
Sign up to save your podcasts
Or


Vi träffar ingen mindre än Lars Karlsson, blender på High coast whisky. Hur blandar man whisky från scratch? Vilka kombinationer blir bra och vilka blir äckliga? Är mordhot en del av arbetsbeskrivningen? Ska vattnet till whiskyn vara varmt eller kallt? Så många frågor som får svar!
David hälsar att det inte finns några shownotes om blending. Det här avsnittet är facit.
Detta avsnitt finns också som film på Youtube! Kolla här:
En trea whisky på Facebook
Special Guest: Lars Karlsson.
EN KVARTS TON AVSNITT! Hade vi fyllt en liter newmake på en tunna hade vi nu haft en hogshead med whisky. Istället har vi en skatt av poddavsnitt som heter konstiga saker. Vi dammar av ett veckans ord och låter David löpa fritt som ett kosläpp över ordet Steinpanna. Hur kan vi ha missat sådana?
Tillbaka till de svåra orden! Vi börjar med Steinpannans förvirrande värld… Här lite från Davids bokmanus: Steinpannan uppfanns av Robert Stein på 1820-talet, i flera omgångar. Stein ska ha uppfunnit och provat ut sin nya panntyp på sitt destilleri Kilbagie 1826, medan hans patentansökningar dröjde till 1827 (nr. 5583) och i rejält utvecklad form 1828 (nr. 5721); eller om han fick patentet 1828, det var ofta ett par års väntan på att faktiskt få sina patent. Steins typ av panna, av allt att döma den senare versionen av dem, skördade sedan vissa framgångar: en installerades på Kirkliston 1828 för att på prov köras året därpå. 1830 installerade Cameronbridge en Steinpanna. Det var inte så konstigt att just dessa destillerier tog in den nya Steinpannan. Cameronbridge drevs av Roberts kusin John Haig medan Kirkliston sedan 1825 ägdes av Roberts bror Andrew. Både Kirkliston och Cameronbridge använde förresten enbart mältat korn i dessa pannor.
Här kan man kolla in lite om Steinpannor:
Vad var det i glaset?
Nu blandar vi sprit!
Ännu mera krångliga ord: ogee!
En trea whisky på Facebook
DANSBANDSKEYBOARDISTENS DESTILLERI. Vi snackar om Grythyttans destilleri. Startat 2007 av Benny Borg, började göra sprit 2010 och var igång i bara några få år för att stänga 2013. Destillatörerna Oskar Bruno och Christian Wikström (!) kokade whisky i full fart och fyllde på alla tillgängliga fat. Småshady business, Men kul sprit!
Henrik Aflodals bok Svensk whisky kom 2023, se till exempel här: https://www.adlibris.com/se/bok/svensk-whisky-pionjarer-nytankare-och-utmanare-9789198741490
En trea whisky på Facebook
DU DIN TYSKA BYXBAJSARE. Vi kollar på nya destillerier och såg att Campbeltownbaserade Dal Riata fått okej på att bygga destilleriet. Dessutom nytt från Spectrum Spirits i ÄRDRISHÄK och Dornoch 2 som fick heta Struie. Sen får du säga Machrihanish fem gånger snabbt.
Dàl Riata distillery är på g!
En trea whisky på Facebook
DRICK DIN NEWMAKE UNGE. Hur får man yngre att dricka whisky? Well, det är tydligen en utmaning globalt. Betyder det att vi gamlingar får ha spriten ifred?
De unga och spriten
Vi fortsätter lagra spriten på fat!
En trea whisky på Facebook
FRÅGOR, BERÖM OCH EN ÖRFIL. Hur många feints recievers kan man egentligen ha? David har nollkoll men skyller allt på Roger Melander.
*Hur ofta har destillerier separata feints receivers? *
Vad var det i glaset?
Vad är ett nyeksfat andra gången det används?
Fler fatstorlekar!
Port pipes!
Kilbeggans trassliga historia
En trea whisky på Facebook
EXTRA ALLT PÅ GÅRDSFÖRSÄLJNINGEN. Folkhälsomyndigheten entered the chat och plötsligt fick vi en hel hög nya regler för gårdsförsäljningen. Tjo!
