År 2024 går rekordmånga människor i världen till val. Men alla val är inte fria och rättvisa. I auktoritära stater används flerpartival och jämställdhetsreformer för att framstå som mer demokratiska. Pär Zetterberg, professor i statsvetenskap, berättar om sin forskning i länder som Mexico, Tanzania, Sri Lanka och Tunisien.

Läs en transkribering av avsnittet

Hur ser vi till att migranter får bättre vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa? Det gäller att vara lyhörd för olika kulturer i mötet med patienter, utan att tappa det medicinska perspektivet. Birgitta Essén är överläkare och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Hon hämtar inspiration från kliniken men också från samhällsvetenskapliga teorier.

Sekvensering av gener från människor som levde för länge sedan och från människor som lever idag har blivit en viktig pusselbit för att förstå människans tidiga historia och hur världen befolkades.  Genom dna-analyser vet vi idag att den moderna människan fick barn med neandertalare. Och även med den gåtfulla denisovamänniskan som vi i princip bara känner till genom deras arvsmassa. Intervju med Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi.

Läs en transkribering av avsnittet

Tack vare forskning vet vi allt mer om små barns rika inre liv och om deras tidiga utveckling. Men förutsättningarna är olika beroende på var i världen de växer upp. Hur påverkas till exempel spädbarn som lever i flyktingläger? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi. Vid Uppsala barn- och babylab studerar han barns utveckling, från bebisstadiet och framåt.

Läs en transkribering av avsnittet

Om vi skulle kunna härma processerna som sker i solen skulle vi kunna skapa energi genom fusion. Ett enda gram bränsle skulle då kunna ge motsvarande mängd el som en eluppvärmd villa gör av med på ett helt år. Och viktiga framsteg görs nu inom forskningen, bland annat har flera världsrekord satts. Fysikern Jacob Eriksson berättar att alltmer pekar mot att det faktiskt kommer att bli möjligt att bygga riktiga fusionskraftverk på jorden.

Läs en transkribering av avsnittet

Den blivande kungens första skrivböcker, brev från alltifrån Marie Antoinette till vanligt folk, utkast till teaterpjäser och tornerspel. Det är bara exempel på vad som finns bevarat i Gustav III:s privata arkiv som nu håller på att digitaliseras och bli tillgängligt för alla. Arbetet leds av Mikael Alm som är professor i historia. De gustavianska kungarna levde i en turbulent tid när monarker avsattes och till och med mördades. Även här i Sverige.

Konung Gustav III. Konstnär: Alexander Roslin. Foto: Mikael Wallerstedt

Länk till Gustav III privata arkiv

Läs en transkribering av avsnittet

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling.

Läs en transkribering av avsnittet

Vad händer i kroppens celler vid sjukdom, graviditet och andra processer? I dag kan vi få en djupare förståelse av kroppens kemi, med hjälp av teknik som blir allt känsligare och snabbare. Ingela Lanekoff, professor i kemi, tar fram nya metoder inom masspektrometri som kan användas för att följa förändringar i enskilda celler.

I dagens polariserade debattklimat är det lätt att fastna i sina åsikter och då är risken stor att samtalet inte leder någonstans. Men det går att hitta ett annat, mer prövande förhållningssätt. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, har skrivit en bok om åsikter och kunskap tillsammans med läkaren och författaren Stefan Einhorn. Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betrakta åsikterna utifrån och undvika att betrakta dem som sanningar.

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”.

Läs en transkribering av avsnittet