I dagarna har den amerikanska TV-dokumentärserien ”World War II with Tom Hanks” världspremiär i hela 200 länder. Filmstjärnan Tom Hanks (känd från flera spelfilmer om kriget) guidar TV-tittarna genom krigsskådeplatserna 1939–1945 i 20 påkostade avsnitt. Intressant nog jämförs ”World War II with Tom Hanks” överallt med en 50 år gammal TV-produktion; den brittiska dokumentärserien "En värld i krig" ("The World at War") som visades på TV första gången 1973–1974. Vi samtalar med historikern, fil.dr. Allan Burnett, vars avhandling undersöker "En värld i krig". Tillsammans har vi förhandstittat på de tre första avsnitten av ”World War II with Tom Hanks” och jämför dessa med "En värld i krig". Hur har de stora internationella TV-dokumentärerna om andra världskriget förändrats på 50 år? Hur kunde "En värld i krig" bli en så enorm global succé, hyllad av både TV-publik och experthistoriker? Och inte minst – hur står sig 2026 års TV-serie med Tom Hanks gentemot sin 50-åriga konkurrent? Producent Henrik Arnstad, studiotekniker Per Juhlin, Beppo.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid första världskrigets slut upphörde plötsligt Östersjöregionens stormakter -- det tsaristiska Ryssland och det kejserliga Tyskland -- att existera. Samtidigt skapades flera nya länder (inte minst Finland). Följden blev en enorm, fantasifull och mycket dynamisk svensk geopolitisk debatt om Östersjöregionen; vad skulle hända i framtiden, vilken roll borde Sverige försöka spela samt vilka var de nya möjligheterna och hoten? Under 1920-talet växte det nya Sovjetunionens makt och 1933 uppstod Nazityskland. Varpå den svenska debatten intensifierades, polariserades och vässades. Idag 2026 debatteras återigen Östersjöregionen säkerhetspolitiskt, geopolitiskt och maktpolitiskt -- men vår tids debatt är anmärkningsvärt smalspårig, förutsägbar och räddhågsen -- i alla fall jämfört med mellankrigstidens spännande diskussioner. Varför är det så? Historikern Oscar Nygren, som nyligen disputerade på avhandlingen "Östersjöfrågan: En studie av svenskt internationellt tänkande 1914–1945", samtalar med Henrik Arnstad. Tekniker Per Juhlin, Beppo.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den amerikanska filmen "Nürnberg" har haft premiär med anledning att 80 år passerat sedan de berömda rättegångarna mot nazityska dignitärer 1945-1946. Nürnbergprocessen innehöll bland annat åtalspunkten brott mot mänskligheten, särskilt angående Förintelsen av Europas judar. Vad innebar begreppet "brott mot mänskligheten" i Nürnberg? Hur har det utvecklats -- och hur skiljer det sig från folkmord, ett brott som infördes juridiskt 1948, det vill säga ett par år efter Nürnberg? Vad kan sägas om efterföljande rättsprocesser som Tokyotribunalen, rättegången mot Adolf Eichmann och andra rättegångar? Hur påverkas ageranden mot folkmord av att begreppet är så infekterat? Vår gäst är professor Mark Klamberg, ämnesföreståndare för folkrätt vid Stockholms universitets juridiska institution och författare till boken "Folkmord" (2025).

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åren runt 1970 migrerade ungefär 3.000 polska judar från den kommunistiska diktaturen till Sverige. Judarna fördrevs från Polen efter plötsliga statliga antisemitiska hetskampanjer. Men i Sverige välkomnades de av välfärdsstaten med bostäder, jobb och utbildning. Det kollektiva minnet av ankomsten till det nya hemlandet är i allmänhet ljust. Ändå blev flykten ett trauma för de polska judar som -- ofta efter att ha överlevt Förintelsen -- återigen hade tvingats fly från statligt politiskt hat. Tillvaron i Sverige visade sig dessutom innehålla ett oväntat problem; kulturkrocken med det svenskjudiska samhället som ofta var svår, problematisk och konfliktfylld. Henrik Arnstad samtalar med historikern Martin Englund, som skrivit avhandlingen "Vi, de fördrivna: Historiska erfarenheter hos polska judar som kom till Sverige 1967-1972", samt Paulina Sokolow, vars föräldrar flydde till Sverige från Polen 1969 (bilden visar Paulina som bäbis tillsammans med mamma Bronia).

