Avsnitt 72 – Diamantis Koukouvinos

Diamantis Koukouvinos har gått från elitbasket och landslagsspel till att bli läkare i kinesisk medicin, funktionsmedicinare, författare och föreläsare. Hans drivkraft är densamma som alltid – att förstå hur kroppen fungerar och hur vi kan leva friskare liv. I det här samtalet pratar vi om bröd, jord, tarmflora, fasta, livsstilsförändringar och varför våra personliga val är tätt sammanlänkade med planetens framtid.

Vi börjar i skillnaden mellan industribröd och riktigt hantverksbröd. Hur mineralerna i jorden minskat sedan NPK-gödslingens intåg på 1950-talet, och hur lång fermentering frigör näring som annars är låst. Vi rör vid kostens kvalitet, ultraprocessad mat som ”mänskliga påhitt”, och varför kroppen reagerar så olika på livsmedel med samma kalorimängd men helt olika näringsinnehåll.

”Livsmedelsverket ser till att människor inte faller som flugor – men om du äter det som säljs i butiken varje dag i åratal, är det inte deras ansvar om du blir sjuk.” – Diamantis Koukouvinos

Vi pratar om tarmflorans första tre år, varför probiotika inte koloniserar tarmen, och om hur prebiotisk mat är avgörande för vår hälsa. Om fasta och autofagi som kroppens eget återvinningssystem, och hur ett ”darkroom retreat” kan skärpa sinnena och stilla nervsystemet.

Samtalet vidgar sig till konsumtion, klimat och social rättvisa – från det planetära gränsernas logik till frågan om hur vi använder vår välfärd: för att vårda oss själva och världen eller för att urholka båda.

”Det är inte generna det är fel på – det är epigenetiken, vår livsstil och det vi matar våra kroppar med, varje dag.” – Diamantis Koukouvinos

Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal om mat, hälsa, jord och framtid.

I avsnitt 71 av Bryta Bröd möter jag Gunnar Rundgren, jordbruksexpert, författare och en av grundarna till KRAV 1985, för ett samtal som går långt bortom det vi brukar kalla ”hållbarhet”. Med över fyrtio års erfarenhet av jordbruk och livsmedelsfrågor, både i Sverige och internationellt, har han sett hur politik, marknad och ideal krockar.

Gunnar är en av få som kan tala lika insatt om den lilla gårdens vardag som om de globala matsystemens strukturer. Han förklarar varför ekologiskt jordbruk inte räcker om det fortsätter att verka i ett i grunden ohållbart system, och varför vi måste ta steget från att bara klara en certifieringsstandard till att bygga ett ekologiskt matsystem där odling, djurhållning, förädling, distribution och konsumtion binds samman i lokala och regenerativa kretslopp.

”Vi behöver sluta designa maten för industrins behov och börja forma den efter jordens villkor”, säger han.

Vi pratar också om människors hälsa och den växande krisen kring industrins ultraprocessade livsmedel, vars snabba tillväxt är kopplad till sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlproblem och psykisk ohälsa. Forskningen han hänvisar till är omfattande och skapar en tydlig bild av sambanden mellan matens kvalitet och vår folkhälsa.

Samtalet rör vid matsuveränitet, småskalighetens roll i krisberedskap och hur beroendet av importerade insatsvaror kan brytas. Det handlar inte bara om att odla ekologiskt utan om att bygga system som kan stå emot kriser, vårda jorden och ge mat som faktiskt stärker vår hälsa.

Ett avsnitt som utmanar din syn på vad ”hållbar mat” egentligen betyder och lämnar dig med frågan: Om vi vet hur ett friskt matsystem ser ut, varför bygger vi fortfarande det sjuka?

https://www.nature.com/articles/d41586-025-02451-8

I avsnitt 70 av Bryta bröd återvänder Olga Grönvall Lund från Reformaten – och samtalet är mer angeläget än någonsin. På bara 1,5 år har både organisationen och världsläget tagit nya riktningar. Vi pratar om vägen från ett matsystem som bryter ner människor, jordar och ekosystem – till positiva, lokalt förankrade matsystem som kan bära oss genom de kriser vi står inför.

Olga berättar om kvalitarianen – en människa som äter utifrån värderingar, inte bara smak – och varför även den mest medvetna konsumenten idag är fångad i ett system som gör rätt handling nästan omöjlig. Hon blottlägger dagligvaruhandelns grepp om våra val, hur butikernas egna märken urholkar ekologiska standarder, och varför vi måste våga säga nej till samarbeten som ”tvättar” ohållbara aktörer gröna. Ett tydligt exempel är Reformatens beslut att tacka nej till en nominering till Änglamarkpriset – och därmed avstå från 250 000 kronor – för att inte legitimera ett system de vill förändra.

