Arkivpodden

Claes Westling från Riksarkivet i Vadstena berättar om källor som kan beskriva människor, händelser, byggnader och yrkesliv i städerna i äldre tid. Han tar oss med på en vandring i 1600-talets Vadstena i ett samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund.

Musik: ES_As The Years Go By - Johannes Bornlof

Hör docent Fia Sundevall berätta om rösträttens begränsningar efter 1921 fram till våra dagar.

Under åren 1918-1921 genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september 1921 var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. Till exempel var människor som satt i fängelse, hade gått i konkurs, inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, tog emot varaktigt fattigunderstöd eller var omyndigförklarade diskvalificerade från att rösta.

Det fanns även praktiska rösträttsbegränsningar som särskilt hindrade grupper av minoriteter, som samer och romer, från att rösta. Steg för steg har allt fler rösträttshinder tagits bort och det senaste var 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann.

Rättelse: I avsnittet har ett faktafel smugit sig in, Fia Sundevall meddelar att det ska vara fängelsestraff på mer än 6 månader och inte mer än 6 år som sägs som var grund för att bli fråntagen sin rösträtt.

Medverkande: Fia Sundevall (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)

Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)

1700-talets sockenbor i Offerdal i västra Jämtland blev noggrant beskrivna efter sin död av prästen. Jim Hedlund berättar om spännande människoöden baserat på anteckningarna i dödboken 1688-1799, i samtal med Martin Ahlström, bägge från Riksarkivet i Östersund.

Musik: ES-Northern Light av Trabant 33

Professor Torbjörn Nilsson ger oss en snabbkurs i rösträttens historia, från tvåkammarsystemets införande 1867 fram till beslutet om allmän och lika rösträtt i den extrainkallade riksdagen 17 december 1918. Utvecklingen mot ett demokratiskt statsskick pågick i decennier och tog ett större steg 1909 med utvidgad rösträtt för män. Men fortfarande hade inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män fanns kvar. Dessutom gällde inte principen om en man – en röst utan förmögna personer kunde ha upp till 40 röster i kommunalvalen.

Den konservativa första kammaren lyckades genom hårdnackat motstånd gång på gång förhindra mer genomgripande reformer. Hösten 1918 var läget i omvärlden stormigt med revolutioner och social oro och mot bakgrund av det genomfördes till slut rösträttsreformer i Sverige. Vi får även veta varför högerledaren Arvid Lindman sov så dåligt efter beslutet 1918. Avsnittet inleds med iscensättningen av ”Sista akten i rösträttsdramat”.

Medverkande: Torbjörn Nilsson (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)

Berättarröst 1: Håkan Malmberg (Riksarkivet)

Berättarröst 2, företrädare för regeringen, företrädare för Allmänna valmansförbundet: Caroline Duke (Riksarkivet)

Kung Gustav V, röst: Jens Kling (Riksarkivet)

Företrädare för industrin, röst: Joakim Andersson (Riksarkivet)

Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)

Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ”Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse” skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev.

En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt.

Trots att det var förbjudet i lag vandrade Predikare-Lena runt i södra Sverige och predikade om sina syner och uppenbarelser under 1800-talets början. Hon fick stor publik men åkte hela tiden in och ut ur fängelser och hospital. Anna Eklundh-Jonsson från Riksarkivet i Vadstena berättar i samtal med Jim Hedlund, Östersund.

Musik: ES_Dimdans - Franz Gordon

Fanns det varulvar i Trelleborg i början av 1970-talet? I alla fall gjorde vittnesuppgifter det gällande. Var SVT, och deras satsning på skräckfilmer sommaren 1972, ansvarig? I det fjärde och sista avsnittet gästats vi av skribenten Martin Kristensson som berättar om monsterfilmerna och den efterföljande hysterin. Vad gör en ung människa dagen efter Studio S program om videovåld 1980? (Spoiler: köper video). Vad var det som hände egentligen där på 1980-talet, hur kunde debatten bli som den blev? Även i detta avsnitt får vi besök av Gunnel Arrbäck som berättar om sina, och Biografbyråns, upplevelser av videovåldsdebatten och om censurens sedermera avskaffande. Missa inte det sista rafflande avsnittet av Riksarkivets serie om svensk filmcensur!

Hur känns det att sitta och titta på obehaglig film hela dagarna? I seriens tredje avsnitt deltar Gunnel Arrbäck, som mellan åren 1981 och 2007 var direktör för Biografbyrån. Med Gunnel diskuterar vi vardagen för den som arbetar med filmcensur. En vardag där mediadrev, kontroverser och bombhot ingick på regelbunden basis. Kan man som statligt avlönad tjänsteman lära sig att bli objektiv i sina bedömningar? Vidare får vi veta hur det gick till när Selma Lagerlöf faktiskt fick Biografbyrån att ändra ståndpunkt, något Dr Lagerlöf alltså kunde men inte Martin Scorsese. Vi kommer även in på frågan om filmcensur under världskrigen, kan en spark på en vattenflaska äventyra förhållandet till främmande makt och hur var det, var Diktatorn någonsin förbjuden i Sverige?

Är filmvåld värre om det har kvinnlig avsändare och kan 91:an Karlsson inspirera till smygkikande på nakna rumpor? Hur är det, vad ger barn mest ångest, östeuropeiska dramafilmer eller E.T? I seriens andra avsnitt gästas vi av filmjournalisten Emma Gray Munthe som ansluter för ett spännande och roligt samtal om genus, droger, klass och brott i förhållande till filmcensur. Komedin 9-5 med bl.a. Dolly Parton blev censurerad i Sverige, varför? Vi uppehåller oss också en stund vid rape and revenge-genren och i synnerhet den kanadensiska filmen Death Weekend, som blev föremål för det kanske längsta censurärendet någonsin i Sverige. Hör också Emmas ögonvittnesskildring från när en fullsatt biosalong i Cannes reagerar på stympning i filmen Antichrist.

Föga anade väl besökarna på industrimässan i Malmö sommaren 1896, där det för fösta gången visades film offentligt i Sverige, vilken genomslagskraft mediet skulle få. Filmen fick omgående en dålig stämpel men ungdomen och barnen älskade den. I det första avsnittet får vi höra berättelsen om hur filmen gjorde entré i halvdiktaturen Sverige. Hur skulle det nya mediet kontrolleras och de skadliga filmerna stoppas? Den som trodde att 1910-talets film var mer oskyldig har nog inte sett Piff’s arv från 1911. Vad var det man inte fick visa? Vi diskuterar bl.a. Thriller – grym film, Sökarna och även filmer som var så hemska att de var förbjudna i 60 år! Avsnittet innehåller även en internationell utblick, hur censurerades filmer i andra länder?