ETW 245: bokoi
Massor av oast houses:
En trea whisky på Facebook
VAR-GRANSKNING AV DÖD IRLÄNDARE. En unik granskning av hur Davids hjärna fungerar, eller som vi också brukar säga: Häng med ner i kaninhålet. Vart är vi på väg? Svaret är Banagher Distillery.
Banagher distillery och Davids hjärna
De två artiklarna där destilleriet diskuteras:
Byrne, Michael, ”The distilling industry in Offaly, 1780–1954”, i Harman Murtagh (ed.), Irish midland studies: Essays in commemoration of N. W. English (Athlone: Old Athlone Society, 1980), s. 213–228. Finns här: https://archive.org/details/bwb_KO-524-763/page/n3/mode/2up
Byrne, Michael, ”The Shannon Steam Cabinet and Chair Works, Banagher, 1914–19”, Offaly Heritage 11 (2020), s. 28–41.
Irländska så kallade ordnance survey maps kan man leta efter här:
Skotska sådana kartor, finns också en del om Irland här:
Var låg Banagher distillery då? Ganska så här: 53°10'30.7"N 7°58'39.7"W
Pigg och nyter – nyter är glad minsann!
Kolla här bara:
Hur hålla provningar, hur många flaskor?
High Coasts master distiller Roger Melander fortsätter jiddra om ek…
Vi kör på samma gamla länkar när det gäller ek:
Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311.
Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353.
Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/
Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660
[Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html
Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289.
Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html
Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html
Banagher igen!
David Tjeders doktorsavhandling om manlighetsidealen om 1800-talet måste vi ju prata mer om!! Back in 2003 var det bara rådgivningsböcker för unga män som gällde.
Förutom de två ovanartiklarna ovan har David också använt sig av British newspaper archive:
…och en presentation av Banagher distillery i Encyclopædia of Chemistry: Theoretical, practical and analytical: as applied to the arts and manufactures, vol. 1 (Philadelphia: J. B. Lippincott & Co., 1877), återigen förstås tillgänglig på https://archive.org/.
Scripoworld och det gamla aktieintyget:
Aaron Barkers mycket imponerande Facebooksida; Barker är en osjungen whiskyhistorisk hjälte:
Foton från det gamla destilleriet och lite resonemang om det finns också här:
Hamond, Fred, Mills of Co. Offaly: An industrial heritage survey, part 1: General review: An action of the Offaly Heritage Plan 2002–2006, for Offaly County Council, May 2009, https://www.offaly.ie/app/uploads/OFFALY-MILLS-PART-1-General-review.pdf
Hamond, Fred, Mills of Co. Offaly: An industrial heritage survey, part 2: Site Gazetteer: An action of the Offaly Heritage Plan 2002–2006, for Offaly County Council, May 2009, https://www.offaly.ie/app/uploads/OFFALY-MILLS-PART-2-Site-gazetteer.pdf.
OCH NEJ ALL WHISKY ÄR FAN I MIG INTE DUBBELDESTILLERAD MATHIAS
En trea whisky på Facebook
Special Guest: Roger Melander.
TRE LITER FATPROV. Via Bröderna Bommen slänger vi oss rakt i famnen på döda irländare. Abbey street distillery var enormt, hade Coffey-pannor (bland flera). Men vad är indiantälten?
Joakim Storm om Bröderna Bommens första whisky:
Vad var det i glaset då?
Quercus i alla dimensioner – samtalet med Roger Melander fortsätter
Glastyper…
En trea whisky på Facebook
Special Guest: Roger Melander.
PLUMS I LOCHEN! Det görs för mycket whisky. Det menar både Den allvetande skräphögen™ och skribenten Susannah Skiver Barton på Vinepair. Vilka är tecknen på att vi dundrar rakt ned i nästa whisky loch? Här är ett par stycken! Starta destilleri nu? Nej, för böveln!
Susannah Skiver Bartons mycket intressanta artikel som verkligen kan rekommenderas:
Vad var det i glaset?
Allt om ek!
*Jernverk 25, ett nytt svenskt destilleri! *
En trea whisky på Facebook
Special Guest: Roger Melander.
From the publisher's feed