”Det är inte en brist på lösningar som är problemet”, säger Olga. ”Det är bristen på mod att stöta sig med dem som tjänar på att ingenting förändras.”

Vi pratar också om Reformatens nya bonderåd – ett expertorgan med jordbrukare från flera producentorganisationer som förenas i tron på en matproduktion som sker med naturen, inte mot den. Oberoende av importerade insatsvaror och med målet att skapa ”positiv mat” eller ”beredskapsmat”. Och om forskarrådet – ett nätverk av oberoende forskare och experter som ska bidra med evidens, analyser och kunskap som kan omsättas i praktisk förändring. Tillsammans ska de bygga en bro mellan vetenskap, praktik och politik.

Och missa inte den 23 augusti – då firar Reformaten fem år på Trädgården i Stockholm! En kväll för att samla, inspirera och fira alla som är en del av förändringen. Kom och visa ditt stöd, möt människorna bakom arbetet, lyssna på samtal, ta del av mat och musik och bidra till att Reformaten kan fortsätta driva den förändring vi så desperat behöver. Ju fler vi är där, desto starkare signal skickar vi om att matsystemet måste ändras – på riktigt.

(00:19) Matreform Och Globala Matsystem

I avsnitt 69 av Bryta Bröd sitter jag ner med skådespelaren Ida Engvoll, en av Sveriges mest egensinniga röster, både på scen och i offentligheten. Hon har spelat på landets stora teatrar, gestaltat älskade karaktärer på bioduken och i tv-serier, och inte minst hållit ett sommarprat i år som skakade om. Ett program som berörde på djupet, men som också anklagades för att vara romantiserande, elitistiskt, verklighetsfrånvänt.

Vi möts i hennes mans släktgård utanför Järvsö och pratar om varför just det väckte så starka reaktioner. Vad säger det om vår tid, om vår relation till mat, jord och historia?

Vi pratar om klass och mat. Om varför det har blivit provocerande att vilja äta bra mat. Om bilden av det “vanliga” och vad det får för konsekvenser när plastinpackad industrimat uppfattas som neutral, medan ekologiskt odlad potatis känns som något främmande. Inte för alla.

Vi pratar om förebilder, om konstnärligt motstånd och vad som händer när kulturens mest känsliga uttryck, det som inte är tillrättalagt och inte passar in i rutan, trycks undan i ett politiskt klimat där populism, marknadslogik och rädsla för komplexitet styr berättelsen. När konst som vill något annat än att underhålla eller bekräfta upplevs som störande snarare än nödvändig.

Och vi pratar om varför så många fortsätter hålla tyst vid middagsbordet, trots att de vet vad maten innehåller.

Och vi pratar om att vilja något annat.

Som Ida säger:

Vad händer när man börjar göra motstånd på riktigt, inte i kommentarsfältet utan i sin vardag?

Avsnitt 68 – Vinets sanningar med Niklas Jakobsson

Det här är inte ett vanligt avsnitt av Bryta Bröd. Brödet får vila. Nu rör vi vid något som jäser lika djupt i vår kultur – vin.

Jag bjöd hem Niklas Jakobsson. Han var en av de första i Sverige som tog vin på allvar – inte som produkt utan som hantverk, som jordbruk, som livsform. Han började importera vin från småskaliga vinmakare redan innan ordet naturvin ens existerade i vårt dagliga vokabulär.

Vi pratar om terroir. Inte som marknadsföringsbegrepp, utan som verklighet. Om smaken av skiftande jordmån, av regniga höstar och torra vårar, av människors händer och val. Vin som förmedlar en plats, ett år, ett sammanhang. Det är vin som bär spår – inte maskering.

Men bakom detta landskap av jord och känsla finns en annan värld. En som inte vill synas. Och det är dit vi går i samtalet.

Niklas berättar hur den globala vinindustrin manipulerar, justerar och finputsar för att passa systemets krav: färgjustering, syrabalansering, konstgjord ek, filtrering, stabilisering, klarning, svavelchocker och aromtillsatser. Det mesta du ser på Systembolagets hyllor är ett vin i teknisk mening – men frågan är: vad har det kvar av sitt ursprung?

Vi pratar om varför vin kan få innehålla upp till 70 olika tillsatser – utan att du som konsument får veta. Hur kändisviner och volymproduktion maskerar en jord som utarmas och en smak som förlorat all kontakt med verkligheten.

