Förlagspodden

Avsnitt 22: Många blir moraliskt upprörda när de hör om logaritmstyrd bokutgivning. Inte förläggaren, och egentligen inte heller journalisten, trots förläggarens kommentarer.

Vi börjar där men slutar diskussionen någon helt annanstans. Som vanligt.

I Sverige finns det inbundna böcker och pocketböcker. Och storpocket, något som katten släpar in, om ni frågar journalisten som hellre ser det amerikanska B4-formatet och trade paperback i Sverige. Så vi får lite snyggare och roligare häftade böcker. Men vi börjar samtalet någon helt annanstans. Också det som vanligt.

Mikael Ressem skriver deckare på ett sätt som gjorde journalisten misstänksam. Visst var det väl…? Jodå, sa Mikael Ressem och berättar en rätt osannolik historia för oss.

Innehåll:

00 00 – Googlespaning, jakt på en snabbfotad konkurrent och snabbutgivna böcker.

11 03 – Inbundet, pocket, eller ett helt nytt format?

17 22 – Kan man vara författare och ha ADHD? Samtal med deckarförfattaren Mikael Ressem

36 51 – Förläggaren funderar över det han hört

Avsnitt 21: Bokåret 2017 kan summeras i två punkter: ljudböcker bara växer, växer, växer och försäljningen av pappersböcker ligger mer eller mindre stilla.

Samtidigt så sker det en hel del i det tysta. Mellanstora och mindre förlag pressas hårt när hela ekosystemet för litteratur förändras. Förläggaren ser stora krafter i rörelse som förlagen måste anpassa sig till medan journalisten är irriterad och hellre fokuserar på motståndet.

Sedan kan vi inte undgå att prata om förläggarens mellanspel i media där han hamnade i hetluften när han kritiserade den ökande politiska viljan att styra kulturpolitiken.

Mitt i alltihop släpper förläggaren ifrån sig en generande, föralldel gammal, historia till journalistens förvåning. Nåja. Mer skadeglädje kanske.

Innehåll:

00 34 – 2017 sett från ett officiellt perspektiv – ett sådärår för svensk bokförsäljning.

09 46 – 2017 sett inifrån förlagsvärlden – ett mer bekymmersamt perspektiv.

21 42 – Den politiska styrningen av litteraturstödet – i det godas tjänst kan allt hända.

Avsnitt 20: Det tyska perspektivet på andra världskriget är en garanterad bästsäljare säger förläggaren. Det brittiska eller amerikanska perspektivet är mer svårsålt. Så förläggaren jagar böcker från andra världskriget med tyskt perspektiv. Men när han hittar ett manus med ny kunskap från ett svenskt perspektiv då går det inte så bra.

Journalisten å sin sida ser att bokrean ligger bakom allt ont vilket förläggaren inte riktigt kan hålla med om. Förläggaren är ibland en försiktig herre så det som är bra för bokhandeln är bra för förläggaren. Men okey, även förläggaren tror att rean bör skrotas. Lite veligt…

Innehåll:

00 00 – En pudel till alla översättare

02 38 – En bok som försvann i mängden

11 30 – Rean, en institution som överlevt sig själv.

21 30 – Eböcker på biblioteken, del 2

25 25 – Amazon, del 57

Böcker som nämns:

Avsnitt 19: Förläggaren är omutlig, det mesta ett förlag gör på sociala medier är meningslöst. Facebook är ett omöjligt uppdrag för de flesta förlag och bloggar är döda.

Sedan kan vi inte låta bli att plocka upp en reflektion om meningslösa översättningar från USA. Och trots att förläggaren är stenhård – Sverige är en amerikansk kulturprovins – så håller vi inte med. Snarare är det för lite översättningar i Sverige.

Och självklart tar vi chansen att prata om yttrandefriheten när det bränner till någonstans i vår närhet. Hur dumt det än kan låta.

Hålltider:

00 56 – Är sociala medier ett omöjligt uppdrag för ett förlag?

15 01 – Finns det en destruktiv litteraturimport från USA?

23 45 – Yttrandefriheten sitter trångt på brittiska elituniversitet

Avsnitt 18. Förläggaren får kontakt med lyssnarna och gör en rättelse angående Bonniers översättaravtal. Han rider en gammal käpphäst till storm mot den svenska deckarens anspråk på att vara samhällskritisk. Journalisten rider bredvid. Men när de hamnar i en fundering runt förläggarens egen utgivning, blir tonen direkt mer resonerande.

Journalisten undrar över hur biblioteken funderar när de vill ha gränslös utlåning av digitala böcker. Förläggaren har mindre problem med det men blir som skattebetalare irriterad över att pengarna främst satsas på kommersiell litteratur, och slår, i förbifarten, ett slag för folkbildningen.

Slutligen en sedelärande historia ur förläggarens fatabur. Den börjar i Träkvista, fokuserar på Gudrun Schyman på IKEA och slutar helt naturligt i lageravskrivningens betydelse för ett förlags ekonomi.

Körschema:

00 00 – Rättelse om Bonniers översättaravtal

07 54 – Den svenska deckarens lånta fjädrar

18 30 – En revolution för studenter

22 00 – Bibliotekens utlåning av digitala böcker

33 40 – IKEA, jordgubbsodlare och hur man prånglar ut restupplagor.

Avsnitt 17. Förläggaren är i sitt esse. Han har minst två uppfattningar i varje ämne utan att hamna i den svenska nyhetsjournalistikens moras av ”å ena sidan/å andra sidan. Helt krasst konstaterar han att den kvalificerade litteraturen idag blir mer och mer osynlig i media samtidigt som media pratar allt mindre om den kvalificerade litteraturen.

Han frossar i vårens nya böcker och hamnar självklart i Tyskland och gör en mellanlandning på 30-talet i skuggan av det andra världskriget.

Journalisten? När han inte är oense med förläggaren har han, lite överdrivet, fullt upp med att försvara sig.

Hålltider:

00 40 –  Bonniers och översättarna – en inte så självklar historia

13 33 –  Eleanor Oliphant och två teorier om den kvalificerade

litteraturens framtid.

21 53 –  Nytt år, nya böcker. Mycket tyskt och en doft av förkrigstid.

Böcker som nämns i avsnittet:

Gail Honeymann – Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt

Susie Steiner – titel ej bestämd (Missing, Presumed)

Hans Fallada – Hackendahl ger sig aldrig

Joseph Roth – Radetskymarschen

Peter Wather – Hans Fallada, En biografi

Volker Weidermann – Ooseende 1936