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår sista podd av tre som granskar SVT:s succé "Sverige och kriget" ur ett historikerperspektiv. Vi samtalar om tv-seriens femte avsnitt ”Freden” om åren 1944-1945 samt för en sammanfattande slutdiskussion om seriens samtliga fem delar. Hur kommer det sig att denna imponerande produktion innehåller så många faktafel, glidningar och andra allvarliga problem? Varför förespeglar SVT att experter granskat produktionen -- trots att detta verkar ha skett enbart mycket begränsat? Hur kunde "Sverige och kriget" ha kombinerat det bländande filmmaterialet med hög kunskapsmässig kvalitet? Medverkar gör två historiker; professor emeritus Pär Frohnert vid Stockholms universitet och docent Mikael Nilsson. Samtalsledare fil.mag. Henrik Zaregon Arnstad. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andra delen i vår granskning av SVT:s "Sverige och kriget" handlar om dokumentärseriens avsnitt tre och fyra. Tillsammans med historikern och experten på andra världskriget, docent Mikael Nilsson, analyserar vi avsnitten -- inte minst angående Förintelsen, som utgör en viktig del av berättelsen. Tar producenterna sitt viktiga folkbildande uppdrag på nödvändigt allvar, avseende fakta och verklighet? Vi har tittat på avsnitt 3 med titeln "Krigsbarnen" (1941-1942) och avsnitt 4 med titeln "Vändpunkten" (1943-1944). I nästa del kommer vi att granska avsnitt 5 samt föra en avslutande diskussion.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SVT:s dokumentärserie "Sverige och kriget" om andra världskriget har fått lysande omdömen av tv-recensenter -- men vi tittar på den med historikerögon, tillsammans med docent Mikael Nilsson, erkänd expert på krigsåren. Hur fungerar TV-serien faktamässigt och vetenskapligt bakom den bländande ytan? I denna episod av vår podd granskar vi de två första avsnitten; dels det första, "Utbrottet", om september 1939 fram till våren 1940, dels det andra, "Omringade", som löper fram till juni 1941. I nästa podd kommer vi att granska avsnitt 3 och 4.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår podd har en tredje medlem -- som oftast inte hörs. Studiotekniker Per Juhlin är den tredje tigern och har ett glödande historieintresse. Dessutom är han en av Sveriges främsta inläsare av ljudböcker och hans arbeten inbegriper både Ola Larsmos bok "Översten" samt Henrik Arnstads biografi "Den förbannade optimisten Ernst Wigforss". Per driver studioföretaget Beppo som är en av våra sponsorer. Här samtalar han med Ola och Henrik i ett extrainsatt bakom-kulisserna-avsnitt av En svensk tiger.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1933 etableras Nazityskland och människor börjar fly förtrycket -- inte minst kommunister, socialdemokrater och fackföreningsfolk. I många fall var dessa människor dessutom judar. I Sverige organiserar sig flyktingvänner i organisationer som kommunistiska "Röda hjälpen", socialdemokratiska "Arbetarrörelsens Flyktinghjälp" och den till stora delar liberala "Insamlingen för landsflyktiga intellektuella". Deras verksamhet under 1930-talet präglas av politisering, konflikter och konkurrens. Men också av medmänsklighet, moral och en vilja att hjälpa i en polariserad tid då flyktinghatet hade mäktiga röster. Historikern Pär Frohnert har skrivit boken "Hjälp våra flyktingar" (2025) om de tre organisationernas arbete 1933-1939. Han samtalar med Henrik Arnstad och Ola Larsmo. Studietekniker Per Juhlin, illustration "Aftonsamtal" av Lotte Laserstein (bild Lotte Laserstein/Moderna Museet).

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krigsåret 1942 -- när Förintelsen är i sin mest mordiska fas -- genomgår utrikesrådet Gösta Engzell, rättschef på svenska Utrikesdepartementet, en moralisk kris. Som de flesta befattningshavare i världen har han information om att något avskyvärt och mordiskt drabbar Europas judar. Skillnaden är ett Gösta Engzell tar till sig informationen och begriper Förintelsen. Och han har makt att agera, via sin chef utrikesminister Christian Günther och vänskapen med statsminister Per Albin Hansson. Trots att Sverige utsätts för enorma säkerhetspolitiska risker visavi Nazityskland inleder Utrikesdepartementet det svenska sabotaget av Förintelsen 1942-1945 -- vilket retar gallfeber på tyskarna. Men internationella judiska organisationer hyllar Sveriges ageranden som en ”seger för mänsklighet”. Ändå är Engzell och denna svenska historia i stort sett okänd för allmänheten. Men nu kommer filmen "The Swedish Connection" på Netflix; en dramatisering av förintelseåret 1942 då Sverige bytte hållning angående Europas judar, "från likgiltighet till aktivism", som titeln på en känd doktorsavhandling lyder (Paul Levine, 1996). Då föddes den så kallade svenska "moraliska stormakten". Henrik Zaregon Arnstad och Ola Larsmo samtalar. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.