Förlagspodden

Avsnitt 32:

Förlagspodden gillar Jonas Thente, kulturjournalist på DN. Men det finns tillfällen då vi gör som Fantomen. När vi tycker att vi har ett ärende lämnar vi våra grottor och ger oss in i den kulturella djungeln i storstaden och skipar rättvisa. Den här gången drabbar det Jonas Thente.

Och förläggaren kommer, till slut, ut med vad han läst i somras. Två böcker med kopplingar till förlagsvärlden. Det enda som irriterar journalisten är att han får det att låta så intressant. Som tur är så är det också lite kontroversiellt, vilket journalisten alltid uppskattar.

Varför är det så ont om excentriker i dagens bokvärld? Det närmaste vi kommer är förläggaren själv. Men inte ens han, det måste journalisten medge, hade platsat för 15 – 20 år sedan.

Vi balanserar på en slak lina och pratar om en del av förlagets böcker i höst. En av dem gör, äntligen, förläggaren särskilt glad.

Och så hinner vi prata lite om saker vi hatar.

Innehåll:

00 00 – En bra men slarvig kulturjournalist.

06 15 – En sommar bland böcker

25 38 – Bristen på excentriker i bokbranschen

33 35 – Och nu,”sort of”, reklam!

42 10 – Otrevliga monopoltendenser

Nämnda böcker i inslaget.

Senior Service: A Story of Riches, Revolution and Violent Death – Carlo Feltrinelli

Giangiacomo Feltrinelli –

Doktor Zhivago – Boris Pasternak

Leoparden – Giuseppe Tomasi di Lampedusa

Boven I mitt drama kallas kärlek – Unni Drugge

Stay Me, Oh Comfort Me – FMK Fischer

Saknad, förmodad död – Susie Steiner

Blod döljer inget – Miko Porvali

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt – Gail Honeyman

Avsnitt 31:

Förlagspodden funderar runt samtiden och vår historia; bokbranschen har alltid målat upp katastrofen runt hörnet, kvalitetsutgivning har aldrig lönat sig, snobberiet är ett minne blott,  dagens öppenhet är ett modernt påfund och författarna har större inflytande idag.

Höstens Böcker blir allt mindre omfångsrik och man förstår allt mindre när man läser den. Fattar förlagen ingenting? Och är Norstedts agerande extra idiotiskt? YES! och YES! om journalisten får bestämma.

Adlibris prissättning och syn på världen är inte helt enkel att förstå för bokbranschen. Kanske, tror förläggaren, beror det på att de rör sig i helt olika världar?

Plötsligt kastar journalisten in en liten brandfackla i samtalet. Och så blir det därefter. För inte kan man väl prata om bildning utan att förbereda sig ordentligt? Inte om andra ska lyssna?

För övrigt tar vi en liten kort sommarpaus efter det här programmet. Förlagspodden kommer tillbaka någon gång i mitten av augusti. Vi vet inte exakt vilken dag. Men prenumererar du på podden så riskerar du inte att missa något.

Innehåll:

00 19 – Det. Var. Inte. Bättre. Förr.

17 32 – Höstens Böcker, avsnitt 239.

29 00 – Har Adlibris hål i huvudet?

33 00 – Ett obildat samtal om bildning

Avsnitt 30:

När förlaget Kabusa gick i konkurs förlorade författarna sin innestående royalty. När konkursförvaltaren sedan skred till verket tryckte han till författarna en gång till. Allt enligt lagens bokstav och en inskränkt advokats okunskap. Och som alltid är Förläggaren förnuftets röst när Journalisten blir som mest irriterad.

Hur många författarbyten tål mindre förlag på den svenska marknaden? Inte många i dagens läge utan att de kan tvingas lägga ner. Dags för Bonniers att göra en djupare analys?

Bookbeat sänker priserna, gör dem tydliga, och sätter press på Storytel. En inte helt oviktig fråga för förlagen och författarna.

Journalisten rekommenderar, med en dåres envishet, fyra av sina favoritförfattare som sommarläsning.

Innehåll:

00 30 –    Författarna drabbas dubbelt i en konkurs.

13 20 –    Bonnier brandskattar mindre förlag på författare. Igen.

22 10 –    Bookbeat gör sina avgifter mer genomskinliga.

24 50 –    Sommarens lästips från Journalisten

Böcker som nämns i avsnittet:

Philip Kerr – Falskspel (March Violets)

Philip Kerr – Dimridå (The Pale Criminal)

Philip Kerr – Tyskt requiem (German Requiem)

Philip Kerr – January Window

Philip Kerr – The Hand of God

Philip Kerr – False Nine

Peter Temple – Mörk kust (The Broken Shore)

Peter Temple – Sanning (Truth)

Don Winslow – I hundarnas våld (Power of the Dog)

Don Winslow – The Cartel

Don Winslow – Styrkan (The Force)

Adrian McKinty – Kall, kall jord (Cold, Cold Ground)

Adrian McKinty – Jag hör sirenerna på gatan (I Hear the Sirens In the Streets)

Avsnitt 29:

När förläggaren såg sitt twitterflöde och sin fejjan-sida fyllas av människor som, direkt efter en tv-debatt, skrev att de slutat läsa Lena Andersson för att hon har fel åsikter blev han, på sitt milda sätt, rätt förbannad. Och journalisten hängde på. Som vanligt.

I samma tråd ojar vi oss över medias dåliga intresse för viktiga saker. Varpå ett par tidningar givetvis tar upp frågan vi just då avhandlar. Långt efter vi spelat in avsnittet. Så kan det gå.

Förläggaren förklarar varför Milano, och inte Rom, är da shit i Italien. Har ni en annan uppfattning har ni inte hört förläggaren berätta om sina italienska vedermödor.

Och så får ni svaret på varför det är idiotiskt att satsa på en bok om fotbollstrix.

Innehåll:

00 08 –     Storytels nya läsplatta. I vems intresse?

04 04 –     Har Lena Andersson blivit för liberal för att läsas och             Ordfront för trångt för fritänkare?

10 40 –    Är YouTube- böckerna på väg ut? Och är inte Forum lite väl framgångsrika?

18 22 –    En italiensk reseberättelse från Förläggaren som är full av     sidospår.

Böcker som nämns i avsnittet:

– Skill Twins The Story av Jakob och Josef El-Zein (Bonnier Carlsen)

– The Mandibles: A Family, 2029 – 2047 av Lionel Shriver (Borough Press)

– Monster av Joakim Lundell (Forum)

– Ibland mår jag inte så bra och Vem bryr sig? Av Therese Lindgren (Forum)

Avsnitt 28: Om ni inte vet vem Bo Cavefors är så är ni förlåtna. Men om ni inte vet vem han var har ni en del att ta igen. Det tillhör allmänbildningen för alla som lyssnar, eller som vi tror lyssnar, på Förlagspodden. Vi ger er forskarversionen… och den grävande journalistversionen. Två helt olika saker.

Det här är det lurigaste avsnittet vi gjort. Förläggaren är som vanligt påläst men journalisten… han lurar till och med förläggaren som bokstavligen tappar hakan mer än en gång under programmets gång.

Och Bo Cavefors? Han är inte riktigt den ni tror han var. Och det är spännande hela vägen ut. Lovar.

Förresten, som vanligt får man nog säga, har vi ett litet inslag där åtminstone journalisten liknar en sur gammal gubbe.

Innehåll:

00 30 –      I vilket syfte ställer man kritiska frågor, eller låter bli            desamma?

04 22 –     Berättelsen om Bo Cavefors

Böcker i inslaget:

Ragni Svensson – Cavefors Förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959-1982 (ellerströms)