
Sign up to save your podcasts
Or


Så här mot slutet av terminen är det mycket fokus på att orka. Både lärare och elever är trötta och längtar efter vila och ledighet. Det är mycket som ska hinnas med, och det är mycket känslor både hos oss vuxna och hos eleverna. Det är fullt förståeligt att det kan bli lite negativt i samtal och kommentarstrådar. Vi behöver få ventilera, men det kan bli för mycket av det, och ibland kan vi fastna i det negativa. I dagens avsnitt ska vi därför prata om fem saker vi kan göra för att skapa glädje och avsluta terminen på ett positivt sätt. Häng med!
Du behöver inget specifikt material för att jobba med kooperativt lärande. Det du behöver är didaktisk kunskap om hur du kan strukturera och använda samarbete. När du har det kan du använda samarbete när som helst, med det material som redan finns. Men, jag har mött lärare som känner sig begränsade i användandet av kooperativt lärande för att de inte hinner förbereda material, och då blir det istället att de inte använder det alls. I detta avsnitt får du tips på hur du kan underlätta för dig själv och använda tiden mer effektivt.
Att utvecklas i sin yrkesroll är jätteviktigt. Men det måste göras på ett bra sätt, annars finns en stor risk för förändringströtthet, där lärare känner “inte en föreläsning till!”. Hur skapar vi fortbildning som känns meningsfull och som faktiskt gör skillnad? I detta avsnitt funderar jag kring den faktor jag tror gör störst skillnad. Häng med!
Ibland gör vi allt vi kan, och ändå blir det fel. Faktorer vi inte kan påverka spelar större roll än det vi lyckas göra. Vad gör vi då? Hur hanterar vi den maktlösheten? I detta korta avsnitt tänker jag lite kring detta.
Förändring tar tid. Även när vi testar något nytt, märker att det är bättre än det vi gjorde tidigare, och vill fortsätta med det - kan vi ibland falla tillbaka i det gamla. Ofta när vi blir stressade eller pressade, när det är mycket som ska hinnas med, när saker händer runt omkring, faller vi tillbaka i det gamla, det vi är mer vana vid, även om det inte är det vi vill. Det tar tid att skapa nya hjulspår.
Vad kan vi då göra? Hur kan vi hjälpa oss själva att hålla fast vi det nya vi hittat som vi vet är bättre, tillräckligt länge så att de nya hjulspåren är djupare än de gamla? Lyssna för tips och tankar!
Ladda ner en stödmall här: Mall Mitt fokusområde
Att samarbeta kräver mycket av våra elever. De måste våga uttrycka ofärdiga tankar, visa när de inte håller med och erkänna när de inte förstår. Detta kräver att de känner trygghet med dem de ska samarbeta med. I det här avsnittet får du tips på små saker du som lärare kan göra för att göra eleverna redo inför ett samarbete och ge goda förutsättningar för dem att lyckas.
Att vända elevers negativa känslor inför matematiken till nyfikenhet kan ta tid. Men det finns konkreta saker jag som lärare kan göra för att stötta mina elever på denna resa. I detta avsnitt delar jag några strukturer från kooperativt lärande som jag gillar att använda i matematiken. Strukturer som kan hjälpa mig att bygga en gemenskap i matematikundervisningen, där elever inte lämnas ensamma utan undersöker och lär sig tillsammans.
Du kan läsa mer om några av strukturerna här: Sortering, EPA, Visa!, Inspireras, Hör vi ihop.
Att lära sig läsa handlar om mer än att lära sig avkoda och förstå text. Att lära sig läsa handlar om att hitta sig själv som läsare, att bli en läsande människa, att hitta sin läsidentitet. För att hjälpa eleverna att hitta läsaren i sig själv behöver vi vara läsande förebilder. Vi behöver då också fundera på vår egen läsidentitet. Vem är jag som läsare? Vad läser jag? När läser jag? Behöver jag kanske vårda min egen läsidentitet? Hur kan jag göra det? I detta avsnitt får du tips och stöd kring hur du - och andra - kan vara läsande förebilder.
Matematik väcker känslor. Ibland starka negativa känslor. En del av våra elever kan till och med ha ångest inför matematiken. Vi lärare kan påverka detta. Vi kan hjälpa elever att forma en mer positiv matematisk identitet, där ångesten byts ut mot nyfikenhet. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter kring detta, utifrån en föreläsning jag hade på Matematikbiennalen 2024.
Vill du läsa mer om forskningen om matteångest? Börja HÄR.
HÄR kan du läsa en svensk studie kring lärares matematikkunskap och relationella kompetens.
Vilken metod är bäst? Ibland i debatten om skola verkar det som att vi lärare bara kan arbeta med en pedagogisk metod i taget. Vi som står i praktiken vet att undervisning inte fungerar så. Istället använder vi en mängd olika metoder och strategier, utifrån innehållet vi jobbar med just då och gruppen vi har framför oss. I detta avsnitt pratar jag om vår förmåga att göra goda val i undervisningen utifrån begreppen didaktisk medvetenhet och didaktisk repertoar. Häng med!
Läs mer i boken Meningsfullt lärande eller i detta blogginlägg.
From the publisher's feed

39 Listeners

82 Listeners

88 Listeners

4 Listeners

25 Listeners

149 Listeners

4 Listeners

49 Listeners

6 Listeners

9 Listeners

10 Listeners

9 Listeners

4 Listeners

5 Listeners

20 Listeners