Italien var det första landet där en fascistisk regim tog makten, i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en viktig förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, en glödande nationalism och en politik för massorna som svar på de ”gamla männens” konservatism och liberalism.

De traditionella partierna klarade inte att hantera de hänsynslösa fascisterna som utnyttjade både nationalism och våld för att nå makten. Skräcken för bolsjevikernas revolution i Ryssland gjorde fascismen till ett brett alternativ bland konservativa jordägare, trängda hantverkare och små butiksägare tillsammans med arbetare.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström, journalist och författare aktuell med boken Fascismens födelse 1918-1926.

Fascistledaren Benito Mussolini var en maktspelare som satte makten före ideologin i det nyligen förenade Italien. Han blev utesluten ur socialistpartiet för sina kampanjer att Italien skulle gå med i första världskriget. Sedan utnyttjade besvikelsen på avsaknaden av landsvinster i första världskriget, där Italien var en av segermakterna, samt rädslan för den bolsjevikiska revolutionen.

Veteraner från första världskriget kom att spela en framträdande roll hos fascisterna. Och politisk teater som marschen mot Rom 1922 kom att spela en avgörande roll för hur fascisterna lyckades erövra regeringsmakten.

Bild: På PNF:s kongress i Neapel i oktober 1922. Till vänster De Bono, den unge Balbo, i mitten Mussolini i svart skjorta, armbindeln på kroppen, bakom De Vecchi och kanske Michele Bianchi, till höger med fez på huvudet, Aurelio Padovani. Okänd fotograf, Public domain

Musik: Anthem of The P.N.F. - "Giovinezza"

Lyssna också på Italiens dramatiska enande

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.