rättsfallet berör en civilanställd vid Polismyndigheten som avskedades efter att ha dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik. Frågan i målet var om det funnits grund för avskedandet. Avsnittet knyter också an till det tidigare polisfallet som diskuterades i avsnitt #107.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar och fördjupningar i aktuella ämnen och intressanta rättsfall, https://www.vinge.se/nyhetsbrev/

En arbetsgivare bad en nyanställd arbetstagare att visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. Chefen tog emot och läste utdraget – men sparade det inte. Omfattas en sådan rent manuell hantering av personuppgifter av GDPR:s regler? Det avgjordes i AD 2026 nr 27 och diskuteras av Emelie Svensäter Jerntorp och Johanna Fjellström i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar och fördjupningar i aktuella ämnen och intressanta rättsfall, https://www.vinge.se/nyhetsbrev/

I detta avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren Arbetsdomstolens nya rättsfall om drogtester på arbetsplatsen. I det aktuella fallet, AD 2026 nr 21, prövas frågan om ett enskilt drogtest med positivt resultat är tillräckligt för att utgöra grund för avskedande. Resultatet från drogtestet i detta fall visade att det rörde sig om en låg halt narkotika – har det någon betydelse för frågan om avskedandets giltighet? Rättsfallet tar också upp vikten av att metoden som används vid ett drogtest är tillförlitlig och väl dokumenterad.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar och fördjupningar i aktuella ämnen och intressanta rättsfall, https://www.vinge.se/nyhetsbrev/

Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning ger anställda en i princip oinskränkt rätt att ta ledigt från arbetet för att studera. I detta avsnitt reder Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt ut hur lagen fungerar, vilka villkor som gäller och vad arbetsgivare bör tänka på.

I detta avsnitt tar vi återigen upp ett rättsfall om förtroendeskadande agerande från en arbetstagares sida och huruvida detta har utgjort grund för avskedande. I det aktuella rättsfallet, AD 2025 nr. 23, var det fråga om en handläggare vid Försäkringskassan som avskedades från sin anställning efter att det uppdagats att hon underlåtit att anmäla ändrade förhållanden i en egen ansökan om bostadsbidrag. Arbetsdomstolen berörde också frågan om avskedandet hade grundats på omständigheter som Försäkringskassan känt till mer än två månader före underrättelse om tilltänkt avskedande, dvs. om Försäkringskassan hade åsidosatt den s.k. tvåmånadersfristen. Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren diskuterar rättsfallet.

En anställd redovisade vid ett flertal tillfällen sin arbetade tid felaktigt. Är det ett sådant förtroendeskadande beteende som gör att arbetsgivaren kan ha grund för avskedande? Det avgjordes i AD 2026 nr 2 och diskuteras av Emelie Svensäter Jerntorp och Johanna Fjellström i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.

När ett moderbolag säljer sina aktier i ett dotterbolag – har då dotterbolaget en förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck med utgångspunkt i rättsfallet AD 2025 nr 88 i veckans avsnitt av Arbetsrättspodden.

Nytt år innebär ny lagstiftning. En av 2026 års nyheter är de förändringar som trätt i kraft i lagen om företagshemligheter, där det bland annat har införts nya straffbestämmelser för tekniska företagshemligheter. I dagens avsnitt går Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh igenom förändringarna samt diskuterar vad de kommer att innebära för arbetsgivare.

I årets första avsnitt av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2025 nr 60. Fallet handlar om en uppsägning på grund av personliga skäl under lite speciella omständigheter. Arbetstagaren i fråga var nämligen anställd i en så kallad säkerhetsklassad anställning. När arbetstagarens lämplighet att ha en säkerhetsklassad anställning ifrågasattes höll arbetsgivaren ett säkerhetssamtal med honom för att utvärdera hans pålitlighet. Arbetstagaren spelade in detta samtal. Inspelningen av samtalet kom att få särskild betydelse vid frågan om uppsägningen av anställningen hade varit giltig eller inte.

I årets sista avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh rättsfallet AD 2025 nr 81. I rättsfallet prövade Arbetsdomstolen om en privatperson hade rätt till ersättning för rättegångskostnader i ett så kallat förenklat tvistemål, när denna kostnad bestått av rättslig rådgivning från ett fackförbund. Med detta avsnitt önskar Arbetsrättspodden alla lyssnare en riktigt god jul!