Men vi pratar också om motståndet. Om vinmakare som väljer att arbeta utan skyddsnät. Som följer årets nycker, accepterar misstag, och buteljerar något som är i ständig förändring. Vin som vågar leva – med jästslöjor, med skiftande textur, med oväntade smaker. Vin som inte smakar "bra", men som smakar ärligt.

Vi dricker ett vin från Bruno Duchesne. En flaska som doftar av 2 platser, passion och pannben. En påminnelse om att det fortfarande finns vägar ut – ur systemet, ur det tekniska, ur det förutsägbara.

Det här är ett samtal om smak. Men också om sanning.

Lyssna på Bryta Bröd där poddar finns. Och om du är i Stockholm – gå till Bar Ninja. Sätt dig i baren. Beställ något du inte känner till. Låt det börja där.

Vad händer när en miljökämpe, ekonom och systemgranskare med 45 års erfarenhet sätter sig i samtal med en desillusionerad bagare? Ett samtal som skaver, väcker hopp – och ställer de frågor vi inte längre har råd att blunda för.

Gunnar Brundin var med och grundade Miljöpartiet 1980. Sedan dess har han granskat system, utbildat i hållbar utveckling, arbetat som miljö- och kvalitetsrevisor – och nu, som nybliven pensionär, är han i full färd med att bygga nästa kapitel: partiet Vändpunkt.

Vi pratar om varför politiken har fastnat i tekniklögner och tillväxtdogmer. Om varför klimatrörelsen måste börja prata om det vi inte ska göra. Om varför nerväxt inte är ett hot, utan en möjlighet. Och om varför 290 lokala valutor kan bli nyckeln till en resilient ekonomi.

Men vi pratar också om rotorsaker. Om jord, mykorrhiza, bufflar, biologisk mångfald – och vad som händer när vi kallar människor för resurser och börjar förbruka dem på samma sätt som vi förbrukar olja och skog.

Det här är ett avsnitt för dig som har tröttnat på symbolpolitik och vill höra konkreta idéer om hur vi bygger ett samhälle som faktiskt håller – för människor, barn, djur och jord.

 Länkar och resurser:

Bryta Bröd är en podd om mat, samhälle och den värld vi vill leva i. Följ oss på Instagram: @brytabrod

Avsnitt 66 – Fiskarnas ambassadör: Martin Falklind om kampen för havet

"Det är märkligt – vi älskar våra skogar, vi älskar våra fjäll. Men havet? Det är som en tyst svart spegel. Vi vet inte vad som händer där nere.”

I det här avsnittet av Bryta Bröd kliver vi rakt ner i djupet tillsammans med naturfilmaren, journalisten och äventyraren Martin Falklind – en av Sveriges mest hängivna röster för livet under ytan. Med dokumentärserien Fiskarnas rike har han inte bara fångat unika bilder från Östersjöns mest hemliga vrår – han har också lyckats göra något större: väcka respekt för fiskarna, för havet och för det vi håller på att förlora.

Vi pratar om hur det är att tillbringa åratal under ytan med kamera i hand – på jakt efter något de flesta av oss aldrig får se. Om tystnaden i samhället kring fisken, om politiken som blundar, och om den djupt existentiella känslan av att se ett ekosystem vittra sönder framför ögonen.

Martin berättar om dramat bakom kameran: hur han kämpade mot både strömmar, mörker och institutionell likgiltighet för att fånga det där enda ögonblicket – när torsken simmar fritt genom ett solstrålat undervattenslandskap.

”Det här var det mest extrema jag någonsin gjort. Men jag kände: om inte jag gör det – vem ska då göra det?”

Vi pratar om varför just fisken blivit den blinda fläcken i vår relation till naturen – trots att den en gång var livsnerven i hela vår kultur. Och varför Fiskarnas rike inte är en dokumentär om nostalgi – utan om framtid.

🎥 Dokumentärserien finns att se på SVT Play – men efter det här samtalet kanske du aldrig ser på havet på samma sätt igen.

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Niklas Wennberg, pionjär inom hållbar matproduktion och grundare av projektet Stadsjord. Niklas har en unik bakgrund som kombinerar expertis inom arkeologi, hållbarhet och cirkulära odlingssystem, med ett särskilt fokus på havet och marina ekosystem. Genom sin djupa passion för vatten och dess resurser har Niklas utvecklat innovativa metoder för fiskodling och hållbar livsmedelsproduktion.

Niklas erfarenhet sträcker sig från hans tidiga år som fiskare på 1970-talet, då han med kreativitet och begränsade resurser utvecklade praktiska lösningar för ett hållbart fiske, till dagens arbete med avancerade landbaserade odlingssystem som avlastar våra hav. Han är även en tongivande röst i debatten kring fiskeförvaltning och certifieringssystem, där han ifrågasätter dagens metoder och föreslår nya vägar framåt.

Med ett helhetsperspektiv på ekosystemets balans arbetar Niklas aktivt för att hitta hållbara och etiska lösningar inom matproduktion, inklusive användningen av alternativa foderingredienser som insekter och innovativa odlingstekniker såsom biokol och akvaponiska system.

Niklas engagemang och kunnande gör honom till en inspirerande förespråkare för hållbarhet, både lokalt och globalt, där hans arbete kontinuerligt utmanar traditionella metoder och driver fram nytänkande för planetens framtid.

Vad händer när vi börjar se på hopp som ett verb – som något vi gör, snarare än något vi har?

Avsnitt 64 – Andreas Magnusson

I det här laddade och ärliga samtalet möter jag Andreas Magnusson – en av de mest engagerade rösterna inom svensk klimat- och kulturaktivism, och en av medgrundarna till Fridays For Future tillsammans med Greta Thunberg. Han är bara 22 år gammal, men har redan hunnit påverka och inspirera tusentals, inte minst mig.

Vi pratar om hur civil olydnad och klimatprotester har utvecklats, varför unga människor i allt högre grad tappar tilliten till politiken, och hur musik och kultur kan fungera som en motkraft mot apati och resignation.

Det handlar om aktivismens roll i ett samhälle som står still, om vad som händer när unga inte längre tror på demokratin, och om musik som ett verktyg för förändring – inte bara som underhållning. Civil olydnad, mod och historiska paralleller vävs in i ett samtal som också rör vid den mentala bördan av att förstå vad som står på spel.

Vi pratar också om vikten av att lyssna på barn och unga vuxna. Det är deras framtid vi talar om – deras värld som just nu formas. Att ta deras oro, frustration och engagemang på allvar är inte bara ett ansvar – det är en nödvändighet.

Det här är ett avsnitt för dig som vill känna, förstå – och framför allt: göra. Ett samtal om att inte ge upp, även när allt brinner.

🎧 Lyssna där poddar finns – och sprid gärna vidare.

I det 63:e avsnittet av Bryta Bröd möter jag Sanna Lindberg – prisbelönt dryckesjournalist, sommelier och preses i Svenska Dryckesakademin. Vi sätter oss ner vid mitt köksbord och börjar där allting bör börja: med smak, med ursprung – och med en nyfiken blick på vad som egentligen ryms i ett glas öl.

Sanna har tagit steget från restauranggolvet till att bli en av Sveriges mest tongivande röster inom dryck. Hon står upp för transparens, hantverk och svenska råvaror – och vågar ifrågasätta ett system som hellre säljer känsla än berättar sanning.

"Vi måste börja prata om öl som vi pratar om mat. Vem har odlat humlen? Var växte kornet? Hur såg jorden ut?" – Sanna Lindberg

Vi pratar om mikrobryggeriboomen efter EU-inträdet, och om Systembolagets tudelade roll – både som möjliggörare och som bromskloss för små producenter. Vi lyfter etiketter som marknadsför öl som "lokalt bryggd" – utan att avslöja varifrån råvarorna faktiskt kommer.

"Du kan stå med en öl i handen som säger 'lokalt' – men du hittar ingen information om råvarornas ursprung. Det är ett problem."

Vi reder ut skillnaden mellan industriöl och hantverksöl. Pratar om varför det småskaliga är mer utmanande, men också mer meningsfullt. Och om ciderbranschen – som släpar ännu längre efter när det gäller både status och öppenhet.

"Gårdsförsäljning kan bli ett lyft. Eller ett byråkratiskt skämt."

Samtalet rör sig fritt mellan smak, etik, politik och struktur. Vi talar om ekologisk humle, kulturspannmål, och varför fler restauranger borde våga satsa på det som faktiskt gör skillnad – lokalt, ekologiskt och hantverksmässigt producerat.

Men vi pratar också om baksidan.

Bakom många flaskor döljer sig en industri som gärna pratar om passion – men sällan om ursprung. Märkningen är otydlig. Transparensen ofta bara en illusion.

Det är dags att ställa samma krav på det vi dricker som på det vi äter.

🎧 Lyssna där poddar finns – eller direkt på Bryta Bröd via Spotify

Länkar och vidare läsning